tag:blogger.com,1999:blog-75870187113733376842024-03-18T11:02:43.856+08:00Yuzamri's Blogsaluran Informasi pertanianyusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.comBlogger27125tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-39909953430152492272009-05-11T10:43:00.030+08:002009-05-11T13:49:20.441+08:00teknik pembenihan keli<span style="font-weight: bold;">2.1 PENGENALAN</span>
<br />
<br />Pusat pengeluaran benih ikan memainkan peranan yang sangat penting kepada industri akuakultur. Ia dapat menjamin bekalan benih ikan berterusan dan menjadikan industri tersebut sebagai suatu projek yang berdaya-maju dan mempunyai masa depan yang cerah. Dengan adanya pusat sedemikian, penternak ikan akan dapat merancang jadual penstokan serta pengeluaran yang tepat dan dapat menjanjikan bekalan yang mencukupi kepada pengguna. Semakin banyak projek akuakultur di sesuatu kawasan itu, maka semakin berpotensilah sesebuah pusat pengeluaran benih ikan itu beroperasi. Nota ini bertujuan memberikan panduan untuk membangunkan sebuah pusat penetasan dan pengeluaran benih ikan air tawar khususnya ikan keli.
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.2 PEMILIHAN TAPAK</span>
<br />
<br />Tapak bagi pembinaan pusat tersebut seharusnya mempunyai beberapa ciri seperti berikut:
<br />1. bekalan air yang mudah
<br />2. berhampiran dengan kemudahan asas:
<br />i) jalan
<br />ii) bekalan elektrik
<br />iii) talian telefon
<br />3. keselamatan:
<br />i) penjagaan dan pengawasan 24 jam
<br />ii) kecurian dan perbuatan khianat
<br />iii) jauh dari punca penyakit
<br />iv) banjir
<br />4. bangunan yang sempurna
<br />5. perkhidmatan sokongan yang lain
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.2.1 Bekalan air</span>
<br />
<br />Bekalan air mestilah datang dan sumber yang bersih iaitu jauh dan sumber pencemaran dan sebarang aktiviti pertanian yang menggunakan racun makluk perosak. Sumber air boleh datang dari sungai, perigi atau perigi tiub dan dari air paip. Walaubagaimanapun, air paip tidak begitu digalakkan kerana pusat pengeluaran memerlukan air yang banyak, kos yang tinggi dan bebas klorin. Sumber air dari sungai, perigi atau perigi tiub perlu melalui proses pengheningan (penjernihan) untuk mengasingkan kotoran dan pepejal terampai sebelum disalurkan ke dalam bengkel penetasan. Ciri-ciri kualiti air yang baik adalah seperti yang ditunjukkan di dalam jadual berikut:
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeR77SKjVI/AAAAAAAAAUA/i0kFQzFHn4o/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 482px; height: 234px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeR77SKjVI/AAAAAAAAAUA/i0kFQzFHn4o/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334392742355832146" border="0" /></a>
<br />
<br />Sebuah tangki pemendapan yang dibuat daripada konkrit (saiz dan reka bentuk tangki pemendapan adalah seperti yang ditunjukkan di dalam rajah) boleh dibina di suatu tempat yang lebih tinggi supaya hanya air dari sumber berkenaan dapat dipamkan ke dalamnya manakala air dari tangki tersebut dapat bergerak ke dalam rumah penetasan hanya dengan tarikan graviti (rajah). Air yang dikeluarkan dari palung penetasan disalurkan terus ke sungai.
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><link rel="Edit-Time-Data" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_editdata.mso"><!--[if !mso]> <style> v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} w\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} </style> <![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:MS; mso-no-proof:yes;} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:";font-size:11;" lang="MS"><!--[if gte vml 1]><v:shapetype id="_x0000_t75" coordsize="21600,21600" spt="75" preferrelative="t" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" filled="f" stroked="f"> <v:stroke joinstyle="miter"> <v:formulas> <v:f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0"> <v:f eqn="sum @0 1 0"> <v:f eqn="sum 0 0 @1"> <v:f eqn="prod @2 1 2"> <v:f eqn="prod @3 21600 pixelWidth"> <v:f eqn="prod @3 21600 pixelHeight"> <v:f eqn="sum @0 0 1"> <v:f eqn="prod @6 1 2"> <v:f eqn="prod @7 21600 pixelWidth"> <v:f eqn="sum @8 21600 0"> <v:f eqn="prod @7 21600 pixelHeight"> <v:f eqn="sum @10 21600 0"> </v:formulas> <v:path extrusionok="f" gradientshapeok="t" connecttype="rect"> <o:lock ext="edit" aspectratio="t"> </v:shapetype><v:shape id="_x0000_i1025" type="#_x0000_t75" alt="pict0.jpg" style="'width:408pt;height:114pt'"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\MRC642~1.Z\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image001.jpg" href="../Documents%20and%20Settings/Tetamu/My%20Documents/bahagian_files/pict0.jpg"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><!--[endif]--></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeSyf5jCKI/AAAAAAAAAUI/8o-GrxuGbW4/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 114px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeSyf5jCKI/AAAAAAAAAUI/8o-GrxuGbW4/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334393679897626786" border="0" /></a>
<br />CONTOH TANGKI PEMENDAPAN AIR
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.2.2 Kemudahan asas</span>
<br />
<br />Kemudahan asas memainkan peranan penting untuk menjadikan sesebuah pusat pengeluaran itu berdaya maju. Jalan untuk masuk dan keluar membolehkan barang-barang keperluan (logistik) dibawa masuk manakala benih ikan yang hendak dijual dibawa keluar dengan keadaan baik atau pembeli dapat datang membeli benih ikan sendiri. Bekalan tenaga elektrik sangat mustahak untuk menggerakkan pam udara, peti sejuk dan lain-lain kemudahan untuk tenaga pekerja yang menginap di situ. Perhubungan telefon memainkan peranan penting di dalam bidang pemasaran dimana pembeli dapat membuat tempahan lebih awal sebelum tiba manakala tempahan bahan-bahan keperluan untuk proses pengeluaran benih menjadi lebih mudah.
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.2.3 Keselamatan</span>
<br />
<br />Pusat pengeluaran memerlukan penjagaan dan pengawasan 24 jam sehari untuk menjadikan benih-benih ikan yang dihasilkan sentiasa di dalam keadaan selamat. Antara perkara buruk yang berkemungkinan berlaku ialah :
<br />
<br />• air melimpah keluar dari tangki asuhan akibat paip limpahan tersumbat dan air tidak ditutup semasa penjaga keluar.
<br />• kekurangan bekalan air.
<br />• sumber air tercemar.
<br />• tangki asuhan bocor tanpa disedari.
<br />• sesuatu kotoran termasuk ke dalam tangki asuhan.
<br />• bekalan elektrik terputus dan pam udara tidak berfungsi.
<br />• keadaan bangunan dan sekeliling menjadi kotor.
<br />
<br />Perbuatan khianat dan kecurian hendaklah dielakkan dan diawasi selalu supaya barang-barang keperluan atau benih ikan tidak hilang. Jika perbuatan ini tidak diawasi kehilangan boleh berlaku tanpa disedari.
<br />
<br />Berbagai punca penyakit samada disedari atau tidak hendaklah dikawal daripada menghampiri pusat pengeluaran atau membina pusat pengeluaran jauh dari punca berkenaan. Di antara punca penyakit adalah kandang haiwan, sungai yang ada hubungan dengan kilang atau ladang-ladang yang mempraktikkan penggunaan racun makhluk perosak. Pencemaran terhadap ikan dan peralatan boleh berlaku melalui sebaran angin, sentuhan atau pun dibawa oleh air.
<br />
<br />Banjir merupakan malapetaka yang paling besar sekiranya berlaku. Ia boleh meruntuhkan binaan-binaan seperti batas kolam, jalan, tangki dan bangunan pusat penetasan itu sendiri seterusnya melepaskan semua ikan-ikan keluar.
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.2.4 Bangunan</span>
<br />
<br />Sekurang-kurangnya sebuah bangunan diperlukan sebagai rumah penetasan untuk menjalankan kerja-kerja penetasan, menyimpan peralatan, makanan serta menempatkan mesin-mesin dan pam udara.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeTssaSy3I/AAAAAAAAAUQ/cpJpu_pJBLk/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 307px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeTssaSy3I/AAAAAAAAAUQ/cpJpu_pJBLk/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334394679688612722" border="0" /></a>
<br />
<br />CADANGAN BENGKEL PENETASAN
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.2.5 Perkhidmatan sokangan</span>
<br />
<br />Perkhidmatan sokongan boleh dibahagikan kepada tiga kumpulan iaitu sektor kerajaan, swasta dan pelanggan itu sendiri. Sektor kerajaan berkenaan seperti Jabatan Perikanan, Pertubuhan-pertubuhan Peladang dan pejabat-pejabat daerah dapat memberi galakan secara menyampaikan maklumat terkini kepada pengusaha terbabit untuk mengembangkan operasinya pada masa hadapan. Pengusaha-pengusaha perlu bekerjasama rapat dengan sektor swasta berkaitan untuk membekalkan makanan kering, telur Artemia, hormon dan ubat-ubatan, mesin jentera dan lain-lain keperluan pengeluaran. Pelanggan juga dapat memainkan peranan sebagai pembekal induk-induk, penyebar maklumat sesama penternak dan juga sebagai pembeli yang menjaminkan pendapatan kepada pengusaha itu sendiri.
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.3 PUSAT PENGELUARAN</span>
<br />
<br />Pusat pengeluaran benih ikan boleh dibahagikan kepada empat bahagian:
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.3.1 Bengkel Penetasan</span>
<br />
<br />Rumah penetasan merupakan tempat ikan dibiakkan bermula dari telur yang tersenyawa hinggalah ke peringkat rega berumur 15 hari. Ia boleh dibina dengan saiz minima 15m x 8m dan tinggi 2m. Dinding boleh dibina daripada dawai (BRC) dan berpintu untuk mengelakkan sebarang pencerobohan. Ia terdiri daripada 3 bahagian iaitu:
<br />Setor bersaiz 5m x 3m untuk menyimpan peralatan seperti net, timba, makanan, peti sejuk, mesin pengadun makanan, pam udara dan barang-barang berkaitan.
<br />
<br />Ruang Pejabat bersaiz 3m x 3m untuk urusan jualbeli dan dokumentasi.
<br />
<br />Ruang Penetesan bersaiz 12m x 8m mempunyai kelengkapan-kelengkapan seperti berikut: -
<br />• tangki atau palung penetasan berukuran 2m x 0.5m dan 0.2m tinggi
<br />• sistem bekalan air secara alir-terus dan paip bekalan (in-let PVC 30mm) ke dalam palung dan keluar melalui paip buang (out-let PVC 100mm) ke longkang air dari tangki simpanan
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeUq9wUKYI/AAAAAAAAAUY/cw0qnTh7Mro/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 176px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeUq9wUKYI/AAAAAAAAAUY/cw0qnTh7Mro/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334395749496269186" border="0" /></a>
<br />a-c palung penetasan
<br />d meja
<br />e longkang
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgegtgd75pI/AAAAAAAAAUg/YVo_3fmI24g/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 132px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgegtgd75pI/AAAAAAAAAUg/YVo_3fmI24g/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334408987313694354" border="0" /></a>
<br />• Tangki pengeraman induk bersaiz 1.0m x 0.6m dan 0.4m tinggi atau boleh diperbuat daripada tong plastik 1.0 m x 0.6m diameter yang ditebuk di atasnya (rajah)
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgehHpugMQI/AAAAAAAAAUo/cu1QdcUj-W4/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 288px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgehHpugMQI/AAAAAAAAAUo/cu1QdcUj-W4/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334409436475699458" border="0" /></a>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgehs3RUxjI/AAAAAAAAAUw/uYtiJrkGhLM/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 132px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgehs3RUxjI/AAAAAAAAAUw/uYtiJrkGhLM/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334410075766572594" border="0" /></a>
<br />• Sistem bekalan udara (PVC 10mm diameter) yang dibekalkan oleh sekurang-kurangnya scbuah unit pam udara,
<br />• Sebuah meja berukuran 0.5m x 2m setinggi 0.8m dan sebuah kabinet dinding berukuran 2m x 0.4m untuk menyimpan radas suntikan dan pembedahan, tuala, mangkuk persenyawaan, bulu ayam, penimbang dan beberapa barang lain.
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.3.2 Kolam Asuhan</span>
<br />
<br />Kolam asuhan adalah sebuah kolam yang bersaiz sederhana (l0m x 5m dengan kedalaman air maksima 0.5m) digunakan hanya untuk mengasuh rega ikan berumur dari 10 hari hingga 50 hari sahaja. Saiz ini tidak mengambil kira saiz ban yang perlu dibina dan memudahkan untuk memukat benih ikan untuk dijual. Faktor-faktor berikut perlu dititikberatkan semasa memilih tapak kolam:
<br />• Elakkan kawasan tanah yang berpokok, berbatu dan berserangga supaya tidak berlaku masalah semasa membina kolan
<br />• Elakkan kawasan banjir
<br />• Berhampiran dengan sumber air supaya mudah mendapat bekalan air kerana kehilangan air boleh berlaku akibat pemeluapan dan penyerapan
<br />• Tanah berciri liat.
<br />
<br />
<br />Bergantung kepada tapak kolam, terdapat tiga jenis rekabentuk kolam boleh dibina iaitu:
<br />
<br />Kolam tertambak yang dibina dengan menambak tanah di atas permukaan tanah asal untuk membentuk kolam. Kolam ini sukar diisikan airnya tetapi mudah disalirkan keluar.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeiY1w8d3I/AAAAAAAAAU4/hOvEo4_scaI/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 116px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeiY1w8d3I/AAAAAAAAAU4/hOvEo4_scaI/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334410831276570482" border="0" /></a>
<br />
<br />Kolam tergali (korek) yang dibina dengan menggali tanah asal. Kolam ini mudah diisikan airnya tetapi pam terpaksa digunakan untuk mengeringkannya.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgejB54JaSI/AAAAAAAAAVA/vRJTZUld_ck/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 447px; height: 106px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgejB54JaSI/AAAAAAAAAVA/vRJTZUld_ck/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334411536755157282" border="0" /></a>
<br />.
<br />Kolam tergali sebahagian yang digali sebahagian tanah manakala sebahagian kolam terbina setelah ban ditambakkan. Rekabentuk kolam seperti ini memudahkan air diisi ke dalam kolam dan disalirkan terus ke dalam terusan.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgejB54JaSI/AAAAAAAAAVA/vRJTZUld_ck/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 411px; height: 97px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgejB54JaSI/AAAAAAAAAVA/vRJTZUld_ck/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334411536755157282" border="0" /></a>
<br /><span style="font-weight: bold;">2.3.3 Kolam induk</span>
<br />
<br />Kolam induk adalah sesebuah kolam yang digunakan untuk menyimpan induk. Sesebuah pusat penge1uaran benih ikan seharusnya mempunyai sekurang-kurangnya dua buah dimana pengusaha dapat menstokkan induk-induk ikannya dengan cukup.
<br />
<br />Sebaik-baiknya induk-induk tersebut diambil dari beberapa kawasan yang berasingan untuk menambahbaik genetiknya. Saiz kolam ini sama seperti kolam asuhan tetapi kedalamannya antara 1.0 hingga 1.5 meter. Kolam yang lebih luas menyukarkan penangkapan induk apabila pembiakan hendak dijalankan.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgelCo0ah3I/AAAAAAAAAVQ/0Fw04Df148I/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 280px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgelCo0ah3I/AAAAAAAAAVQ/0Fw04Df148I/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334413748379223922" border="0" /></a>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.3.4 Kolam Plankton</span>
<br />
<br />Plankton adalah penting kerana ia merupakan salah satu makanan awal yang ideal (sempuma) kepada larva ikan keli sehinggalah ikan keli berumur 40 hari di dalam kolam asuhan. Selepas itu mereka sudah boleh diberikan makanan rumusan. Di dalam kolam ini, fitoplankton dibiakkan pada mulanya dan diikuti oleh zooplankton khususnya yang dipanggil kutu air atau Moina macrura. Istilah biasa kepada zooplankton ini ialah Moina sahaja. Saiz dan kedalaman kolam ini adalah sama seperti kolam asuhan benih keli tetapi ia mempunyai sistem air tertutup untuk mencegah moina terlepas keluar bersama air yang mengalir. Sebaliknya, sesebuah pusat pengeluaran benih ikan keli mempunyai sekurang-kurangnya 8 buah kolam ini supaya ia dapat menampung keperluan makanan (Moina) yang berlebihan untuk benih ikan keli yang dihasilkan.
<br />Berikut adalah langkah-langkah yang perlu diikuti untuk menghasilkan Moina macrura:
<br />
<br />i. Kolam yang telah kering dikapur dan dibajakan dengan baja organik (sebaiknya tahi ayam dan baja kompos) serta hampas kacang soya.
<br />ii. Air baru dimasukkan melalui suatu penapis untuk mengelakkan sebarang anak ikan memasuki kolam.
<br />iii. Kolam dibiarkan selama 4-5 hari untuk membiakkan fitoplankton.
<br />iv. Benih Moina dimasukkan ke dalam kolam selepas hari ke 5.
<br />
<br />Benih Moina ini boleh didapati dari air di kawasan sawah yang terdedah, terusan yang berair tenang, kolam terbiar dan dan lopak-lopak kubang kerbau di kawasan sawah atau kawasan-kawasan seumpamanya. Moina ini mempunyai kitar hayat selama 7 hari sahaja. Ia mula bertelur pada hari ke 5 sebelum mati selepas hari ke 7.
<br />
<br />Bagi kolam pengeluaran yang pertama, Moina mengambil masa yang agak lama untuk membiak dengan banyaknya. Moina ini kemudiannya bolehlah dibiakkan pula di dalam kolam yang kedua di mana persediaan i - iii telah pun dijalankan 5 hari sebelumnya. Langkah ini boleh dijalankan 2 atau 3 kolam serentak untuk memaksimakan penghasilan Moina. Saiz Moina ini terlalu kecil dan hanya dapat dipungut dengan kain penyauk yang sangat halus. Mereka mudah disauk pada waktu pagi kerana terpaksa timbul di permukaan air untuk mendapatkan oksigen yang berkurangan di dalam air pada waktu subuh. Mereka mudah dikenali kerana berwarna merah dan bersaiz paling besar 0.5mm sahaja.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeloQ5Y-jI/AAAAAAAAAVY/mfL403A-Q0g/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 163px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeloQ5Y-jI/AAAAAAAAAVY/mfL403A-Q0g/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334414394792671794" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;"> JENIS-JENIS PLANKTON</span>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgemnLCPe7I/AAAAAAAAAVo/a50KrD7uSBQ/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 145px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgemnLCPe7I/AAAAAAAAAVo/a50KrD7uSBQ/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334415475550944178" border="0" /></a>
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgenZiyQqJI/AAAAAAAAAVw/6lqSn-l1OvU/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 311px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgenZiyQqJI/AAAAAAAAAVw/6lqSn-l1OvU/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334416340919822482" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4 PEMBIAKAN ARUHAN IKAN KELI</span>
<br />
<br />2.4.1 Pengenalan
<br />
<br />Di dalam habitat atau kediaman alamiah hidupan akuatik, khususnya ikan-ikan air tawar, induk-induk yang telah matang akan memilih pasangan masing-masing dan membiak pada masa-masa tertentu. Masing-masing mendapat atau menerima rangsangan yang berupa isyarat dan persekitaran di habitat mereka bahawa musim membiak telah tiba. Oleh itu, banyak sekali anak-anak ikan boleh didapati pada sesuatu masa itu. Berbagai-bagai parameter boleh bertindak sebagai isyarat atau perangsang kepada induk-induk ikan untuk membiak. Diantaranya ialah perubahan cuaca seperti suhu, hujan, angin dan cahaya, perubahan fizikal seperti kering dan kemarau, lembab dan berair, banjir, perubahan kedalaman air, arus, aktiviti-aktiviti manusia seperti membajak, membaja, menanam padi dan mengawal air terusan.
<br />
<br />Di kawasan-kawasan tasik dan sungai, aktiviti-aktiviti manusia kurang memberi kesan rangsangan kepada ikan-ikan kerana isipadu air terlalu banyak. Perubahan cuaca dan fizikal yang sedikit sudah dapat berinteraksi dan memberi isyarat kepada induk-induk yang telah matang bahawa pada masa itu musim untuk mereka membiak telah tiba. Di kawasan sawah padi, perubahan cuaca dan fizikal serta aktiviti manusia begitu ketara dan kadang-kadang berlaku mendadak. Pada suatu masa, keadaan menjadi kering dan panas terik. Ketika ini, induk-induk ikan yang telah matang bersembunyi di dalam kawasan-kawasan paya, lubuk dan sungai, bersedia dan menanti masa untuk keluar mencari pasangan membiak. Kawasan sawah hanya menjadi padang ragut untuk lembu, kerbau dan kambing serta kawasan melepaskan ayam itik.
<br />
<br />Kedatangan musim hujan yang tiba-tiba menyebabkan kawasan sawah tadi digenangi air. Hujan yang turun serta angin yang bertiup akan menambahkan kandungan oksigen terlarut di dalam air antara 4-8 mg/l manakala suhu tanah yang sebelumnya setinggi 38 °C telah turun serendah 20-26 °C. Petani-petani pula mula menajak rumput, membajak dan membajakan sawah mereka menyebabkan kesuburan air meningkat. Pada masa ini najis-najis haiwan serta rumpai yang telah reput turut terurai menjadi bahan-bahan organik di dalam air. Oleh itu, pada awal musim hujan pH air akan menjadi rendah serendah 4.0-6.0 kerana adanya proses pereputan dan penguraian baja organik dan sisa-sisa jerami padi yang mati pada musim kemarau. Ianya akan larut di dalam air dan menjadi zat makanan atau baja untuk membiakkan benih-benih tumbuhan seni yang dipanggil fitoplankton.
<br />
<br />Kehadiran fitoplankton di dalam air menjadikan warna air itu menjadi hijau. Pada masa ini juga sejenis plankton yang berupa haiwan-haiwan seni yang dipanggil zooplankton juga menetas dan hidup dengan memakan fitoplankton tadi. Ia boleh membiak dengan banyaknya sehingga pada suatu masa kita boleh lihat permukaan air menjadi berenik-renik dan kadang-kadang berwarna merah pada waktu pagi. Diantara spesies zooplankton yang penting di dalam bidang akuakultur ialah Brachionus plicatilis, sejenis rotifera dan Moina macrura, sejenis kutu air berwama merah bersaiz maksima 0.5mm.
<br />
<br />Perubahan-perubahan keadaan persekitaran serta kelimpahan sumber makanan berinteraksi dan mengujudkan suatu isyarat kepada induk-induk ikan yang telah matang dan bersedia untuk membiak bahawa musim membiak untuk mereka telah tiba lalu keluar mencari pasangan masing-masing dan mengawan. Pada masa ini mereka yakin bahawa anak-anak mereka akan dapat hidup kerana semua keperluan hidup mereka seperti makanan, oksigen dan ruang untuk membesar cukup dan masih panjang bagi mereka membesar dan dewasa sementara menunggu masa untuk berhijrah ke tempat lain pada masa kermarau yang akan datang.
<br />
<br />Samada di dalam tasik, sungai mahupun di dalam sawab, terdapatlah ikan-ikan herbivor (sepat, terbul), omnivor (keli, baung) dan karnivor (haruan, toman). Anak-anak ikan herbivor akan memakan plakton manakala yang karnivor dan onirnvor akan memakan zooplankton dan anak-anak ikan herbivor atau sesama mereka sehinggalah mereka dewasa. Oleh itu di dalam sesuatu habitat akuatik, jumlah ikan herbivor lebih banyak berbanding dengan ikan karnivor dan omnivor kerana mereka dihasilkan lebih banyak berbanding dengan yang lain. Diperingkat dewasa, khususnya bagi ikan sawah, saiz ikan karnivor lebih besar tetapi sedikit berbanding dengan ikan herbivor atau omnivor yang saiznya lebih kecil tetapi jumlahnya lebih banyak. Walau bagaimana pun saiz ikan herbivor biasanya lebih kecil kerana ia berada di peringkat terbawah di dalam piramid makanan. Ikan peliharaan di dalam kolam mempunyai ciri-ciri pembiakan yang berbeza kerana semua keperluan hidupnya sentiasa dijaga oleh penternaknya. Oleh itu ada ketikanya ikan yang diternak di dalam kolam membiak di luar musim pembiakannya.
<br />
<br />Oleh kerana terdapatnya ikan karnivor yang sentiasa memangsai ikan lain, jumlah hasil ikan yang ditangkap semasa menuai padi amat sedikit berbanding dengan jumlah benih yang dihasilkan semasa musim pembiakan. Dari segi akuakultur, senario ini amat merugikan kerana terdapat berbagai teknik dan teknologi yang boleh dimanfaatkan untuk memaksimakan hasil ikan tersebut. Ianya tentu lebih berkesan berbanding dengan menseimbangkan ekologinya dan kemudiannya menuaikan hasil ikan tersebut. Setiap ekor benih ikan yang menetas itu seharusnya diberi peluang untuknya membesar supaya ianya akan dapat dimanfaatkankan untuk hasil ikan apabila dewasa. Dengan itu kaedah pembiakan aruhan dan pengeluaran benih secara terkawal mesti dipraktikkan supaya penghasilan benih ikan dapat ditingkatkan dan sektor akuakultur dapat dimajukan.
<br />
<br />Nota ini bertujuan memberikan panduan untuk menggunakan hormon bagi mempraktikkan pembiakan aruhan ikan keli yang bernilai komersil. Penternak akan dapat memajukan kaedah ini dan memperolehi pengalaman dengan sendirinya di dalam bidang ini apabila mempraktikkannya selalu kerana terdapat beberapa kebaikan keadah pengeluaran benih melalui pembiakan aruhan seperti: -
<br />
<br />• Dapat memilih induk yang berkualiti
<br />• Pembiakan, pembenihan dan pengeluaran benih tidak bermusim
<br />• Dapat mengeluarkan bilangan benih yang banyak pada sesekali program pembiakan
<br />• Perancangan jadual pengeluaran benih
<br />• Penengawalan kehilangan benih
<br />• Memberikan pendapatan yang lumayan
<br />
<br />2.4.2 Kaedah Pembiakan Aruahan
<br />
<br />2.4.2.1 Pemilihan Induk
<br />
<br />Kedu-dua induk jantan dan betina perlulah mempunyai ciri-ciri umum seperti berikut :
<br />
<br />• Berat badan >500 gm.
<br />• Berumur > 1 tahun.
<br />• Tidak cacat atau sakit.
<br />• Perut lembut bila dipicit.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeppPV1BLI/AAAAAAAAAV4/NznYvtRIyks/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 347px; height: 374px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgeppPV1BLI/AAAAAAAAAV4/NznYvtRIyks/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334418809601459378" border="0" /></a>
<br />
<br />Induk jantan hendaklah mempunyai alat pembiakan (genital papilla) yang tegar secara fizikal. Sekiranya dibedah, gonad (testis) yang matang mempunyai globul-globul sperma berwarna putih kekuningan.
<br />
<br />Induk betina pula perlulah mempunyai perut yang buncit dan lembut bila dipicit. Genital papilla bengkak sedikit dan berwarna kemerah-merahan sementara telur akan terkeluar sedikit sekiranya perut dilirit perlahan-lahan. Telur berwarna hijau kecoklatan dengan saiz yang seragam serta tiada yang berwarna putih menandakan ianya sesuai untuk dibiakkan secara aruhan.
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgeq7BpXwVI/AAAAAAAAAWA/H8HcM1X6cs8/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 127px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgeq7BpXwVI/AAAAAAAAAWA/H8HcM1X6cs8/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334420214674604370" border="0" /></a>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">MEMILIH INDUK BETINA</span>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4.2.2 Suntikan Hormon</span>
<br />
<br />Penggunaan Hormon Ovaprim agak meluas pada masa kini. Hormon ini didapati dalam bentuk larutan 10 ml sedia untuk disuntik kepada ikan. Terdapat beberapa jenis hormon lain yang boleh juga digunakan sebagai perangsang dalam proses pembiakan ikan. Hormon-hormon tersebut terdiri daripada Ovatide, HCG, LHRH, PG dan sebagainya.
<br />
<br />Antara peralatan lain yang diperlukan sewaktu suntikan hormon adalah :
<br />• Alat penyuntik (1 – 3 ml)
<br />• Alat penimbang (10 kg)
<br />• Sehelai tuala
<br />• Jangkasuhu
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4.2.3 Teknik Suntikan</span>
<br />
<br />Suntikan hormon dijalankan sebaik-baiknya pada lewat petang antara jam 6.00 hingga jam 8.00 malam. Waktu ini sesuai kerana induk tidak banyak mengalami gangguan pada waktu malam, kurang kesan perubahan suhu dan pengaruh cahaya manakala kita mempunyai banyak waktu untuk memproses persenyawaan pada siang keesokan harinya. Hormon ovaprim disuntik pada kadar 0.5 ml/kg untuk induk betina dan 0.2 ml/kg untuk induk jantan. Suntikan dibuat pada otot di bahagian tepi badan ikan. Induk-induk diasingkan secara individu untuk mengurangkan gangguan serta mengelakkan kecederaan.
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgerc5mixtI/AAAAAAAAAWI/kHR5CfepY_o/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 342px; height: 400px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sgerc5mixtI/AAAAAAAAAWI/kHR5CfepY_o/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334420796630812370" border="0" /></a>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">TEKNIK SUNTIKAN HORMON DAN PENGASINGAN INDUK</span>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4.2.3 Tempoh Latensi dan Pengeraman</span>
<br />
<br />Tempoh latensi bermakna tempoh masa diantara suntikan hormon dengan masa menjalankan persenyawaan beradas. Tempoh pengeraman adalah masa yang diambil oleh telur untuk menetas. Masa pencapaian tempoh latensi dan pengeraman bergantung kepada pengaruh suhu air pengeraman. Tempoh latensi adalah seperti ditunjukkan didalam jadual 2 di bawah :
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sger_JelYvI/AAAAAAAAAWQ/bW7ryF3H6mI/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 309px; height: 224px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sger_JelYvI/AAAAAAAAAWQ/bW7ryF3H6mI/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334421385007948530" border="0" /></a>
<br />Jadual 2 : Tempoh Latensi dan Pengeraman Bagi Induk dan Telur Keli
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4.2.4 Persenyawaan Buatan</span>
<br />
<br />Beberapa peralatan digunakan dalam menjalankan persenyawaan buatan, antaranya ialah :
<br />
<br />• Sepasang gunting
<br />• Dua pasang penyepit (forceps)
<br />• Sebiji mangkuk (sederhana)
<br />• Sehelai bulu ayam (bulu kepak)
<br />• Sehelai tuala
<br />• Air bersih
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sges0tkk_8I/AAAAAAAAAWY/VbvY452VE2Q/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 371px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sges0tkk_8I/AAAAAAAAAWY/VbvY452VE2Q/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334422305229832130" border="0" /></a>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4.2.5 Teknik Persenyawaan</span>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Induk Jantan</span>
<br />
<br />• Induk jantan dibedah perutnya dengan gunting
<br />• Sepasang testis yang mengandungi sperma dikeluarkan menggunakan penyepit
<br />• Testis diletakkan di atas sekeping tisu bersih
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgetWRChACI/AAAAAAAAAWg/wSI5VoNVeh8/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 164px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgetWRChACI/AAAAAAAAAWg/wSI5VoNVeh8/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334422881686323234" border="0" /></a>
<br /><span style="font-weight: bold;">
<br />Induk Betina</span>
<br />
<br />• Induk betina diambil dengan cermat kerana telur akan keluar dengan sendirinya sekiranya induk itu menggelepar. Ia boleh dipegang dengan sehelai tuala di bahagian kepala dan seorang pembantu lagi memegang di bahagian ekor
<br />• Mangkuk ditadahkan di bawah bertentangan dengan liang pembiakan
<br />• Perutnya dilirit mengarah ke ekor sehingga telur habis keluar
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgevY2BGkwI/AAAAAAAAAWo/8NegFeo5y94/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 358px; height: 193px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgevY2BGkwI/AAAAAAAAAWo/8NegFeo5y94/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334425124995502850" border="0" /></a>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4.2.6 Persenyawaan</span>
<br />
<br />Sebelah testis yang cukup matang dan besar boleh digunakan untuk membekalkan sperma kepada seekor induk. Testis tadi dipegang dengan sepasang penyepit manakala sepasang penyepit lagi digunakan untuk mengoyakkan testis supaya sperma jatuh kedalam mangkuk yang berisi telur.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgezwhhASkI/AAAAAAAAAWw/sOvkgzk1_W8/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 203px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgezwhhASkI/AAAAAAAAAWw/sOvkgzk1_W8/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334429929855535682" border="0" /></a>
<br />Campuran sperma dan telur tadi kemudiannya digaul dengan menggunakan sehelai bulu ayam yang bersih dan kemudianya dibilaskan dengan air bersih sebanyak tiga kali.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge0bRFQQBI/AAAAAAAAAW4/GwHbdELOGkY/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 227px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge0bRFQQBI/AAAAAAAAAW4/GwHbdELOGkY/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334430664178548754" border="0" /></a>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4.2.7 Pengeraman telur</span>
<br />
<br />Telur yang telah tersenyawa kemudiannya ditaburkan ke dalam tangki atau palung penetasan. Air dibiarkan mengalir dari hujung (inlet) ke hujung (outlet) dan keluar ke longkang pada kadar 0.3 liter seminit. Jangkamasa telur akan menetas bergantung kepada suhu seperti yang ditunjukkan di dalam jadual 2. Biasanya, didalam keadaan sekarang (bersuhu 26°C) telur akan mengambil masa 25 jam untuk menetas.
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge0wvpHyXI/AAAAAAAAAXA/HjVXw23_F9U/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 377px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge0wvpHyXI/AAAAAAAAAXA/HjVXw23_F9U/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334431033159305586" border="0" /></a>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.4 PENGURUSAN LARVA DAN ASUHAN BENIH IKAN KELI</span>
<br />
<br />Dalam teknik pengurusan larva, kuantiti air di dalam tangki penetasan adalah lebih kurang 150 liter pada minggu pertama dan ditingkatkan kepada 200 liter pada minggu-minggu yang seterusnya. Suhu air dimonitorkan pada 26-30 °C sepanjang masa manakala aliran air diubahsuaikan 2-5 liter pada minggu pertama dan 4-8 liter pada minggu-minggu berikutnya. Kandungan oksigen dimonitorkan pada paras sekurang-kurangnya 3 mg/l dengan bantuan sistem pengudaraan.
<br />
<br />Telur yang telah tersenyawa mempunyai satu tompok merah di tengah-tengahnya yang kemudiannya berkembang menjadi larva seterusnya menjadi rega dan benih. Telur yang tidak tersenyawa akan bertukar warna perlahan-lahan menjadi putih yang kemudiannya akan menghadapi serangan fungus yang berupa kapas dikenali sebagai Saprolegnia. Telur ini jika dibiarkan akan menjadi busuk dan mencemarkan air lalu menyebabkan penyakit dan kematian yang banyak. Ia mesti dibuang seberapa yang boleh sejak awal-.awal lagi.
<br />
<br />Telur yang tersenyawa itu akan menetas selepas 25 jam (jadual 2). Ia akan menggunakan yolka telur sebagai makanannya selama 72 jam iaitu sehingga sistem penghadamannya sempurna terbentuk. Pada masa ini ia sudah bergerak dan tabiatnya ialah cuba mengelakkan diri dari terdedah kepada cahaya. Biasanya ia akan menuju ke penjuru tangki atau ke bawah sebarang objek di dalam tangki. Fenomena ini dipanggil sebagai fotofobia. Beberapa kaedah boleh digunakan untuk menggerakan larva ke tempat lain:
<br />
<br />• meletakkan beberapa helai daun ketapang kering di dalam tangki
<br />• menutup tangki penetasan separuh manakala di sebahagian lagi didedahkan kepada
<br />cahaya.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge1nFK3EjI/AAAAAAAAAXI/TiZWIf_L0JQ/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 471px; height: 251px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge1nFK3EjI/AAAAAAAAAXI/TiZWIf_L0JQ/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334431966650896946" border="0" /></a>
<br />
<br />Dengan ini kita akan dapat mencuci tempat di mana larva menetas bersama telur-telur yang telah mati dan membusuk itu. Adalah lebih baik untuk menggerakkan larva berhampiran dengan inlet supaya mereka mendapat air yang lebih bersih, oksigen lebih banyak serta bahan-bahan kumuh mereka dapat dialirkan keluar melalui outlet. Penyekat yang diletakkan berhampiran dengan outlet hendaklah berkoresponden dengan saiz larva dan seumpamanya dan mesti sentiasa dipasang sepanjang masa asuhan.
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.5 PERINGKAT-PERINGKAT PERKEMBANGAN BENIH IKAN KELI</span>
<br />
<br />Selepas 72 jam (pada hari ke3), yolka telur pun habis dan larva tadi pun berubah menjadi rega. Pada peringkat ini ia pun mula mencari makanan lain iaitu zooplankton. Di dalam pusat penetasan terdapat 2 jenis zooplankton yang sesuai iaitu Moina macrura dan Artemia salina. Cara pengkulturan Moina telah pun diterangkan manakala Artemia adalah sejenis udang yang halus yang boleh ditetaskan telurnya di dalam makmal. Ia boleh didapati dalam bentuk sista telur dijual di kedai-kedai akuarium, diimpot dari Amerika. Diantara jenama Artemia yang masyur adalah SUPER ARTEMIA dan GREAT SALT LAKES ARTEMIA. Walaubagaimanapun, penggunaan Artemia bagi pengeluaran benih ikan air tawar tidak begitu digalakkan kerana kos pengeluaran benih akan meningkat dan boleh merugikan didalam persaingan pasaran. Pada suatu masa yang lain, bekalannya terputus mengakibatkan ianya susah didapati dan jika ada pun di dalam pasaran, harganya terlalu mahal dan tidak munasabah.
<br />
<br />Bagi panduan di dalam nota ini, hanya penggunaan Moina sahaja yang dititikberatkan kerana kosnya yang murah. Moina di sauk dari kolam pada waktu pagi antara jam 7.00 hingga 9.00 pagi kerana pada waktu ini kandungan oksigen di dalam kolam menghampiri sifar menyebabkan moina timbul di permukaan air untuk bernafas. Moina yang telah disauk dibersihkan dari segala kotoran dan dibilas beberapa kali. Ianya kemudian bolehlah diberikan kepada rega ikan keli makan. Rega ikan keli bolehlah diberi makan seberapa banyak yang boleh supaya kadar tumbesarannya dipercepatkan.
<br />
<br />Moina boleh diberikan kepada rega ikan keli hinggalah mereka mencapai saiz benih (2.5-3.0 cm) pada umur 25 hari. Selepas umur ini, benih ikan keli boleh diberi makan makanan rumusan sehingga mencapai saiz 6.0-8.0 sm (45-60 hari). Pada peringkat ini pertukaran air hendaklah dipertingkatkan sehingga 4-8 liter/minit supaya mutu air di dalam tangki asuhan dikekalkan pada tahap yang optima. Jadual pengurusan makanan dan air seterusnya adalah seperti yang ditunjukkan di dalam jadual 3.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge2MdXgDKI/AAAAAAAAAXQ/PnjU_nnzQEs/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 227px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge2MdXgDKI/AAAAAAAAAXQ/PnjU_nnzQEs/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334432608801524898" border="0" /></a>
<br />peringkat dan saiz perkembangan keli
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge2qEOofDI/AAAAAAAAAXY/2Ps-dY08bis/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 567px; height: 345px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge2qEOofDI/AAAAAAAAAXY/2Ps-dY08bis/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334433117449518130" border="0" /></a>
<br />Jadual 3: Pengurusan larva dan benih ikan keli diperingkat asuhan
<br />
<br />Nota:
<br />
<br />Jika penternak mempunyai kolam ternakan, pada minggu ke 6, benih sudah boleh dilepaskan di dalam kolam tersebut dengan mempraktikkan prosdur perlepasan (stocking) dan pemakanan yang ditetapkan.
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.6 SANITASI DI DALAM BENGKEL PENETASAN / ASUHAN</span>
<br />
<br />Kekotoran di dalam tangki asuhan boleh disebabkan oleh :
<br />
<br />• sisa makanan
<br />• najis yang dikumuhkan
<br />• mukus yang dirembeskan oleh benih dan tidak dicuci beberapa lama
<br />
<br />Oleh itu, tangki asuhan mestilah dicuci sekurang-kurangnya sekali sehari. Pencucian dijalankan sebelum benih diberi makan supaya benih yang sudah kenyang setelah makan tidak diganggu. Jika tidak, beberapa kemungkinan boleh berlaku, seperti :
<br />
<br />• perut benih boleh pecah akibat kecederaan yang kita tidak sedar
<br />• benih akan memuntahkan makanan yang telah dimakan
<br />
<br />Kegagalan mencuci tangki semasa benih diasuh holeh menyebabkan:
<br />
<br />• mutu air berubah menjadi kotor
<br />• benih memakan kotoran tersebut
<br />• pembiakan bakteria dan parasit
<br />• tangki asuhan bertambah kotor
<br />• kematian benih samada secara kronik atau akut
<br />
<br />Beberapa langkah pengawasan dan berjaga-jaga perlu diambil perhatian sewaktu menjalankan kerja-kerja di bengkel asuhan. Antaranya termasuklah :
<br />
<br />i. Tangan pekerja hendaklah sentiasa bersih dari sebarang kotoran seperti :
<br />
<br />• tanah
<br />• najis
<br />• sisa makanan seperti kuah kari dan minyak
<br />• minyak kenderaan dan kotoran enjin atau mesin
<br />
<br />ii. Badan dan pakaian pekerja hendaklah sentiasa bersih
<br />
<br />iii. Elakkan dari memasuki ke dalam bengkel sebelum membersihkan diri selepas bekerja di kolam
<br />
<br />iv. Jangan bekerja semasa keletihan kerana berbagai kelalaian boleh berlaku
<br />
<br />v. Elakkan dari meletekkan sebarang alat di atas lantai
<br />
<br />vi. Sekiranya alat-alat seperti net, sudu atau batu udara terjatuh ke lantai, ia hendaklah dibersihkan sebelum digunakan semula
<br />
<br />vii. Sekiranya benih ikan jatuh ke lantai, benih tersebut hendaklah dibersihkan dan di masukkan ke dalam tangki yang berasingan
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.7 BEBERAPA AGEN PENYAKIT DAN KAEDAH RAWATAN</span>
<br />
<br />Berikut adalah contoh-contoh agen penyakit yang biasa terdapat di peringkat asuhan :
<br />
<br />i. Parasit
<br />
<br />Costia
<br />Chilodonella
<br />Tricodina
<br />Dactylogyrus
<br />Gyrodactylus.
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge33V-PahI/AAAAAAAAAXg/Z-iZgwWD4Ao/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 192px; height: 400px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge33V-PahI/AAAAAAAAAXg/Z-iZgwWD4Ao/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334434445062531602" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />ii) fungus: -Saprolegnia
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge5OglNp0I/AAAAAAAAAXo/CZd1ikXYQ1E/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 62px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge5OglNp0I/AAAAAAAAAXo/CZd1ikXYQ1E/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334435942558967618" border="0" /></a>
<br />
<br />iii) bakteria: -Ich
<br />
<br />v) virus
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge5z09A4sI/AAAAAAAAAXw/kpFdbAgyneQ/s1600-h/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 266px; height: 189px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/Sge5z09A4sI/AAAAAAAAAXw/kpFdbAgyneQ/s400/blog+pembenihan+ikan+keli.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334436583682663106" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">DIANTARA TANDA BENIH IKAN KELI DISERANG PENYAKIT</span>
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">2.8 KAEDAH RAWATAN</span>
<br />
<br />Kaedah rawatan hanya dibincangkan dengan ringkas di dalam nota ini kerana prosedur yang lebih lengkap dibincangkan di dalam nota berasingan. Diantara rawatan yang mudah murah dan selalu dipraktikkan di dalam rumah penetasan dan asuhan adalah :
<br />
<br />• rendaman air gararn
<br />• rendaman antibiotik
<br />• rendaman fomalin
<br />• methelin biru
<br />• malachite hijau
<br />
<br />Pencucian lantai bangunan adalah cara pencegahan yang terbaik untuk dipraktikkan bagi mcngelakkan permulaan wabak penyakit di dalam bangunan. Tangki atau palung asuhan juga hendahlah di salin beberapa lama sekali supaya ianya dapat dicuci dan dijemur panas matahari untuk memutuskan kitar hidup agen penyakit. Sebaiknya kasut yang dipakai di luar bangunan hendaklah ditanggalkan apabila masuk dan kasut yang khas hendaklah disediakan berasingan di dalam bangunan tersebut supaya agen penyakit tidak dibawa masuk bersama.
<br />
<br />Sumber :
<br />Hj Ibrahim bin Taat
<br />Penolong Pegawai Penyelidik
<br />PPPAT<p class="MsoNormal"><span lang="MS" style="font-size:11;"><o:p></o:p></span></p> yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-52403569227736530862009-05-10T11:17:00.020+08:002009-05-10T12:35:47.465+08:00Sistem pengairan : bahan dan alatan<div style="text-align: center;"><span style="color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-size:180%;" ></span><span style="color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-size:180%;" >Pam jenis 'Centrifugal'</span>
<br /></div> <div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK8setPqI/AAAAAAAAAR4/zzlR7kMVq2o/s1600-h/pam+jenis+centifigur.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK8setPqI/AAAAAAAAAR4/zzlR7kMVq2o/s400/pam+jenis+centifigur.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033215259492002" border="0" /></a>
<br /></span></div> <div style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br />
<br /><span style="color: rgb(255, 0, 0);">Pam jenis 'submercible'</span>
<br /></span></div> <div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK84UCxUI/AAAAAAAAASA/Hcna0PLPjXM/s1600-h/pam+jenis+submercible.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK84UCxUI/AAAAAAAAASA/Hcna0PLPjXM/s400/pam+jenis+submercible.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033218435990850" border="0" /></a>
<br /></span></div> <div style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br />outlet perlu penyuai
<br /></span></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK8ZYx6VI/AAAAAAAAARw/EaYLLOeYPL0/s1600-h/outlet+perlu+penyuai.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK8ZYx6VI/AAAAAAAAARw/EaYLLOeYPL0/s400/outlet+perlu+penyuai.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033210134358354" border="0" /></a>
<br /></span></div> <div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br />Tangki Air
<br /></span></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZOT-eIKEI/AAAAAAAAATQ/3tD5CKue3SA/s1600-h/tangki+air.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZOT-eIKEI/AAAAAAAAATQ/3tD5CKue3SA/s400/tangki+air.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334036913760774210" border="0" /></a>
<br /></span></div> <div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br />Penapis jenis 'disc'
<br /></span></div><div style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLMp3WN7I/AAAAAAAAASY/LlqWj1lz4zo/s1600-h/penapis+jenis+disc.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLMp3WN7I/AAAAAAAAASY/LlqWj1lz4zo/s400/penapis+jenis+disc.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033489435441074" border="0" /></a></span> </div> <div style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br /></span><span style="font-size:180%;">Penapis jenis 'disc' yang dirungkai
<br /></span></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLM9Q8_KI/AAAAAAAAASg/WA4N-vcDVV0/s1600-h/penapis+yang+dirungkai.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLM9Q8_KI/AAAAAAAAASg/WA4N-vcDVV0/s400/penapis+yang+dirungkai.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033494643113122" border="0" /></a>
<br /></span></div> <div style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0); font-weight: bold;font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br />Susunan disc yang memerangkap sampah<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK9Ak7IqI/AAAAAAAAASI/qWKSiUathJw/s1600-h/pam+tangki+air.jpg">
<br /></a></span></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLNIIjyVI/AAAAAAAAASo/fHcUc4GvWCY/s1600-h/penebuk+lubang.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLNIIjyVI/AAAAAAAAASo/fHcUc4GvWCY/s400/penebuk+lubang.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033497560697170" border="0" /></a>
<br />
<br />Penyuai yang dipasang untuk disc filter
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZQ1QWc9zI/AAAAAAAAATY/wx1W567H1VA/s1600-h/penyuai+yang+dipasang+untuk+disc+filter.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZQ1QWc9zI/AAAAAAAAATY/wx1W567H1VA/s400/penyuai+yang+dipasang+untuk+disc+filter.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334039684519360306" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />Pam di dalam tangki air
<br />
<br /></span></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK9Ak7IqI/AAAAAAAAASI/qWKSiUathJw/s1600-h/pam+tangki+air.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK9Ak7IqI/AAAAAAAAASI/qWKSiUathJw/s400/pam+tangki+air.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033220654277282" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />
<br /></span><span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:130%;" >Penyambungan penapis air dari pam. Pastikan penapis dipasang mengikut arah aliran air yang betul</span><span style="font-size:180%;">
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZSBfuK36I/AAAAAAAAATg/un0dpEixtp4/s1600-h/penyambungan.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZSBfuK36I/AAAAAAAAATg/un0dpEixtp4/s400/penyambungan.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334040994315427746" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br /></span>Pelbagai saiz paip : 32mm, 25mm, 20mm dan 16mm<span style="font-size:180%;">
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLMgRpLyI/AAAAAAAAASQ/VU2UmnaTmQE/s1600-h/Pelbagai+saiz+paip+32mm+25mm+20mm+dan+16mm.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLMgRpLyI/AAAAAAAAASQ/VU2UmnaTmQE/s400/Pelbagai+saiz+paip+32mm+25mm+20mm+dan+16mm.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033486861381410" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />Contoh adaper yang boleh digunakan
<br /></span><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpa3WVDI/AAAAAAAAARQ/jfhbCwiWeqQ/s1600-h/contoh+adapter.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpa3WVDI/AAAAAAAAARQ/jfhbCwiWeqQ/s400/contoh+adapter.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334032884113495090" border="0" /></a></span>
<br /><span style="font-size:180%;">
<br />
<br />Penebuk lubang
<br /></span><div style="text-align: center; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLNIIjyVI/AAAAAAAAASo/fHcUc4GvWCY/s1600-h/penebuk+lubang.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZLNIIjyVI/AAAAAAAAASo/fHcUc4GvWCY/s400/penebuk+lubang.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033497560697170" border="0" /></a></span></div>
<br /><span style="font-size:180%;">
<br />
<br />Arrow dripper
<br /></span><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpdk9I5I/AAAAAAAAARI/WsDzmcVKSB0/s1600-h/arrow+driper.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpdk9I5I/AAAAAAAAARI/WsDzmcVKSB0/s400/arrow+driper.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334032884841653138" border="0" /></a></span>
<br />
<br />
<br /><span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:180%;" >Kepala pemercik</span><span style="font-size:180%;">
<br /></span><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK8G1ecuI/AAAAAAAAARo/ul-ie8tgxPI/s1600-h/kepala+pemercik.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZK8G1ecuI/AAAAAAAAARo/ul-ie8tgxPI/s400/kepala+pemercik.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334033205154444002" border="0" /></a></span>
<br />
<br /></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br />Kepala penyembur (sparayer halus)
<br /></span></div><div style="text-align: center; font-weight: bold;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKZ31DamI/AAAAAAAAAQ4/3EQP_-T3oug/s1600-h/kepala+jenis+penyembur.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKZ31DamI/AAAAAAAAAQ4/3EQP_-T3oug/s400/kepala+jenis+penyembur.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334032617010588258" border="0" /></a></span></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;">
<br />
<br /></span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="PowerPoint.Slide"><meta name="Generator" content="Microsoft PowerPoint 11"><!--[if !mso]> <style> v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} p\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} v\:textbox {display:none;} </style> <![endif]--><title>Slide 19</title><meta name="Description" content="5/10/2009"><!--[if !ppt]--><style> .O {color:white; font-size:149%;} a:link {color:#99FF66 !important;} a:active {color:#00CC00 !important;} a:visited {color:#FFFF66 !important;} </style><style media="print"> <!--.sld {left:0px !important; width:6.0in !important; height:4.5in !important; font-size:103% !important;} --> </style><!--[endif]--><o:shapelayout ext="edit"></o:shapelayout><o:idmap ext="edit" data="1"></o:idmap> <div style="font-weight: normal; color: rgb(255, 0, 0);" shape="_x0000_s1026" class="O"><span style="font-weight: bold;font-size:130%;" >Contoh pemasangan : arrow dripper-microtube-adapter</span><span style="font-size:180%;">
<br /></span></div></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpsNOV0I/AAAAAAAAARY/-v7hO4lOgvk/s1600-h/contoh+pemasangan+arrow+dripper.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpsNOV0I/AAAAAAAAARY/-v7hO4lOgvk/s400/contoh+pemasangan+arrow+dripper.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334032888768649026" border="0" /></a></span>
<br /><span style="font-size:180%;">
<br />Penggunaan 2 way adapter
<br /></span><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpNdmz2I/AAAAAAAAARA/EcsR83C8IR8/s1600-h/2+way+adapter.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpNdmz2I/AAAAAAAAARA/EcsR83C8IR8/s400/2+way+adapter.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334032880515862370" border="0" /></a></span>
<br />
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="PowerPoint.Slide"><meta name="Generator" content="Microsoft PowerPoint 11"><!--[if !mso]> <style> v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} p\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} v\:textbox {display:none;} </style> <![endif]--><title>Slide 21</title><meta name="Description" content="5/10/2009"><!--[if !ppt]--><style> .O {color:white; font-size:149%;} a:link {color:#99FF66 !important;} a:active {color:#00CC00 !important;} a:visited {color:#FFFF66 !important;} </style><style media="print"> <!--.sld {left:0px !important; width:6.0in !important; height:4.5in !important; font-size:103% !important;} --> </style><!--[endif]--><o:shapelayout ext="edit"></o:shapelayout><o:idmap ext="edit" data="1"></o:idmap> <div style="color: rgb(255, 0, 0);" shape="_x0000_s1026" class="O"><span style="font-size:100%;">Clamp saddle + stake / raiser + micro-sprayer</span><span style="font-size:180%;">
<br /></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZVhStlMKI/AAAAAAAAATo/pVB76qznAIU/s1600-h/micro+spray.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 370px; height: 400px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZVhStlMKI/AAAAAAAAATo/pVB76qznAIU/s400/micro+spray.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334044839113994402" border="0" /></a>
<br /><span style="font-size:180%;">
<br />
<br /></span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="PowerPoint.Slide"><meta name="Generator" content="Microsoft PowerPoint 11"><!--[if !mso]> <style> v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} p\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} v\:textbox {display:none;} </style> <![endif]--><title>Slide 22</title><meta name="Description" content="5/10/2009"><!--[if !ppt]--><style> .O {color:white; font-size:149%;} a:link {color:#99FF66 !important;} a:active {color:#00CC00 !important;} a:visited {color:#FFFF66 !important;} </style><style media="print"> <!--.sld {left:0px !important; width:6.0in !important; height:4.5in !important; font-size:103% !important;} --> </style><!--[endif]--><o:shapelayout ext="edit"></o:shapelayout><o:idmap ext="edit" data="1"></o:idmap> <div style="color: rgb(255, 0, 0);" shape="_x0000_s1026" class="O"><span style="font-size:100%;">Contoh Tee-joint : Clamp saddle dan Polypipe T-joint</span><span style="font-size:180%;">
<br /></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZWKlPRBYI/AAAAAAAAATw/-mbTUhMeiUY/s1600-h/tee+joint.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZWKlPRBYI/AAAAAAAAATw/-mbTUhMeiUY/s400/tee+joint.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334045548461753730" border="0" /></a>
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="PowerPoint.Slide"><meta name="Generator" content="Microsoft PowerPoint 11"><!--[if !mso]> <style> v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} p\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} v\:textbox {display:none;} </style> <![endif]--><title>Slide 23</title><meta name="Description" content="5/10/2009"><!--[if !ppt]--><style> .O {color:white; font-size:149%;} a:link {color:#99FF66 !important;} a:active {color:#00CC00 !important;} a:visited {color:#FFFF66 !important;} </style><style media="print"> <!--.sld {left:0px !important; width:6.0in !important; height:4.5in !important; font-size:103% !important;} --> </style><!--[endif]--><o:shapelayout ext="edit"></o:shapelayout><o:idmap ext="edit" data="1"></o:idmap><p:colorscheme colors="#008000,#ffffff,#006600,#ffffb7,#99cc00,#00cc00,#99ff66,#ffff66"> <div shape="_x0000_s1026" class="O"><span style=";font-family:";font-size:36;" ><b></b></span></div></p:colorscheme><span style="color: rgb(255, 0, 0);font-size:130%;" ></span><span style="font-size:100%;">Contoh : `gate valve` yang digunakan.</span>
<br /></div><span style="font-size:180%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpzWa5VI/AAAAAAAAARg/CIyFc44Au3g/s1600-h/gate+valve.jpg"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SgZKpzWa5VI/AAAAAAAAARg/CIyFc44Au3g/s400/gate+valve.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5334032890686268754" border="0" /></a></span>
<br /></div>
<br /></div><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:180%;" >
<br /></span><div style="text-align: center; font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);font-family:verdana;"><span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:180%;" ><span style="font-size:85%;"><span style="font-weight: normal;font-family:arial;" >Sumber : Jabatan Pertanian Perak</span></span></span></div></div> yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-41490345206972665722009-04-19T20:16:00.001+08:002009-04-26T11:29:07.228+08:00teknik tanam cili dan tomato<a title="View solanacea crop (chillie and tomato) on Scribd" href="http://www.scribd.com/doc/14649204/solanacea-crop-chillie-and-tomato" style="margin: 12px auto 6px auto; font-family: Helvetica,Arial,Sans-serif; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 14px; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; -x-system-font: none; display: block; text-decoration: underline;">solanacea crop (chillie and tomato)</a> <object codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,0,0" id="doc_310351251550519" name="doc_310351251550519" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" align="middle" height="500" width="100%" > <param name="movie" value="http://d.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=14649204&access_key=key-ps13t145odq77w883bm&page=1&version=1&viewMode="> <param name="quality" value="high"> <param name="play" value="true"> <param name="loop" value="true"> <param name="scale" value="showall"> <param name="wmode" value="opaque"> <param name="devicefont" value="false"> <param name="bgcolor" value="#ffffff"> <param name="menu" value="true"> <param name="allowFullScreen" value="true"> <param name="allowScriptAccess" value="always"> <param name="salign" value=""> <embed src="http://d.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=14649204&access_key=key-ps13t145odq77w883bm&page=1&version=1&viewMode=" quality="high" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" play="true" loop="true" scale="showall" wmode="opaque" devicefont="false" bgcolor="#ffffff" name="doc_310351251550519_object" menu="true" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" salign="" type="application/x-shockwave-flash" align="middle" height="500" width="100%"></embed> </object> <div style="margin: 6px auto 3px auto; font-family: Helvetica,Arial,Sans-serif; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 12px; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; -x-system-font: none; display: block;"> <a href="http://www.scribd.com/upload" style="text-decoration: underline;">Publish at Scribd</a> or <a href="http://www.scribd.com/browse" style="text-decoration: underline;">explore</a> others: <a href="http://www.scribd.com/explore/Brochures-Catalogs/" style="text-decoration: underline;">Brochures & Catalogs</a> <a href="http://www.scribd.com/explore/HowtoGuides-Manuals/" style="text-decoration: underline;">How-to-Guides & Manu</a> <a href="http://www.scribd.com/explore/Recipes-Menus/" style="text-decoration: underline;">Recipes & Menus</a> <a href="http://www.scribd.com/tag/garden" style="text-decoration: underline;">garden</a> <a href="http://www.scribd.com/tag/tomatoes" style="text-decoration: underline;">tomatoes</a> </div>yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-50751331056377090682009-03-31T22:50:00.003+08:002009-03-31T22:58:31.552+08:00teknik penanaman tomato<span style="font-weight: bold;">Tanaman Tomato<br /></span><br /><span style="font-weight: bold;">Pengenalan</span><br /><br />Tomato adalah sejenis sayuran jenis buah yang mempunyai jangka hayat yang singkat. Ia menjadi makanan kepada manusia di serata dunia. Ia berasal dari Amerika Selatan dan kini penanamannya telah meluas ke semua negara beriklim tropika.<br /><br />Pengeluaran utama tomato di Malaysia ialah di kawasan Cameron Highland. Kawasan di tanah rendah yang menanam tomato ialah di negeri Johor.<br />Sebahagian besar tanaman adalah untuk permintaan dalam negeri dan sedikit sahaja dieksport ke Singapura. Negara juga mengimport 4000 tan produk berasaskan tomato. Pengeluaran tempatan hanya mencukupi untuk kegunaan segar.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Botani Tanaman</span><br /><br />Nama saintifik bagi tomato ialah Lycopersicon cycopersicum (L). Dari famili Solanaceae. Pokok tomato dibahagikan kepada dua kumpulan besar iaitu yang tumbuh menegak (determinate) dan yang tumbuh menjalar (indeterminate). Perbezaan juga terdapat pada ciri-ciri buah yang menjadi asas perbezaan kulvitar-kulvitarnya. Ciri-ciri am pokok adalah seperti :-<br /><br /> Akar - akar tunjang yang kuat dan banyak akar- akar serabut<br /> Batang - warna hijau, bercabang dan berbuku<br /> Daun - berbulu dan terdapat banyak bentuk<br /> Bunga - berwarna kuning dan berukuran lebih 1cm<br /> Buah - banyak perbezaan warna, saiz, bentuk dan rasa<br /> Benih - berwarna kuning perang dan beratnya 2.5g/biji<br /> Cara pendebungan - persenyawaan sendiri<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Keperluan Asas Tanaman</span><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Faktor Iklim</span><br /><br />Tomato lebih sesuai ditanam di kawasan tanah tinggi. Walaubagaimana terdapat juga kultivar tomato yang sesuai di tanam di tanah rendah. Suhu yang sesuai adalah 18 – 32oc. Jumlah hujan pula ialah sebanyak 460mm untuk pertumbuhan yang baik.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Faktor Tanah</span><br /><br />Tanaman tomato sesuai di tanam di pelbagai jenis tanah termasuk tanah pasir ( BRIS dan bekas lombong ) dan tanah gambut. Yang paling penting bagi tanaman tomato adalah saliran serta pengudaraan yang baik. Tanah yang mempunyai nilai pH 5.5 – 8.0 adalah amat sesuai. Keperluan topografi adalah seperti berikut.<br /><br /><br />Sifat – sifat tanah dan kesesuaian untuk tanaman tomato<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Sifat Tanah </span><br />Kesesuaian untuk tanaman tomato<br /> <br />Sesuai <br />Sederhana sesuai<br /><br />Kecerunan <br />0 – 60 <br />6 - 120<br /><br />Saliran <br />Tak sempurna salir ke salir <br />Kurang salir dan agak sangat salir ke sangat salir<br /><br />Kedalaman tanah yang berkesan <br />> 50 cm <br />25 – 50 cm<br /><br />Tekstur dan struktur <br />Selain dari pasir <br />Pasir yang tak berstruktur berstruktur dan lempung.<br /><br />Kemasinan <br /><> 50 cm <br />0 – 50 cm<br /><br />Ketebalan gambut <br />Tidak menghalang <br />-<br /><br />Keberbatuan <br />Tiada halangan pada 25 cm kedalaman tanah <br />-<br /><br />Ketidak seimbangan unsur <br />Tiada keracunan kelebihan mikro nutrien atau CEC rendah <br />CEC rendah<br /><br />Sumber : Wong ( 1986 )<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Kultivar-kultivat yang disyorkan</span><br /><br /><br />L 24 <br />MT 1 <br />MT 11 <br />Serdang 2 <br />King Kong ( F1)<br /><br />Tabiat pokok <br />Tegak, rimbun dan berterusan<br />( indeterminate) <br />Tegak, rimbun, sederhana besar, separa berterusan<br />(semideterminate) <br />Rimbun, separa berterusan<br />(indeterminate) <br />Tegak, rimbun, sepera berterusan<br />(indeterminate) <br />Tegak, separa berterusan<br />( indeterminate)<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Penyediaan Anak Benih</span><br /><br />Gunakan biji benih yang bermutu tinggi. Jumlah biji benih yang digunakan adalah 300g/ha.biji benih dirawat dengan menggunakan racun kulat seperti thiram dengan kadar 3g/1000g biji benih. Biji beni perlu disemai sekurang – kurangnya 6 minggu sebelum menanam dan sediakan 10% lebihan benih untuk aktiviri sulaman. Anak benih ditanam di bawah jaring kalis serangga. Semasa peingkat semaian, anak benih boleh boleh disembur dengan baja daun (foliar) yang mengandungi unsur NPK mulai minggu ketiga. Sembur racun serangga seperti chlorpyrifos jika terdapat tanda – tanda serangan perosak.<br /><br />Terdapat tiga cara semaian yang disyorkan<br />i. Semaian batas<br />ii. Semaian polibeg<br />iii. Semaian kotak<br /><br />i. Semaian batas<br />Campuran tanah 7:3:2 ( tanah, bahan organik, pasir ) digunakan bagi batas semaian berukuran 1m lebar X 15cm tinggi.<br />Semai biji benih sedalam 0.5cm dalam jalur dengan jarak 5cm. Tabur tanah kering yang halus sepanjang jalur untuk menutup biji benih.siram batas dan tutup dengan teduhan yang dibuat dari plastik lutsinar.<br /><br />ii. Semaian Polibeg<br />Isi polibeg berukuran 12cm X 20cm X 1mm dengan tanah campuran 7:3:2. Tanam 2-3 biji benih sedalam 0.2cm. Tinggalkan hanya satu pokok apabila mempunyai 2-3 helai daun. Letakkan polibeg dibawah teduhan yang didirikan daripada plastik lutsinar dan jaring kalis serangga.<br /><br />iii. Semaian kotak<br />Kotak yang dibuat daripada kayu atau plastik berukuran 60cm X 60cm diisi dengan tanah campuran 7:3:2. Kotak semaian yang digunakan perlu mempunyai lubang di bahagian bawah supaya air tidak bertakung. Biji benih ditanah sedalam 0.5cm dan tabut tanah halus diatasnya.<br />Kotak semaian diatur di atas meja panjang di dalam bangsal semaian. Bangsal semian boleh ditutup dengan kepingan plastik sebagai atap. Dinding bangsal boleh ditutup dengan jaring untuk mengawal kemasukan serangga. Pengairan oleh dilakukan dengan menyiram atau menggunakan sistem pengairan renjis.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Penyediaan Kawasan</span><br /><br />Penyedian kawasan merangkumi kerja-kerja pembersihan tanah pembajakan dan pembinaan batas. Tanah dibajak dan digembukan sedalam 15cm-22cm. Batas dibentuk selebar 1.2m lebar X 20-30cm tinggi.<br />Pengapuran perlu dilakukan sebelum penanaman dibuat sekiranya pH tanah kurang daripada 5. pengapuran dilakukan semasa kerja-kerja pembajakan tanah dijalankan dan sebaik-baiknya dibuat 1-2 bulan sebelum anak benih ditanam. Bahan kapur yang selalu digunakan ialah Ground Megnesium Limestone ( GML ) dengan kada 3-5 tan/ha.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Penanaman di Ladang</span><br /><br />Anak benih diubah ke ladang ketika berumur 5-6 minggu. Hanya anak benih yang sihat sahaja dipilh. Sebelum mengubah, anak benih perlu mengalami proses pengerasan dengan cara mendedahkan kepada cahaya matahari beransur-ansur. Ubah anak benih ketika cuaca redup atau pada waktu petang duikuti dengan siraman air. Jarak tanaman yang disyorkan ialah 60cm X 60cm.<br />Penggunaan sungkupan plastik silver shine digalakkan untuk mengawal rumpai dan mengurangkan serangan kutu daun. Pilih kawasan yang belum ditanam dengan tanaman jenis Solanaceae. Satu minggu selepas menanam, anak benih yang mati ataupun kurang disahat perlu disulam.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Penyediaan Sokangan</span><br /><br />Sebulan selepas mengubah, sokong anak pokok dengan pancang kayu atau buluh. Penyokong ini boleh dibuat dengan menggunakan dua batang kayu yang dipacak pada hujung setiap batas. Rentang dawai pada kedua-dua kayu dan ikat tiap-tiap pokok tomato di batas kepada dawai.. biasanya tinggi penyokong ialah 50-70cm.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Pembajaan </span><br /><br />Kadar pembajaan tanaman tomato berbeza mengikut jenis tanah.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Pemangkasan</span><br />Pemangkasan disyorkan untuk kultivar tomato yang bertabiat rimbun. Tunas-tunas sisi dan daun-daun berlebihan perlu dibuang untuk menggalakkan pengudaraan yang baik.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Pengurusan Air</span><br /><br />Pengairan boleh dilakukan dengan menyiram atau menggunakan sistem pengairan renjis. Sistem pengairan renjis mempunyai kecekapan pengairan 65-75% dan keperluan tenaga kerja yang rendah. Kos bahan bagi sistem ini adalah diantara RM5000 – R 8000 sehektar.<br />Jenis perenjis yang sesuai digunakan mempunyai julat tekanan operasi yang rendah antara 1.5 – 2.5 kg/cm2 dengan kadar alir perenjis 0.3 – 1.0 liter/ saat dan garis pusat siraman liputan 25-30 m.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Pengurusan Perosak</span><br />Kawalan Penyakit dan Serangga<br /><br />Kawalan Serangga<br />Nama perosak : Ulat pengorek buah (Chloridea obsoleta F.)<br />Bahagian serangan : Buah, daun, tunas dan bunga<br />Peringkat serangan : Peringkat berbunga dan buah<br />Simptom : Buah berlubang dan busuk, pucuk muda dan bunga dimakan ulat<br /><br />Kawalan : Sembur pokok dengan Bacillus thuringiensis, permethrin <br /> atau acephate selang 14 hari.<br /> Kutip buah yang diserang dan musnahkan.<br /><br />Nama perosak : Lalat buah (Bactrocera sp)<br />Bahagian serangan : Buah<br />Peringkat serangan : Peringkat berbuah<br />Simptom : Buah berlubang dan reput. Buah gugur atau busuk <br /> sebelum matang<br /><br />Kawalan : Kutip buah yang diserang dan musnahkan secara tanam atau bakar<br />Sebagai kawalan gunakan attractant seperti methyleugenol<br /><br />Nama perosak : Hamama merah (tetranychus truncatus)<br />Bahagian serangan : Daun dan bunga<br />Peringkat serangan : Semua peringkat<br />Simptom : Daun – daun yang diserang berkerekot dan bertompok kuning. Pertumbuhan terbantut dan bunga tidak terbentuk<br />Kawalan : Sembur pokok dengan racun serangga seperti dicofol atau propagite<br />Kawalan Penyakit<br /><br />Penyakit : Hawar Phytophthora<br />Penyebab : Phytophthora infestans (kulat)<br />Bahagian diserang : Daun dan Buah<br />Cara merebak : Tanah dan air<br />Simpton : Daun bertompok perang dan hitam. Daun tua berair di bahagian <br /> hujung. Bahagian belakang daun bertompok putih. Pada buah, <br /> terdapat bintik lecuh (water soak), bahagian yang diserang <br /> berkedut. Pokok akan mati pada akhirnya.<br />Kawalan<br />– Sembur racun kulat – maneb, mancozeb, captafol atau cuprous oxide.<br />– Bakar bahagian berpenyakit.<br />– Pastikan kawasan tanaman bersaliran baik.<br />– Jaga kebersihan kawasan tanaman.<br /><br />Penyakit : Antraknos buah<br />Penyebab : Colletotrichum sp<br />Bahagian diserang : Buah<br />Cara merebak : Biji benih dan angin<br />Simpton : Jangkitan awal kelihatan lekuk yang kemudian membesar <br /> menjadi tompok perang kehitaman. <br /> Serangan menyebabkan buah reput.<br /><br />Kawalan<br />- Guna biji benih yang sihat.<br />- Bajak reput relai ke dalam tanah semasa penyediaan tanah<br /><br />Jika terdapat serangan<br />- Musnahkan buah-buah yang berpenyakit<br />- Sembur buah dengan racun kulat seperti mancozeb.<br />Penyakit : Hawar alternaria<br />Penyebab : Alternaria solani<br />Bahagian diserang : Batang, daun dan buah<br />Cara merebak : Angin<br />Simptom : Terdapat bintik berwarna perang pada bstsng dan daun tua.<br /> Bintik kemudian membesar menjadi tompok pusar hitam<br /> Tisu daun di keliling tompok bertukar menjadi kuning<br />Buah yang diserang mempunyai bintik lekuk dan dipenuhi <br />dengan spora hitam.<br /><br />Kawalan<br />- Sembur dengan racun kulat – cooper oxychloride, mancozeb atau chlorothalonil<br />- Bakar bahagian yang berpenyakit<br /><br />Penyakit : Reput Pangkal<br />Penyebab : Sclerotium rolfsii / Rhizoctonia sp<br />Bahagian diserang : Pangkal pokok<br />Cara merebak : Tanah<br />Simptom : Daun-daun kelihatan layu<br /> Terdapat masalah putih pada pangkal pokok<br /> Akhirnya pangkal akan menjadi hitam dan reput<br /><br />Kawalan<br />- Pastikan kawasan tanaman bersaliran baik.<br />- Musnahkan pokok yang diserang.<br /><br /><br /><br /><br /><br />Penyemburan racun perosak hendaklah diberhentikan sebelum mengutip hasil. Ini berpandukan kepada tempoh larangan mengutip hasil (TDMH) yang telah ditetapkan bagi racun-racun perosak yang berkenaan. Jadual dibawah adalah panduan tempoh mengutip hasil.<br /><br />Panduan tempoh dilarang mengutip hasil<br />(TDMH) racun perosak yang disyorkan bagi tomato<br /><br />Racun Perosak TDMH ( Bil. Hari )<br />acephate 21<br />benomyl 3<br />Bacillus Thuringiensis Tiada<br />captafol 14<br />carbendazim 3<br />cuprous oxide Tiada<br />chlorothalonil 7<br />dicofol 7<br />malathion 3<br />mancozeb 14<br />maneb 14<br />permethrin 5<br />propagite 7<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Panduan pengiraan racun perosak tanaman adalah bertujuan untuk menjaga keselamatan pengguna supaya racun yang digunakan pada kadar yang disyorkan tanpa pembaziran dan ia juga dapat mengelakkan dari pencemaran udara.<br /><br />Syor berdasarkan % bahan aktif<br />Formula :<br /> V1 x C1 = V2 x C2<br /> V1 = V2 x C2<br /> C1<br />Di mana :<br /> V1 = Isipadu ( volume ) racun perosak kormesil<br /> C1 = Kepekatan bahan aktif racun perosak kormesil<br /> V2 = Jumlah isipadu semburan ( spray volume ) racun perosak dan air<br /> C2 = Kepekatan bahan aktif racun perosak yang disyorkan<br /><br />Contoh Pengiraan<br />450 liter isipadu semburan racun malathion ( kandungan bahan aktif 52% ) disyorkan untuk mengawal kepinding dengan kadar 0.1% bahan aktif. Berapa banyakkah (liter) racun malathion diperlukan?<br /><br />Menggunakan formula di atas :<br /> V2 = 450 liter<br /> C1 = 52%<br /> C2 = 0.1%<br /><br />V1 = 450 liter X 0.1 %<br /> 52 %<br /> = 0.86 liter ( 860 ml )<br /><br />Jawapan : Gunakan 0.86 liter ( 860 ml ) racun malathion dengan isupadu senburan 450 liter<br />Kawalan Rumpai<br /><br />Rumpai bersaing untuk mendapatkan zat makanan, air dan cahaya. Rumpai yang tumbuh di atas batas perlu di cabut dengan menggunakan tangan, cangkul atau dikawal menggunakan sungkupan. Sungkupan dengan menggunakan plastik silver shine adalah teknik sungkupan yang paling berkesan. Bagi rumpai yang tumbuh di antara batas boleh dikawal dengan menggunakan racun rumpai seperti glufosinate-ammonium (0.5 kg/ha) atau glyphosate (0.6 kg/ha) sebelum peringkat berbuah. Ketika menyembur, gunakan penyembur bertudung bagi mengelakkan tempias semburan dari terkena tanaman.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Kematangan dan Pengutipan Hasil</span><br /><br />Hasil boleh dipungut lebih kurang 8-9 minggu selepas mengubah. Buah akan masak 30 selepas berbunga dan tempoh mengeluarkan hasil adalah 30 – 45 hari selepas kutipan pertama. Buah boleh dipungut bila masih berwarna hijau tetapi cukup matang. Pungutan buah yang masih hijau atau hijau kekuningan dibuat untuk mengelakkan buah dari pecah.<br />Buah-buah dipetik dengan menggunakan tangan sebiji demi sebiji dengan memastikan kulit buah tidak tercedera. Buah yang telah dipetik dimasukkan ke dalam bakul yang beralas kertas dengan muatan tidak melebihi 30kg. Dalam keadaan ambien, buah tomato masak boleh disimpan selama 2 hari. Jangka masa penyimpanan boleh ditingkatkan ke 1-2 minggu jika disimpan di bilik sejuk pada sushu 5-100c dengan kelembapan di antara 90-95%.<br />Kualiti buah yang dikehendaki di pasaran adalah seperti berikut:-<br />Ukuran – Saiz Garis Pusat (cm)<br />Besar - >6 cm<br />Sederhana - 5-6 cm<br />Kecil - <5 cm<br /><br />Bentuk - bulat dan tidak cacat<br />Warna - 90% warna hijau dan 10% kuning<br />Tekstur - lembut, bila dibelah terdapat rongga udara<br />Keadaan - Bebas dari serangan penyakit, kerosakan dan kekotoranyusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-57288296971429459182009-02-17T13:59:00.001+08:002009-02-17T14:02:47.168+08:00jenis - jenis pertanian<meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="place"></o:smarttagtype><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="City"></o:smarttagtype><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="country-region"></o:smarttagtype><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="State"></o:smarttagtype><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="PlaceName"></o:smarttagtype><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!--[if !mso]><object classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id="ieooui"></object> <style> st1\:*{behavior:url(#ieooui) } </style> <![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p {mso-margin-top-alt:auto; margin-right:0in; mso-margin-bottom-alt:auto; margin-left:0in; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:14230072; mso-list-template-ids:87972424;} @list l0:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l1 {mso-list-id:14576022; mso-list-template-ids:-67864344;} @list l1:level1 {mso-level-start-at:5; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l2 {mso-list-id:19746378; mso-list-template-ids:1689948492;} @list l2:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l3 {mso-list-id:53622188; mso-list-template-ids:-1508975188;} @list l3:level1 {mso-level-start-at:4; mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l4 {mso-list-id:108664565; mso-list-template-ids:-515069198;} @list l4:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l5 {mso-list-id:126776355; mso-list-template-ids:1795488184;} @list l5:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l5:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l6 {mso-list-id:134296610; mso-list-template-ids:1989442252;} @list l6:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l7 {mso-list-id:146284977; mso-list-template-ids:-1919240746;} @list l7:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l8 {mso-list-id:148593866; mso-list-template-ids:48523046;} @list l8:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l9 {mso-list-id:152986648; mso-list-template-ids:1612863436;} @list l9:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l10 {mso-list-id:207377695; mso-list-template-ids:-1485531068;} @list l10:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l10:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l11 {mso-list-id:208811115; mso-list-template-ids:1362252824;} @list l11:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l11:level2 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l12 {mso-list-id:211043386; mso-list-template-ids:1171691434;} @list l12:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l13 {mso-list-id:211235156; mso-list-template-ids:1418381226;} @list l13:level1 {mso-level-start-at:4; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l14 {mso-list-id:231819490; mso-list-template-ids:-1174870560;} @list l14:level1 {mso-level-start-at:4; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l15 {mso-list-id:338628956; mso-list-template-ids:1889314742;} @list l15:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l15:level2 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l16 {mso-list-id:343286230; mso-list-template-ids:-2094916960;} @list l16:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l17 {mso-list-id:368996546; mso-list-template-ids:1175855152;} @list l17:level1 {mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l18 {mso-list-id:371080964; mso-list-template-ids:-1914435792;} @list l18:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l19 {mso-list-id:376786373; mso-list-template-ids:-1513196444;} @list l19:level1 {mso-level-start-at:8; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l20 {mso-list-id:393436576; mso-list-template-ids:396024522;} @list l20:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l21 {mso-list-id:393896058; mso-list-template-ids:219415922;} @list l21:level1 {mso-level-start-at:5; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l22 {mso-list-id:426191103; mso-list-template-ids:-285575946;} @list l22:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l23 {mso-list-id:437484803; mso-list-template-ids:1130142580;} @list l23:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l24 {mso-list-id:475071939; mso-list-template-ids:1997454192;} @list l24:level1 {mso-level-start-at:5; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l25 {mso-list-id:527062131; mso-list-template-ids:381688152;} @list l25:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l26 {mso-list-id:530847787; mso-list-template-ids:-934506372;} @list l26:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l27 {mso-list-id:542867422; mso-list-template-ids:-1672469128;} @list l27:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l28 {mso-list-id:563175354; mso-list-template-ids:1345360278;} @list l28:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l29 {mso-list-id:570819263; mso-list-template-ids:287718962;} @list l29:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l30 {mso-list-id:580529657; mso-list-template-ids:-636322842;} @list l30:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l31 {mso-list-id:588541666; mso-list-template-ids:1468316614;} @list l31:level1 {mso-level-number-format:roman-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:right; text-indent:-.25in;} @list l32 {mso-list-id:606277994; mso-list-template-ids:-1532624410;} @list l32:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l33 {mso-list-id:612398443; mso-list-template-ids:-1692504526;} @list l33:level1 {mso-level-start-at:7; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l34 {mso-list-id:614484441; mso-list-template-ids:2106463376;} @list l34:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l35 {mso-list-id:624586001; mso-list-template-ids:-941197722;} @list l35:level1 {mso-level-start-at:6; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l36 {mso-list-id:639070219; mso-list-template-ids:1062083712;} @list l36:level1 {mso-level-start-at:7; mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l37 {mso-list-id:639264933; mso-list-template-ids:-1203701616;} @list l37:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l38 {mso-list-id:668754135; mso-list-template-ids:-645099776;} @list l38:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l39 {mso-list-id:687945167; mso-list-template-ids:2259674;} @list l39:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l40 {mso-list-id:729814086; mso-list-template-ids:-352175182;} @list l40:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l41 {mso-list-id:734937315; mso-list-template-ids:-107814702;} @list l41:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l41:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l42 {mso-list-id:777408275; mso-list-template-ids:-1608478192;} @list l42:level1 {mso-level-start-at:5; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l43 {mso-list-id:810951285; mso-list-template-ids:374754254;} @list l43:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l44 {mso-list-id:817302345; mso-list-template-ids:1146798662;} @list l44:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l45 {mso-list-id:828450283; mso-list-template-ids:-599096264;} @list l45:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l46 {mso-list-id:840505898; mso-list-template-ids:-46656184;} @list l46:level1 {mso-level-number-format:roman-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:right; text-indent:-.25in;} @list l46:level2 {mso-level-number-format:roman-lower; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:right; text-indent:-.25in;} @list l47 {mso-list-id:848522083; mso-list-template-ids:-239708818;} @list l47:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l48 {mso-list-id:884606512; mso-list-template-ids:-117045392;} @list l48:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l48:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l49 {mso-list-id:887765414; mso-list-template-ids:-1673916914;} @list l49:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l50 {mso-list-id:903564542; mso-list-template-ids:-640256750;} @list l50:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l51 {mso-list-id:912660880; mso-list-template-ids:-869653724;} @list l51:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l52 {mso-list-id:919414422; mso-list-template-ids:-403910250;} @list l52:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l53 {mso-list-id:941765686; mso-list-template-ids:1750622924;} @list l53:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l54 {mso-list-id:970670939; mso-list-template-ids:1488220128;} @list l54:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l55 {mso-list-id:998654294; mso-list-template-ids:-1998261596;} @list l55:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l55:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l56 {mso-list-id:999121641; mso-list-template-ids:-1259586972;} @list l56:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l57 {mso-list-id:1019236912; mso-list-template-ids:1690587488;} @list l57:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l58 {mso-list-id:1034425639; mso-list-template-ids:1649710142;} @list l58:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l59 {mso-list-id:1052188975; mso-list-template-ids:-1919766010;} @list l59:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l60 {mso-list-id:1053846324; mso-list-template-ids:290651440;} @list l60:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l61 {mso-list-id:1057709056; mso-list-template-ids:-2063452646;} @list l61:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l62 {mso-list-id:1066879760; mso-list-template-ids:-381244430;} @list l62:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l63 {mso-list-id:1094593957; mso-list-template-ids:2142695848;} @list l63:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l64 {mso-list-id:1157914300; mso-list-template-ids:1065384142;} @list l64:level1 {mso-level-start-at:6; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l65 {mso-list-id:1162430781; mso-list-template-ids:-810932666;} @list l65:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l65:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l66 {mso-list-id:1169708883; mso-list-template-ids:-890483342;} @list l66:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l67 {mso-list-id:1206454986; mso-list-template-ids:982971548;} @list l67:level1 {mso-level-start-at:6; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l68 {mso-list-id:1220677788; mso-list-template-ids:-519775370;} @list l68:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l69 {mso-list-id:1221861643; mso-list-template-ids:-605936346;} @list l69:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l70 {mso-list-id:1233544628; mso-list-template-ids:-43893290;} @list l70:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l71 {mso-list-id:1235510186; mso-list-template-ids:1614329616;} @list l71:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l72 {mso-list-id:1249803399; mso-list-template-ids:1235758224;} @list l72:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l73 {mso-list-id:1262303854; mso-list-template-ids:-1911277038;} @list l73:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l74 {mso-list-id:1265305283; mso-list-template-ids:987759262;} @list l74:level1 {mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l75 {mso-list-id:1285189857; mso-list-template-ids:1968860910;} @list l75:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l75:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l76 {mso-list-id:1290748361; mso-list-template-ids:-236684658;} @list l76:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l76:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l77 {mso-list-id:1292901778; mso-list-template-ids:1700677906;} @list l77:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l78 {mso-list-id:1294405670; mso-list-template-ids:1269889960;} @list l78:level1 {mso-level-start-at:9; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l79 {mso-list-id:1303928481; mso-list-template-ids:408047710;} @list l79:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l80 {mso-list-id:1306810624; mso-list-template-ids:629060784;} @list l80:level1 {mso-level-number-format:roman-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:right; text-indent:-.25in;} @list l80:level2 {mso-level-number-format:roman-lower; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:right; text-indent:-.25in;} @list l81 {mso-list-id:1316252474; mso-list-template-ids:-611810864;} @list l81:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l82 {mso-list-id:1318919357; mso-list-template-ids:1505252992;} @list l82:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l83 {mso-list-id:1361206341; mso-list-template-ids:761813904;} @list l83:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l84 {mso-list-id:1372342125; mso-list-template-ids:-1363358148;} @list l84:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l84:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l85 {mso-list-id:1381251415; mso-list-template-ids:-389786272;} @list l85:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l86 {mso-list-id:1390180609; mso-list-template-ids:-1175311234;} @list l86:level1 {mso-level-start-at:5; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l87 {mso-list-id:1390423022; mso-list-template-ids:397331322;} @list l87:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l88 {mso-list-id:1402753786; mso-list-template-ids:-194600454;} @list l88:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l89 {mso-list-id:1404910844; mso-list-template-ids:-1278843992;} @list l89:level1 {mso-level-start-at:4; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l90 {mso-list-id:1405108763; mso-list-template-ids:-1709302430;} @list l90:level1 {mso-level-start-at:4; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l91 {mso-list-id:1406106300; mso-list-template-ids:-1700070780;} @list l91:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l92 {mso-list-id:1424649325; mso-list-template-ids:-1587137904;} @list l92:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l92:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l93 {mso-list-id:1430659657; mso-list-template-ids:336598926;} @list l93:level1 {mso-level-start-at:7; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l94 {mso-list-id:1449278073; mso-list-template-ids:-650198068;} @list l94:level1 {mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l95 {mso-list-id:1476873362; mso-list-template-ids:1595440570;} @list l95:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l96 {mso-list-id:1500081183; mso-list-template-ids:2135226056;} @list l96:level1 {mso-level-start-at:4; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l97 {mso-list-id:1520390828; mso-list-template-ids:-1698758666;} @list l97:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l98 {mso-list-id:1529368731; mso-list-template-ids:903802356;} @list l98:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l98:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l99 {mso-list-id:1531529231; mso-list-template-ids:842836730;} @list l99:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l100 {mso-list-id:1534460486; mso-list-template-ids:-1487999664;} @list l100:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l101 {mso-list-id:1536653231; mso-list-template-ids:-2005266542;} @list l101:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l102 {mso-list-id:1546529702; mso-list-template-ids:1871351394;} @list l102:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l102:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l103 {mso-list-id:1555461334; mso-list-template-ids:-171310676;} @list l103:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l104 {mso-list-id:1563326546; mso-list-template-ids:1160426166;} @list l104:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l105 {mso-list-id:1567255113; mso-list-template-ids:-1995540264;} @list l105:level1 {mso-level-start-at:7; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l106 {mso-list-id:1569220140; mso-list-template-ids:-544191022;} @list l106:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l106:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l107 {mso-list-id:1590694245; mso-list-template-ids:-100871196;} @list l107:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l108 {mso-list-id:1606841932; mso-list-template-ids:506874582;} @list l108:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l109 {mso-list-id:1613973884; mso-list-template-ids:-756507406;} @list l109:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l110 {mso-list-id:1645623858; mso-list-template-ids:-1592230564;} @list l110:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l110:level2 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l111 {mso-list-id:1648630568; mso-list-template-ids:-459487172;} @list l111:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l112 {mso-list-id:1678533072; mso-list-template-ids:1224894354;} @list l112:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l112:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l113 {mso-list-id:1680086026; mso-list-template-ids:-428866548;} @list l113:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l114 {mso-list-id:1706976504; mso-list-template-ids:-1746235050;} @list l114:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l114:level2 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l115 {mso-list-id:1751925324; mso-list-template-ids:1482197782;} @list l115:level1 {mso-level-start-at:4; mso-level-number-format:alpha-upper; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l116 {mso-list-id:1768961185; mso-list-template-ids:-1640332792;} @list l116:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l117 {mso-list-id:1774277494; mso-list-template-ids:827491934;} @list l117:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l118 {mso-list-id:1785660565; mso-list-template-ids:-729361928;} @list l118:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l119 {mso-list-id:1786776317; mso-list-template-ids:-1713872278;} @list l119:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l120 {mso-list-id:1873348293; mso-list-template-ids:-1256567616;} @list l120:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l121 {mso-list-id:1881936115; mso-list-template-ids:-1234134682;} @list l121:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l122 {mso-list-id:1883516569; mso-list-template-ids:-1358787114;} @list l122:level1 {mso-level-number-format:roman-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:right; text-indent:-.25in;} @list l123 {mso-list-id:1911842106; mso-list-template-ids:1385988494;} @list l123:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l124 {mso-list-id:1972250306; mso-list-template-ids:583423754;} @list l124:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l125 {mso-list-id:1980913791; mso-list-template-ids:2145707784;} @list l125:level1 {mso-level-start-at:2; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l126 {mso-list-id:2010213075; mso-list-template-ids:-858639704;} @list l126:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l127 {mso-list-id:2081292591; mso-list-template-ids:1210084220;} @list l127:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l128 {mso-list-id:2097240999; mso-list-template-ids:-1584202354;} @list l128:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l129 {mso-list-id:2123725925; mso-list-template-ids:-270139320;} @list l129:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l130 {mso-list-id:2134203086; mso-list-template-ids:-1289726616;} @list l130:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} @list l130:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:o; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} @list l131 {mso-list-id:2138836393; mso-list-template-ids:-2014431982;} @list l131:level1 {mso-level-start-at:3; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} ol {margin-bottom:0in;} ul {margin-bottom:0in;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p style="text-align: center;" align="center"><strong><span lang="FR" style="color:black;">JENIS-JENIS PERTANIAN</span></strong><span style="" lang="FR"><o:p></o:p></span></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Pertanian pindah </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="PT-BR">Pertanian kebun kecil (sara diri) <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Pertanian ladang </li></ol> <p><span style="color:black;">1. <strong>Pertanian Pindah</strong></span></p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><strong><span style="color:black;">Ciri-ciri utama </span></strong></li></ol> <ol start="1" type="i"><ol start="1" type="i"><li class="MsoNormal" style="">Diusahakan oleh orang asli di kawasan pedalaman Sarawak, Sabah dan Semenanjung <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region>. </li><li class="MsoNormal" style="">Tanaman yang diusahakan adalah tanaman kering seperti padi huma, keledek, sayur-sayuran dan buah-buahan. </li><li class="MsoNormal" style="">Menggunakan cara-cara penanaman dan peralatan tradisional (kaedah primitif) seperti cangkul, tugal, kapak, parang dan batang kayu. </li><li class="MsoNormal" style="">Hasil tanaman adalah untuk kegunaan sendiri. </li><li class="MsoNormal" style="">Diusahakan oleh ahli keluarga sendiri. </li><li class="MsoNormal" style="">Petani akan berpindah ke kawasan baru apabila kesuburan tanah yang telah di-tinggalkan akan ditumbuhi oleh hutan belukar (hutan sekunder) </li></ol></ol> <ol start="2" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Peringkat kerja dalam pertanian pindah</strong> </li></ol> <ol start="1" type="i"><ol start="1" type="i"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Hutan dibersihkan dan dibakar. Abunya dijadikan baja tanah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Tanaman ditanam oleh ahli keluarga gunakan alat dan cara penanaman tradisional dan mudah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Hasil tanaman dituai oleh ahli keluarga gunakan alat tradisional. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Berpindah ke kawasan lain yang lebih subur - keburukannya kawasan yang ditinggalkan ditumbuhi belukar. <o:p></o:p></span></li></ol></ol> <p><span lang="PT-BR" style="color:black;">2. <strong>Pertanian Kebun Kecil / Sara Diri</strong></span><span style="" lang="PT-BR"><o:p></o:p></span></p> <p><strong><span style="" lang="PT-BR">Ciri-ciri utama:</span></strong><span style="" lang="PT-BR"><o:p></o:p></span></p> <ol start="1" type="i"><li class="MsoNormal" style="">Keluasan tapak 1- 2 hektar. </li><li class="MsoNormal" style="">Diusahakan oleh ahli keluarga yang bermodal kecil. </li><li class="MsoNormal" style="">Kegiatan pertanian yang terpenting - paling luas diusahakan oleh petani <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region>. </li><li class="MsoNormal" style="">Ditanami dengan tanaman sara diri untuk keperluan keluarga dan selebihnya dijual kepada penduduk tempatan sahaja. </li><li class="MsoNormal" style="">Menggunakan jentera-jentera kecil dan kemudahan pemprosesan serta pemasaran yang disediakan oleh kerajaan. Masih ada yang mengamalkan cara pertanian tradisional. </li><li class="MsoNormal" style="">Tanaman yang ditanam seperti padi, buah-buahan, sayur-sayuran dan jagung (tanaman sara diri) serta tanaman dagangan seperti kelapa sawit, getah, lada hitam dan koko. </li></ol> <p><span style="color:black;">3. <strong>Pertanian Ladang</strong></span></p> <p><strong>Ciri-ciri utama:</strong></p> <ol start="1" type="i"><li class="MsoNormal" style="">Keluasannya melebihi 40 hektar. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Dijalankan secara besar-besaran oleh syarikat besar. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Menanam tanaman dagangan seperti getah, kelapa sawit dan teh <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Menggunakan tenaga buruh yang ramai, peralatan moden, racun serangga, baja urea dan biji benih yang bermutu tinggi. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="NL">Mengeluarkan hasil yang tinggi dan keba-nyakannya diekspot. <o:p></o:p></span></li></ol> <p style="text-align: center;" align="center"><strong><span style="color:black;">KEPENTINGAN PERTANIAN</span></strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Peluang pekerjaan kepada 35% penduduk <st1:country-region st="on">Malaysia</st1:country-region> (melebihi 2 juta orang penduduk <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region> terlibat dalam pertanian). </li><li class="MsoNormal" style="">Menggunakan hampir 70% kawasan di <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region> yang ditanami dengan berbagai hasil pertanian. </li><li class="MsoNormal" style="">Menyumbang kira-kira 45% daripada pendapatan negara. </li><li class="MsoNormal" style="">Pertanian juga menyebabkan <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region> menjadi pengekspot utama bagi getah dan minyak kelapa sawit dunia. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Membekalkan bahan makanan seperti beras, sayur-sayuran, buah-buahan, kopi dan sebagainya. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Hampir 1/4 daripada pertukaran wang asing datangnya daripada hasil pertanian (hasil ekspot kelapa sawit, getah, lada hitam, nanas, kelapa kering). <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Menggalakkan perkembangan sektor industri pemprosesan hasil pertanian. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Pembukaan kawasan-kawasan baru di luar-luar bandar seperti rancangan FELDA. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Menggalakkan pertumbuhan bandar baru terutamanya di kawasan yang baru diterokai. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Mengurangkan kadar kemiskinan di kalangan penduduk Malaysia terutamanya di kawasan luar bandar. <o:p></o:p></span></li></ol> <p><strong><span lang="SV" style="color:black;">FAKTOR-FAKTOR YANG MEMPENGARUHI KEGIATAN PERTANIAN</span></strong><span style="" lang="SV"><o:p></o:p></span></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Faktor Fizikal</strong> </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Muka bumi </strong></li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Dataran, delta dan lembangan sungai yang sesuai untuk penanaman padi. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kawasan bukit yang beralun, bersaliran baik sesuai untuk penanaman getah, kelapa sawit dan koko. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Cerun-cerun bukit sesuai untuk penanaman teh dan padi huma. <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="2" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Tanah-tanih</strong> </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">Tanah lanar di lembangan dan delta sungai sesuai untuk penanaman padi sawah. </li><li class="MsoNormal" style="">Tanah laterit sesuai untuk tanaman seperti getah, kelapa sawit, koko (kaki bukit). </li><li class="MsoNormal" style="">Tanah berpasir sepanjang pinggir pantai untuk tanaman kelapa. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Tanah gambut untuk tanaman nanas (kawasan berpaya). <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="3" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Iklim</strong> </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">Hujan tahunan melebihi 2500mm setahun dan suhu yang tinggi sepanjang tahun sesuai untuk tanaman seperti getah, kelapa sawit, koko, kopi, tembakau dan lada hitam. </li><li class="MsoNormal" style="">Hujan yang banyak dan suhu rendah kira-kira 18<sup>o</sup>C sesuai untuk penanaman teh dan buah-buahan serta sayur-sayuran hawa sederhana di <st1:place st="on"><st1:placename st="on">Cameron</st1:placename> <st1:placename st="on">Highlands</st1:placename></st1:place>. </li></ul></ul> <ol start="4" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Saliran</strong> </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">Kawasan bersaliran buruk (paya) sesuai untuk penanaman padi sawah. </li><li class="MsoNormal" style="">Yang bersaliran baik sesuai untuk tanaman seperti getah, kelapa sawit, nanas, koko, tembakau dan lada hitam. </li></ul></ul> <p>2. <strong>Faktor Teknikal : Teknologi moden</strong></p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Penggunaan baja kimia dan racun serangga telah meningkatkan lagi produktiviti hasil pertanian. </li><li class="MsoNormal" style="">Penggunaan jentera seperti jentolak, jentuai dan traktor telah membantu meningkatkan daya pengeluaran hasil. </li><li class="MsoNormal" style="">Sistem pengairan yang moden telah membolehkan penanaman padi 2 atau 3 kali setahun - hasil semakin meningkat. </li><li class="MsoNormal" style="">Penggunaan benih yang bermutu tinggi, racun serangga dan baja urea. </li><li class="MsoNormal" style="">Sistem pengangkutan yang maju telah memudahkan dan mempercepatkan pema-saran hasil pertanian. </li></ol> <p>3. <strong>Faktor Ekonomi</strong></p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Bantuan modal dan pelaburan dalam teknologi melalui skim ansuran oleh kerajaan. </li><li class="MsoNormal" style="">Adanya agensi-agensi kerajaan seperti FELDA, FAMA, RISDA yang ditubuhkan untuk membantu petani dalam penggunaan peralatan moden, cara penanaman moden serta mengatasi masalah pertanian. </li></ol> <p>4. <strong>Faktor Tradisional</strong></p> <p>Sering merupakan penghalang kepada cara-cara pertanian moden namun cara pertanian tradisional sesuai bagi ladang-ladang kecil.</p> <p style="text-align: center;" align="center"><strong><span style="color:black;">JENIS-JENIS TANAMAN YANG DITANAM</span></strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Tanaman makanan </strong></li></ol> <table class="MsoNormalTable" style="width: 209.25pt;" width="279" border="0" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="padding: 5.25pt; width: 41%;" valign="top" width="41%"> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<br /></td> <td style="padding: 5.25pt; width: 41%;" valign="top" width="41%"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Padi </li><li class="MsoNormal" style="">Jagung </li><li class="MsoNormal" style="">keledek </li></ul> </td> <td style="padding: 5.25pt; width: 59%;" valign="top" width="59%"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">kekacang </li><li class="MsoNormal" style="">ubi kayu </li></ul> </td> </tr> </tbody></table> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Tanaman dagangan</strong> </li></ol> <table class="MsoNormalTable" style="width: 209.25pt;" width="279" border="0" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="padding: 5.25pt; width: 35.25pt;" valign="top" width="47"> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<br /></td> <td style="padding: 5.25pt; width: 81pt;" valign="top" width="108"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Kelapa sawit </li><li class="MsoNormal" style="">Getah </li><li class="MsoNormal" style="">Nanas </li></ul> </td> <td style="padding: 5.25pt; width: 61.5pt;" valign="top" width="82"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Lada hitam </li><li class="MsoNormal" style="">Koko </li></ul> </td> </tr> </tbody></table> <ol start="3" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Tanaman pasar</strong> </li></ol> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Sayur-sayuran </li><li class="MsoNormal" style="">Buah-buahan </li></ul> <p style="text-align: center;" align="center"><strong><span lang="SV" style="color:black;">SUMBANGAN TEKNOLOGI MODEN TERHADAP KEMAJUAN SAINS</span></strong><span style="" lang="SV"><o:p></o:p></span></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Jentera pertanian</strong> </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Mempercepatkan kerja pertanian. </li><li class="MsoNormal" style="">Menjimatkan kos buruh. </li><li class="MsoNormal" style="">Meningkatkan kecekapan pengeluaran. </li><li class="MsoNormal" style="">Menjimatkan masa kerja. </li></ol> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Racun serangga</strong> </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Mengurangkan kerosakan tanaman. </li><li class="MsoNormal" style="">Meningkatkan pengeluaran hasil tanaman. </li></ol> <ol start="3" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Baja kimia/urea</strong> </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Menyuburkan tanah-tanih. </li><li class="MsoNormal" style="">Meningkatkan hasil tanaman. </li></ol> <ol start="4" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Empangan/pengairan dan terusan</strong> </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Membantu mengurangkan masalah keku-rangan air hujan. </li><li class="MsoNormal" style="">Membolehkan penanaman dua tanaman atau lebih diusahakan. </li><li class="MsoNormal" style="">Meningkatkan pengeluaran hasil tanaman. </li><li class="MsoNormal" style="">Memperluaskan kawasan pertanian. </li></ol> <ol start="5" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong><span style="" lang="SV">Sistem pengangkutan (jalan raya dan keretapi)</span></strong><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="PT-BR">Memudah dan mempercepatkan pemasaran hasil pertanian. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Mempercepatkan penghantaran hasil ke kilang untuk diproses dan mengurangkan kerosakan. </li></ol> <ol start="6" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Penyelidikan moden</strong> </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Menghasilkan benih tanaman yng bermutu. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Meningkatkan hasil tanaman. </li><li class="MsoNormal" style="">Mencari cara baru untuk kurangkan penyakit dan perosak tanaman. </li></ol> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span style="color:black;">PENANAMAN PADI DI <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">MALAYSIA</st1:place></st1:country-region></span></b></p> <ol start="1" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Secara Umum</strong> </li></ol> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Tanaman makanan yang penting. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="FR">Ada dua jenis iaitu padi sawah dan padi bukit (huma). <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="FR">Padi sawah ditanam di kawasan yang berair meliputi 86% kawasan penanaman -perlukan bekalan air yang banyak. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="FR">Padi huma banyak diusahakan di Sabah dan Sarawak di kawasan cerun-cerun bukit (pedalaman) - tidak perlukan bekalan air yang banyak (15%). <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Malaysia mengimport beras dari negeri China, India, Myanmar dan Amerika Syarikat. <o:p></o:p></span></li></ol> <ol start="2" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Kepentingan Penanaman Padi</strong> </li></ol> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Tanaman makanan utama. </li><li class="MsoNormal" style="">Meliputi hampir 10% daripada jumlah kawasan penanaman di <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region>. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Beras makanan ruji penduduk Malaysia. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Menyumbangkan 85% daripada keperluan beras negara. </li><li class="MsoNormal" style="">Bantu kerajaan kurangkan import beras dan jimatkan pertukaran wang asing. </li></ol> <ol start="3" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Kawasan Penanaman Utama</strong> </li></ol> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Semenanjung <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region></strong> </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">Dataran Kedah-Perlis - Jelapang Padi Negara (50% daripada jumlah pengelu-aran padi negara). </li><li class="MsoNormal" style="">Dataran kelantan </li><li class="MsoNormal" style="">Dataran hilir Sg. Perak. </li><li class="MsoNormal" style="">Dataran Seberang Perai. </li><li class="MsoNormal" style="">Dataran Tanjung Karang, Selangor. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kawasan Paya Besar - Pahang tua. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Kawasan Rompin - Endau, Pahang. </li><li class="MsoNormal" style="">Dataran Besut, Terenggganu. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Tanah pamah pinggir laut Selangor - Melaka. <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><st1:place st="on"><strong>Sabah</strong></st1:place> </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">Papar </li><li class="MsoNormal" style="">Tuaran </li><li class="MsoNormal" style="">Semenanjung Kolias </li></ul></ul> <ol start="3" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><st1:place st="on"><strong>Sarawak</strong></st1:place> </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">Delta Rajang </li><li class="MsoNormal" style="">Delta Baram </li></ul></ul> <p style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="" lang="SV"><span style="">D.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span></span><!--[endif]--><strong><span style="" lang="SV">Faktor Yang Menggalakkan Penanaman Padi Di Malaysia</span></strong><span style="" lang="SV"><o:p></o:p></span></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Suhu tinggi iaitu kira-kira 23<sup>o</sup>C semasa menanam dan 27<sup>o</sup>C semasa padi masak <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Hujan lebat kira-kira 1500 - 2000 mm setahun terutama masa pertumbuhan (padi sawah). <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Tanah rata, jenis aluvium, subur dan dapat menakung air. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Tenaga buruh yang ramai dan murah. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="PT-BR">Cuaca yang panas dan cerah terutama masa menuai / padi masak. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="PT-BR">Ada kemudahan pengairan contohnya Projek Pengairan Muda Kemubu yang membolehkan padi ditanam dua kali setahun. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Adanya penggunaan teknologi moden seperti jentera, racun serangga, dan benih yang baik. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Galakan daripada kerajaan melalui pemberian subsidi baja, racun, benih, jentera serta ada kawalan harga dan mutu padi. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Penyelidikan dijalankan oleh MARDItelah berjaya menghasilkan benih yang bermutu tinggi. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">FAMA sediakan kilang untuk memproses dan mengeringkan padi sebelum beras dipasarkan. <o:p></o:p></span></li></ol> <p style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="">E.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]--><strong><span style="" lang="SV"> </span>Langkah-Langkah Meningkatkan Pengeluaran Padi</strong></p> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">MARDI, FAMA, LPP, LPN dan Bank Pertanian </li></ul> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Sediakan kemudahan pengairan - padi boleh ditanam 2 kali setahun dan luaskan kawasan baru <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Membaiki dan menambah jumlah projek yang ada . <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Bantuan kewangan yang dikeluarkan oleh Bank Pertanian Malaysia supaya petani boleh modenkan sistem penanaman. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">MARDI giatkan penyelidikan untuk hasilkan benih bermutu tinggi, baja serta kawalan penyakit-penyakit dan serangga perosak. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Tebusguna kawasan paya, pantai seperti yang telah dijalankan di kawasan Tg.Karang, Selangor dan Changkat Jong, Perak dan di Melaka. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">FAMA bantu petani untuk pasarkan hasil padi dengan kawalan harga. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kerajaan tubuhkan LPN untuk membantu petani memasarkan hasil padi dengan harga yang lebih baik. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Tubuhkan Koperasi Peladang bantu petani tentang harga dan penanaman - LPP - benteras orang tengah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Petani diajar guna kaedah pertanian moden. </li></ol> <ol start="6" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong> Masalah-masalah Dalam Penanaman Padi</strong> </li></ol> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Serangan penyakit, haiwan/serangga perosak seperti tikus, burung dan serangga lain <o:p></o:p></span></li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">boleh kurangkan hasil padi </li></ul></ul> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Penanaman padi bergantung kepada hujan. Hujan yang terlampau banyak atau terlalu kurang - hujan tidak tetap banjir/kemarau <o:p></o:p></span></li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">boleh menjejaskan hasil padi atau memusnahkan pokok-pokok padi. <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="3" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Keluasan tanah yang kurang daripada 2 hektar (kawasan tanah pusaka) <o:p></o:p></span></li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">menyebabkan penggunaan jentera tidak dapat dijalankan sepenuhnya. <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="4" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kebanyakan petani golongan miskin tidak mampu membeli peralatan moden, baja, racun serangga dan tidak mahir menggunakan jentera <o:p></o:p></span></li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">akibatnya hasil pengeluaran kurang memuaskan. <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="5" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Penindasan oleh orang tengah yang membeli hasil padi dengan harga yang rendah dan tidak berpatutan. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Penanaman padi huma di lereng-lereng bukit telah menyebabkan berlakunya hakisan yang teruk akibat kadar larian air di permukaan tanak yang kuat <o:p></o:p></span></li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">kesannya sungai menjadi semakin cetek, berlakunya banjir kilat serta mengganggu sistem ekologi dan habitat flora & fauna. <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="7" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kekurangan tenaga pekerja - tenaga muda lebih suka bekerja di bandar dan tinggalkan lapangan pertanian yang banyak cabarannya. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kekurangan sistem pengairan terutamanya dikebanyakan tempat di Sabah dan Sarawak telah menyebabkan hasil produktivitinya rendah dan tak bermutu. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Pemasaran - petani ditindas oleh orang tengah. </li></ol> <ol start="7" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Projek-Projek Pengairan Di Malaysia</strong> </li></ol> <p><span style="" lang="SV">Sila buat rujukan dan senaraikan projek-projek pengairan di Malaysia.<o:p></o:p></span></p> <ol start="8" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong><span style="" lang="SV">Peranan Agensi Kerajaan Yang Membantu Petani</span></strong><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></li></ol> <div align="center"> <table class="MsoNormalTable" style="border: 1pt outset black; width: 341px; height: 431px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style="height: 12pt;"> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 95.25pt; height: 12pt;" valign="top" width="127"> <p style="text-align: center;" align="center">Agensi</p> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 252.75pt; height: 12pt;" valign="top" width="337"> <p style="text-align: center;" align="center">Kaedah</p> </td> </tr> <tr style="height: 48pt;"> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 95.25pt; height: 48pt;" valign="top" width="127"> <ol start="1" type="A"><li class="MsoNormal" style="">BERNAS </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 252.75pt; height: 48pt;" valign="top" width="337"> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Meluaskan perkhimatan keluar kawasan utama penanaman padi. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Menyediakan kredit, kumpul hasil, menguruskan subsidi baja kimia dan racun serangga. </li><li class="MsoNormal" style="">Menjamin harga minimum dan bantu petani memasarkan padi. </li></ol> </td> </tr> <tr style="height: 24pt;"> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 95.25pt; height: 24pt;" valign="top" width="127"> <ol start="2" type="A"><li class="MsoNormal" style="">Koperasi Peladang </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 252.75pt; height: 24pt;" valign="top" width="337"> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Mengajar petani menggunakan peralatan jentera moden. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Membeli baja dengan harga yang lebih murah. <o:p></o:p></span></li></ol> </td> </tr> <tr style="height: 21.75pt;"> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 95.25pt; height: 21.75pt;" valign="top" width="127"> <ol start="3" type="A"><li class="MsoNormal" style="">Jabatan Pertanian </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 252.75pt; height: 21.75pt;" valign="top" width="337"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Mengajar petani menggunakan jentera, baja kimia dan racun serangga. </li></ul> </td> </tr> <tr style="height: 24pt;"> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 95.25pt; height: 24pt;" valign="top" width="127"> <ol start="4" type="A"><li class="MsoNormal" style="">MARDI </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 252.75pt; height: 24pt;" valign="top" width="337"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Menghasilkan benih padi yang tahan kemarau, cepat masak dan hasil tinggi seperti MR52, MR53 dan MR77. </li></ul> </td> </tr> <tr style="height: 12pt;"> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 95.25pt; height: 12pt;" valign="top" width="127"> <ol start="5" type="A"><li class="MsoNormal" style="">Bank Pertanian </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 252.75pt; height: 12pt;" valign="top" width="337"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Menyediakan bantuan kewangan </li></ul> </td> </tr> <tr style="height: 12pt;"> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 95.25pt; height: 12pt;" valign="top" width="127"><div style="text-align: left;"> </div><ol style="text-align: left;" start="6" type="A"><li class="MsoNormal">FAMA </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 252.75pt; height: 12pt;" valign="top" width="337"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Menyediakan pusat menjemur dan kilang untuk memproses padi. </li></ul> </td> </tr> </tbody></table> </div> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span style="color:black;">PENANAMAN KELAPA SAWIT DI <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">MALAYSIA</st1:place></st1:country-region></span></b></p> <ol start="1" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Kepentingan</strong> </li></ol> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Tanaman kontan yang utama. </li><li class="MsoNormal" style=""><st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region> pengeluar minyak kelapa sawit utama dunia (minyak dan isi rung) -57% pengeluaran dunia. </li><li class="MsoNormal" style="">Diekspot ke Asia Barat, <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Pakistan</st1:place></st1:country-region>, Singapura, Jepun, Cina dan EU (Kesatuan Eropah). </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kebanyakan diusahakan secara ladang oleh syarikat-syarikat besar / FELDA / FELCRA. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Perlukan kos yang tinggi untuk membina kilang dan pelbagai kemudahan lain yang berhampiran dengan ladang. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Ada permintaan yang tinggi dari kilang-kilang tempatan yang membuat sabun, lilin, minyak masak dan majerin. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kemudahan depot simpanan minyak sawit terletak di Pelabuhan Klang, Pasir Gudang dan Kuantan. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Galakan kerajaan dalam bentuk : </li></ol> <ol start="1" type="a"><ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Agensi kerajaan seperti FELDA & FELCRA - buka kawasan baru. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">RISDA tanam semula getah diganti dengan kelapa sawit. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">PORIM - jalankan penyelidikan untuk hasilkan baka yang lebih baik. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Memberi bantuan kewangan kepada petani melalui pinjaman bank. <o:p></o:p></span></li></ol></ol> <ol start="9" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Adanya penanaman kelapa sawit dapat mempelbagaikan kegiatan ekonomi Malaysia dan tidak perlu bergantung kepada ekspot getah dan bijih timah sahaja. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Pembukaan kawasan baru telah memajukan lagi insfrasruktur seperti jalan raya dan petempatan baru. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Menawarkan peluang pekerjaan kepada penduduk tempatan. <o:p></o:p></span></li></ol> <ol start="2" type="A"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Kawasan Penanaman Kelapa Sawit</strong> </li></ol> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Labis, Layang-Layang dan Kejora (Lembaga Kemajuan Johor Tenggara) </li><li class="MsoNormal" style="">Kawasan Sungai Bernam dan Sepang di Selangor. </li><li class="MsoNormal" style="">Kawasan Teluk Intan dan Perak Selatan. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Jengka dan DARA (Rancangan Kemajuan Pahang Tenggara). <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Kemajuan Terengganu Tengah (KETENGAH). </li><li class="MsoNormal" style="">Kemajuan Kelantan Selatan (KESEDAR). </li><li class="MsoNormal" style="">Sandakan dan Tawau di Sabah. </li></ol> <p> C. <strong>Masalah Dalam Penanaman Kelapa Sawit</strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Permintaan dunia tidak stabil menyebabkan harganya turun naik. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Persaingan daripada negara pengeluar yang lain seperti Indonesia dan Nigeria. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Minyak kelapa sawit bersaing dengan minyak kacang soya dan bunga matahari. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kenaikan dalam kos pengeluaran, bahan api dan upah menyebabkan kos pengeluaran minyak ini makin bertambah/meningkat. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Buah kelapa sawit dirosakkan haiwan perosak seperti tikus, kumbang dan landak. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kekurangan kilang pemprosesan menyebabkan mutu minyaknya berkurangan / rendah kerana lambat diproses. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kemarau panjang menyebabkan mutu minyaknya jatuh. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kempen anti-minyak tropika oleh Amerika Syarikat menyebabkan permintaan terhadap-nya merosot. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Ladang-ladang mengalami masalah kekurangan tenaga pekerja tempatan. <o:p></o:p></span></li></ol> <p><span style="" lang="SV"> </span>D. <strong>Langkah Mengatasi Masalah</strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Membuka kawasan-kawasan baru melalui FELDA dan FELCRA. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">RISDA juga membuka kawasan baru / penanaman semula kawasan getah dengan kelapa sawit. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Rombongan perdagangan dihantar ke luar negara (China, Korea, Jepun dan Pakistan) dengan tujuan untuk luaskan pasaran - jelaskan tentang mutu sebenar minyak sawit. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">PORIM (Institut Penyelidikan Minyak Kelapa Sawit Malaysia) jalankan penyelidikan : <o:p></o:p></span></li></ol> <ol start="1" type="a"><ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">tinggikan mutu dan pengeluaran minyak kelapa sawit. </li><li class="MsoNormal" style="">cari kegunaan baru seperti hasilkan diesel kelapa sawit (metil-ester) dan projek vitamin E gunakan asid lemak sawit suling. </li></ol></ol> <ol start="5" type="1"><li class="MsoNormal" style="">FELDA dan FELCRA buka kilang-kilang memproses buah kelapa sawit. </li><li class="MsoNormal" style="">Di Sabah - pekebun kecilnya diberi potongan cukai (pengecualian) sebanyak 30% untuk galakkan penanaman dan pengeluaran. </li><li class="MsoNormal" style="">Sediakan depot simpanan minyak seperti di Kuantan, Pasir Gudang dan Pelabuhan Klang. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Masalah kekurangan pekerja di atasi dengan import pekerja asing secara berdaftar. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Lembaga Pemasaran dan Perlesenan Minyak Sawit Malaysia (PORLA) dan PORIM ambil bahagian aktif dalam pemasaran dan pameran antarabangsa untuk tingkatkan permintaan minyak sawit di pasaran dunia. <o:p></o:p></span></li></ol> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span lang="SV" style="color:black;">PENANAMAN GETAH DI MALAYSIA</span></b><span style="" lang="SV"><o:p></o:p></span></p> <p><span style="" lang="SV">A. </span><strong>Kepentingannya</strong> </p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Getah jenis Hevea Brazillianis, meliputi hampir 2 juta hektar kawasan (28%) pertanian Malaysia (85% terdapat di kaki bukit Semenanjung Malaysia). </li><li class="MsoNormal" style="">Negeri pengeluar utama : </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">Johor </li><li class="MsoNormal" style="">Kedah/Perlis </li><li class="MsoNormal" style="">Perak </li><li class="MsoNormal" style="">Negeri Sembilan </li></ul></ul> <ol start="3" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Tanaman ekspot yang penting - diekspot ke Jepun, Amerika Syarikat, Eropah, China dan Singapura (semakin berkurangan kerana ada-nya persaingan dengan getah tiruan. </li><li class="MsoNormal" style="">Mengeluarkan hampir 40% pengeluaran getah asli dunia, ketiga selepas Thai dan Indonesia. </li><li class="MsoNormal" style="">Diusahakan secara ladang dan kebun kecil. </li><li class="MsoNormal" style="">Diekspot dalam bentuk : </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">getah SMR - heveacrumb </li><li class="MsoNormal" style="">getah asap berbunga (RSS) </li><li class="MsoNormal" style="">getah krip </li></ul></ul> <ol start="7" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Menyediakan peluang pekerjaan kepada penduduk. </li></ol> <p><span style="" lang="SV">B. <strong>Agensi Kerajaan Yang Memajukan Industri Getah</strong><o:p></o:p></span></p> <div align="center"> <table class="MsoNormalTable" style="border: 1pt outset black; width: 381px; height: 209px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 66.75pt;" valign="top" width="89"> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">RISDA </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 249.75pt;" valign="top" width="333"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">beri subsidi kos penanaman semula getah tua. </li></ul> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 66.75pt;" valign="top" width="89"> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style="">RRIM </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 249.75pt;" valign="top" width="333"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">menjalankan penyelidikan untuk dapatkan baka getah yang capat matang, hasil tinggi dan bermutu tinggi.
<br /> (Institut Penyelidikan Getah Malaysia) </li></ul> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 66.75pt;" valign="top" width="89"> <ol start="3" type="1"><li class="MsoNormal" style="">MARDEC </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 249.75pt;" valign="top" width="333"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">mendirikan kilang-kilang untuk memproses susu getah pekebun kecil.
<br /> (Perbadanan Kemajuan Getah Malaysia) </li></ul> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 66.75pt;" valign="top" width="89"> <ol start="4" type="1"><li class="MsoNormal" style="">FELDA </li></ol> </td> <td style="border: 1pt inset black; padding: 0in; width: 249.75pt;" valign="top" width="333"> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">membuka kawasan baru untuk menanam getah.
<br /> (Lembaga Kemajuan Tanah Persekutuan </li></ul> </td> </tr> </tbody></table> </div> <p>C. <strong>Kawasan Penanaman Getah</strong></p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Daerah Segamat, Kluang, Batu Pahat dan Muar di Johor. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Sekitar Seremban di Negeri Sembilan. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Bahagian selatan Perak. </li><li class="MsoNormal" style="">Daerah Sadakan dan Tawau di Sabah. </li><li class="MsoNormal" style="">Kawasan Kuching dan Lembah Sungai Rajang. </li></ol> <p>D. <strong>Masalah Dalam Industri Getah</strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Persaingan dengan getah tiruan </li></ol> <ul type="disc"><ul type="circle"><li class="MsoNormal" style="">kualitinya sama </li><li class="MsoNormal" style="">harganya murah </li><li class="MsoNormal" style="">dibentuk dikilang </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">pengeluarannya mudah dikawal mengikut pasaran. <o:p></o:p></span></li></ul></ul> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Persaingan dengan pengeluar getah lain seperti Thailand dan Indonesia. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Harga tak stabil - turun/naik. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kos pengeluaran makin tinggi kerana gaji pekerja meningkat dan kos pengeluaran juga bertambah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Hasil rendah kerana kebanyakan pokok-pokok sudah tua - tak ditanam semula kerana tak mampu. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Pekebun kecil kurang mampu gunakan baja kimia dan racun serangga. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kekurangan tenaga pekerja - pemuda tak suka bekerja di ladang. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Kemelesetan ekonomi kurangkan pembelian getah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Permintaan terhadap getah perlahan kerana barangan buatan getah tahan lama. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Stok penimbal Amerika Syarikat yang mengawal harga getah dunia - menyebabkan harga getah asli di pasaran dunia terus jatuh. (Amerika Syarikat ada stok penimbal - beli getah dengan banyak dan jual bila harganya mahal atau bekalan getah dunia bertambah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Adanya persaingan penggunaan tanah daripada sektor perumahan, perindustrian dan pembinaan padang golf. <o:p></o:p></span></li></ol> <p>E. <strong>Langkah Mengatasi Masalah</strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Pokok-pokok tua diganti dengan pokok-pokok baru yang berbaka baik dan hasil yang tinggi, contohnya baka klon 600 - cepat tempoh matang dan hasil tinggi. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Gunakan teknologi torehan yang baik dan cepat, contohnya penggunaan motoray. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Jalankan penyelidikan seperti yang dilakukan oleh RRIM - dari segi baka, kegunaan, teknik torehan, teknik tingkatkan hasil pengeluaran serta penggunaan racun dan baja. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Pembukaan kawasan-kawasan baru melalui rancangan FELDA dan FELCRA. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Menubuhkan stok Penimbal Getah antarabangsa oleh negara-negara pengeluar getah dengan tujuan untuk kawal harga getah di pasaran dunia. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">RISDA jalankan penyelidikan : </li></ol> <ol start="1" type="a"><ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">sediakan bantuan kewangan untuk tanam semula dan bantuan khidmat nasihat. </li><li class="MsoNormal" style="">Meluaskan kawasan penanaman getah. </li></ol></ol> <ol start="7" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Penubuhan Rancangan Piawaian Getah (SRM) bagi menjamin getah yang bermutu tinggi sahaja yang diekspot. </li><li class="MsoNormal" style="">Fungsi MARDEC -jalankan penyelidikan untuk tingkatkan lagi mutu getah, contonya SMR. </li><li class="MsoNormal" style="">Menyediakan pelbagai kemudahan dan kelengkapan di kawasan ladang getah serta sistem pengangkutan yang lebih teratur dari ladang ke kilang. </li></ol> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span style="color:black;">TANAMAN DAGANGAN LAIN</span><o:p></o:p></b></p> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span style="color:black;">LADA HITAM</span></b></p> <p>A<strong>. Kepentingannya</strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Hasil utama Sarawak terutama bahagian pertama dan ketiga (90% pengeluaran Malaysia). </li><li class="MsoNormal" style="">Malaysia mengekspot 30% pengeluaran dunia dan ketiga besar di dunia, selepas India dan Indonesia. </li><li class="MsoNormal" style="">Diekspot ke Jepun, Jerman Barat, Singapura dan Hong Kong. </li></ol> <p>B. <strong>Kawasan Utama</strong></p> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Sekitar Sibu, Sri Aman dan Kuching di Sarawak. </li><li class="MsoNormal" style="">Sandakan dan Samporna di Sabah. </li><li class="MsoNormal" style="">Beberapa Kawasan di Johor. </li></ul> <p>C. <strong>Faktor Yang Menggalakan</strong></p> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Hujan melebihi 2000mm dan suhu tinggi. </li><li class="MsoNormal" style="">Tanah beralun dan bersaliran baik - tanah lanar subur. </li><li class="MsoNormal" style="">Subsidi diberi oleh Lembaga Pemasaran Lada Hitam Malaysia. </li></ul> <p>D. <strong>Masalah Dalam Penanaman Lada Hitam</strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Saingan daripada negara pengeluar lain. </li><li class="MsoNormal" style="">Permintaan tak stabil menyebabkan harganya jatuh. </li><li class="MsoNormal" style="">Serangan penyakit di pangkal pokok - merendahkan mutu lada hitam. </li><li class="MsoNormal" style="">Kos pengeluaran tinggi (kos untuk pengangkutan dan pembajaan). </li><li class="MsoNormal" style="">Gangguan cuaca tak menentu (panas berpanjangan ganggu proses pembesaran) </li></ol> <p>E. <strong>Langkah Untuk Mengatasi</strong></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Peranan Lembaga Pemasaran Lada Hitam </li></ol> <ol start="1" type="a"><ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Tentukan harga yang berpatutan. </li><li class="MsoNormal" style="">Bantu petani cari pasaran baru di luar negara. </li><li class="MsoNormal" style="">Tubuhkan pusat-pusat pengumpulan proses dan penggredan lada hitam dengan kerjasama FAMA. </li><li class="MsoNormal" style="">Perbaiki kemudahan infrastuktur di kawasan ladang. </li></ol></ol> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Jabatan Pertanian Sarawak jalankan kegiatan untuk kawal penyakit reput pangkal pokok. </li><li class="MsoNormal" style="">Berikan bantuan benih , baja dan racun serangga di bawah skim subsidi lada hitam. </li><li class="MsoNormal" style="">Kerjasama Malaysia dan negara-negara pengeluar lain melalui Komuniti Lada Hitam Antarabangsa bagi mendapatkan harga maksimum. </li></ol> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span style="color:black;">KELAPA </span><o:p></o:p></b></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Pengeluar utama </li></ol> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Johor </li><li class="MsoNormal" style="">Pantai Timur Sabah </li><li class="MsoNormal" style="">Pantai barat Selangor </li><li class="MsoNormal" style="">Bagan Datoh Perak </li><li class="MsoNormal" style="">Seberang Perai, Pulau Pinang </li></ul> <ol start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style="">90% kelapa ditanam secara kebun kecil. </li><li class="MsoNormal" style="">Hidup subur di kawasan pantai berpasir, bersaliran baik dan ada pengaruh bayu laut dan darat. </li><li class="MsoNormal" style="">Isi kelapa dikeringkan dipanggil KOPRA digunakan untuk membuat minyak, sabun dan marjerin. </li><li class="MsoNormal" style="">Dieksport ke Singapura, Kanada dan United Kingdoms. </li></ol> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span style="color:black;">NANAS</span></b></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="">Johor pengeluar utama (85%) – ditanam secara ladang dan kebun kecil.</li><li class="MsoNormal" style=""><strong>Kawasan</strong> : </li></ol> <ul type="disc"><li class="MsoNormal" style="">Sekitar Pekan Nanas, Simpang Renggam, Labis dan Pontian </li><li class="MsoNormal" style="">Sekitar Klang Teluk Intan dan Bachok Kelantan. </li></ul> <ol start="3" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Faktor yang menggalakkan</strong> : </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Suhu tinggi / hujan lebat. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Tanah gambut dan bersaliran baik. <o:p></o:p></span></li></ol> <ol start="4" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><strong>Masalah dalam penanaman</strong> : </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Persaingan dengan negara pengeluar yang lain seperti Thai, <st1:city st="on">Filipina</st1:city>, <st1:country-region st="on">Taiwan</st1:country-region> dan <st1:place st="on"><st1:state st="on">Hawaii</st1:state></st1:place>. </li><li class="MsoNormal" style="">Serangan penyakit (fruit collapse). </li><li class="MsoNormal" style=""><st1:place st="on">Kos</st1:place> penanaman meningkat. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Sistem pemasaran tidak menguntungkan petani. <o:p></o:p></span></li></ol> <p><span style="" lang="SV"> </span>5. <strong>Langkah untuk mengatasi masalah</strong></p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Peranan MARDI jalankan penyelidikan hasil benih yang bermutu seperti Gandul dan Masmerah. </li><li class="MsoNormal" style="">Lembaga Pemasaran Nanas Malaysia beri khidmat nasihat, baka/benih bermutu. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="PT-BR">FAMA bantu dalam usaha pemasaran yang lebih luas. <o:p></o:p></span></li></ol> <p style="text-align: center;" align="center"><b><span style="color:black;">KOKO</span></b></p> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Pengeluar ke-4 di dunia (9% pengeluaran dunia). <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Sabah pengeluar utama (30%), Semenanjung <st1:country-region st="on">Malaysia</st1:country-region> 32% dan <st1:place st="on">Sarawak</st1:place> 8%. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Men jadi tanaman jualan utama di Sabah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Banyak dieksport ke <st1:city st="on">Singapura</st1:city>, <st1:country-region st="on">United Kingdom</st1:country-region>, Amerika Syarikat dan <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">China</st1:place></st1:country-region> – dieksport melalui Pasir Gudang. </li><li class="MsoNormal" style="">Taburan kawasan : </li></ol> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">perlukan kawasan kaki bukit atau bertanih pasir yang bersaliran baik dan mengandungi kalium. </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Bagan Datoh, Jerangau dan Muar di Semenanjung Malaysia. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">Sekitar Tawau, Sibu dan Sempurna di Sabah. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Kawasan Semarahan di Sarawak. </li></ol> <p> 6. <strong> Faktor yang mempengaruhi penanaman</strong></p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">Hujan melebihi 2030mm / suhu tinggi lebih 23<sup>o</sup>C. </li><li class="MsoNormal" style="">Terlindung daripada pancaran matahari yang terik oleh pokok-pokok ditanam secara tanaman selingan pokok-pokok kelapa. </li><li class="MsoNormal" style="">Tanah jenis laterit dan gambut yang bersaliran baik dan mengandungi unsur kalium. </li><li class="MsoNormal" style="">Ditanam secara ladang dan kebun kecil. </li><li class="MsoNormal" style="">Mengeluarkan hasil selepas 18 bulan. </li></ol> <p> 7. <strong>Usaha-usaha untuk meningkatkan mutu</strong></p> <ol start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="">FAMA beri bantuan kewangan/nasihat </li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">MARDI – jalankan penyelidikan untuk tingkatkan mutu pengeluaran. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">FELDA dan FELCRA terlibat dalam pembukaan kawasan-kawasan baru. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style="" lang="SV">SIRIM – berusaha untuk kawal mutu dan tentukan gred koko yang dihasilkan. <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style="">Digunakan untuk membuat coklat dan minuman berperisa coklat</li></ol> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com27tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-81673838877940344082009-02-11T12:38:00.005+08:002009-02-11T13:00:20.967+08:00Organic agriculture (pertanian organik)<span style="font-weight: bold;">What Is Organic Agriculture?</span><br /><br />According to the National Organic Standards Board (NOSB) of the United States<br />Department of Agriculture (USDA), organic agriculture is “an ecological production<br />management system that promotes and enhances biodiversity, biological cycles, and<br />soil biological activity. It is based on minimal use of off-farm inputs and on<br />management practices that restore, maintain, or enhance ecological harmony. The<br />primary goal of organic agriculture is to optimize the health and productivity of interdependent communities of soil life, plants, animals, and people.” (NOSB, 2003)<br />Though the term “organic” is defined by law, the terms “natural” and “eco-friendly” are not. Labels that contain those terms may imply some organic methods were used in the production of the foodstuff but do not guarantee complete adherence to organic practices as defined by a law. Some products marketed as “natural” may have been produced with synthetic or manufactured products (those not considered to be “organic”), such as “natural beef.” While eco-labels are encouraged for producers<br />interested in lowering synthetic inputs and farming with ecological principles in mind (biodiversity, soil quality, biological pest control), eco-labels are not<br />regulated as strictly as USDA organic labels.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Soil Health:</span><br /><span style="font-weight: bold;">The Basis for Organic Farming</span><br /><br />The basis for all organic farming systems is the health of the soil.<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SZJaTGqBe4I/AAAAAAAAAQQ/xsgTVVKoKas/s1600-h/the+soil+food+web.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 437px; height: 319px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SZJaTGqBe4I/AAAAAAAAAQQ/xsgTVVKoKas/s400/the+soil+food+web.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301398995619380098" border="0" /></a><br /><br />Organic farmers strive to maintain adequate fertility as well as biologically active soil with the microbial populations required for nutrient cycling. Crop rotation provides nutrients such as nitrogen from legume crops and carbonaceous biomass upon<br />which beneficial soil microorganisms depend for survival. Naturally mined lime products, manure, and composted manure are the most common forms of soil amendments for organic operations. Iowa rules specify the number of months prior to harvest<br />that manure should be applied to allow adequate decomposition and to avoid bacterial contamination of produce. Manure cannot be applied for a minimum of four months prior to the harvest of horticultural crops and for three months prior to agronomic crop harvest. Raw manure cannot be applied to frozen or snow-covered ground.<br /><br />Composting, the preferred method of stabilizing manure, is a controlled process in which nitrogen containing materials are mixed with a carbon-containing source to produce a substance preferably in a carbon-to-nitrogen ratio (C:N) of 30 to 1. Compost temperatures must reach 131–170°F for 15 days, and be turned a minimum of 5<br />times to aerate the pile. Additional information on composting practices is listed in the references.<br />Though many soil amendments are available for organic farming, these materials must be naturally based. In addition to manure-based fertilizers, many organic farmers rely on fish emulsion and seaweed preparations to supply nitrogen and other elements. When phosphorus and potassium limit crop production, rock phosphate and naturally mined potassium chloride are allowed. It is imperative that organic farmers check with their certification agencies before applying any materials. Certification may be revoked for up to three years if a material<br />contaminated with prohibited materials is applied.yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com32tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-11895427130381381812009-02-11T02:08:00.002+08:002009-02-11T02:38:38.483+08:00Durian<meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:TimesNewRomanPS-BoldMT; panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-format:other; mso-font-pitch:auto; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} @font-face {font-family:TimesNewRomanPSMT; panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-format:other; mso-font-pitch:auto; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} @font-face {font-family:CourierNewPSMT; panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-format:other; mso-font-pitch:auto; mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">Teknik Penanaman Durian</span></b></p><p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">(dalam Bahasa Indonesia)
<br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">
<br /></span></b></p><p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">BAB I<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">PENDAHULUAN<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Tanaman buah durian adalah salah satu bagian dari sistem kebun yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">merupakan salah satu pola dari bidang usaha yang banyak dipraktikkan di Indonesia.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Sistem tersebut tumbuh secara tradisional dan hasilnya biasanya hanya digunakan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">untuk mencukupi kebutuhan sendiri dan memenuhi kebutuhan pasar di desa.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Apabila produksi tanaman buah durian dapat dilakukan dengan baik<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sehingga dapat menghasilkan produk yang berkualiti sesuai dengan tuntutan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">pasar, maka penanaman buah durian merupakan peluang bagi petani untuk<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">memenuhi kebutuhan pasar buah durian di tingkat provinsi ataupun nasional.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Hal ini sangatlah penting terutama untuk petani yang tinggal di sekitar<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">hutan sehingga dapat mengurangi skala kerosakan hutan.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Durian merupakan tanaman buah berupa pohon. Sebutan durian diduga<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">berasal dari istilah Melayu iaitu dari kata duri yang diberi akhiran -an sehingga<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">menjadi durian. Kata ini terutama dipergunakan untuk menyebut buah yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kulitnya berduri tajam. Tanaman durian berasal dari hutan Malaysia, Sumatra, dan Kalimantan yang berupa tanaman liar. Penyebaran durian ke arah Barat adalah ke Thailand, Birma, India dan Pakistan. Buah durian sudah dikenal di Asia Tenggara sejak abad 7 M. Nama lain durian adalah duren (Jawa, Gayo), duriang (Manado), dulian (Toraja), rulen (Seram Timur).<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS"><span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Beberapa petani melihat bahawa menanam buah durian, bererti menciptakan alternatif penghasilan keluarga dan meningkatkan taraf hidup untuk jangka panjang. Oleh karena itu, meningkatkan kemampuan teknik perbanyakan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dan amalan kultur buah durian sangat penting di tingkat petani. Beberapa petani yang bersemangat menanam buah durian, umumnya mendapatkan dan memperbanyak anak benih dari biji yang tersedia di sekeliling mereka. Namun sangat disayangkan bahawa kualiti fisiologi dan genetik benih tersebut diragukan. Benih yang di rekomendasi biasanya terdapat di dinas pertanian. Sayangnya sebahagian besar benih yang digunakan petani berasal dari sektor informal. Oleh sebab itu, untuk mendukung dan meningkatkan usaha petanaman buah-buahan yang dilakukan petani, baik penelitian mahupun penyuluhan harus diarahkan untuk memperkuat dan meningkatkan ketersediaan benih dan anak benih tanaman bermutu. Tahap pertama untuk mencapai tujuan tersebut adalah membangun kerjasama antar kelompok tani dengan sektor pembenihan formal melalui kunjungan lapangan, menyebarkan benih dan anak benih bermutu ke petani, bekerjasama dengan lembaga yang mempunyai percubaan di tingkat petani, serta melakukan kegiatan pelatihan perbanyakan dan pengelolaan anak benih buah untuk petani dan staf LSM yang bekerja bersama petani.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Kerjasama dan keterkaitan di atas jelas akan memberikan kemandirian<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">petani untuk menghasilkan dan mengelola anak benih dan tanaman mereka. Oleh sebab itu, melatih kemampuan petani untuk melakukan perbanyakan secara vegetatif adalah langkah yang penting untuk mendapatkan anak benih yang baik secara genetik, memperbanyak jenis-jenis tanaman yang sulit didapati, mempercepat saat pembuahan, serta menghindari terjadinya kekurangan benih kerana tidak<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">teraturnya masa pembungaan. Dan didasarkan pada tujuan pedoman teknik<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">perbanyakan vegetatif dan amalan kultur buah-buahan terutama sekali pada buah-buahan durian.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">BAB II<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">PEMBAHASAN<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">2.1 Sistem pembiakan secara vegetatif pada durian<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Durian ditanam dengan menggunakan biji atau secara vegetatif. Walaupun<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">pembiakan menggunakan biji mudah dan murah, ia tidak dapat mengekalkan ciri-ciri pokok induk karena kebanyakan varieati komersial melalui pendebungaan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">silang. Pokok ini juga lambat berbuah. Dengan itu, pokok durian lebih baik<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dibiakkan secara vegetatif. Pensyaratan biji durian yang akan diokulasi berasal dari biji yang sihat dan tua, dari tanaman induk yang sihat dan subur, sistem perakaran bagus dan produktif. Biji yang ditumbuhkan, dipilih yang pertumbuhannya sempurna. Setelah umur 8-10 bulan, dapat diokulasi, dengan cara:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">1. Kulit batang bawah disiat, tepat di atas matanya (.... 1 cm). Dipilih mata<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tunas yang berjarak 20 cm dari permukaan tanah.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2. Siatan dibuat melintang, kulit dikupas ke bawah sepanjang 2-3 cm<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sehingga mirip lidah.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">3. Kulit yang mirip lidah dipotong menjadi 2/3-nya.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">4. Sisipan “mata” yang diambil dari pohon induk untuk batang atas (disiat<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dibentuk perisai) di antara kulit. Setelah selesai dilakukan okulasi, 2<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">minggu kemudian di periksa apakah perisai mata tunas berwarna hijau<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">atau tidak. Bila berwarna hijau, bererti okulasi berhasil, jika coklat, bererti<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">okulasi gagal.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.1.1. Model tusuk/susuk<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Tanaman calon batang atas dibelah setengah bagian menuju ke arah pucuk.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Panjang belahan antara 1-1,5 cm diukur dari pucuk. Tanaman calon batang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">bawah sebaiknya memiliki diameter sama dengan batang atasnya. Tajuk<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">calon batang bawah dipotong dan dibuang, kemudian disiat sampai<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">runcing. Bagian yang runcing disisipkan kebelahan calon batang atas yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">telah dipersiapkan. Supaya calon batang bawah tidak mudah lepas,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sambungannya harus diikat kuat-kuat dengan tali rafia.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Selama masa penyusuan batang yang disatukan tidak boleh bergeser.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Sehingga, tanaman batang bawah harus disangga atau diikat pada tanaman<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">induk (batang tanaman yang besar) supaya tidak goyah setelah dilakukan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">penyambungan. Susuan tersebut harus disiram agar tetap hidup. Biasanya,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">setelah 3-6 bulan tanaman tersebut bisa dipisahkan dari tanaman induknya,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tergantung dari usia batang tanaman yang disusukan. Tanaman muda yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kayunya belum keras sudah bisa dipisahkan setelah 3 bulan.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Penyambungan model tusuk atau susuk ini dapat lebih berhasil kalau<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">diterapkan pada batang tanaman yang masih muda atau belum berkayu<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">keras.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.1.2. Model siatan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Pilih calon batang bawah (anak benih) dan calon batang atas dari pohon induk<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">yang sudah berbuah dan besarnya sama.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Kedua batang tersebut disiat sedikit sampai bagian kayunya. Siatan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">pada kedua batang tersebut diupayakan agar bentuk dan besarnya sama.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Setelah kedua batang tersebut disiat, kemudian kedua batang itu ditempel<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tepat pada siatannya dan diikat sehingga keduanya akan tumbuh<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">bersama-sama.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Setelah 2-3 minggu, sambungan tadi dapat dilihat hasilnya kalau batang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">atas dan batang bawah ternyata bisa tumbuh bersama-sama berarti<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">penyusuan tersebut berhasil.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Kalau sambungan berhasil, pucuk batang bawah dipotong/dibuang, pucuk<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">batang atas dibiarkan tumbuh subur. Kalau pertumbuhan pucuk batang atas<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sudah sempurna, pangkal batang atas juga dipotong.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt; font-family: Symbol;" lang="MS">· </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Maka akan terjadi anak benih durian yang batang bawahnya adalah tanaman biji,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sedangkan batang atas dari ranting/cabang pohon durian dewasa.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">d) Cangkukan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Batang durian yang dicangkuk harus dipilih dari cabang tanaman yang sehat,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">subur, cukup usia, pernah berbuah, memiliki susunan percabangan yang rimbun,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">4<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">besar cabang tidak lebih besar daripada ibu jari (diameter=2–2,5 cm), kulit masih<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">hijau kecoklatan. Waktu mencangkuk adalah awal musim hujan sehingga<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">terhindar dari kekeringan, atau pada musim kering, tetapi harus disiram secara<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">rutin (2 kali sehari), pagi dan sore hari. Adapun tata cara mencangkuk adalah<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sebagai berikut:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">1. Pilih cabang durian sebesar ibu jari dan yang warna kulitnya masih hijau<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kecoklatan.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2. Sayap kulit cabang tersebut mengelilingi cabang sehingga kulitnya<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">terlepas.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">3. Bersihkan lendir dengan cara di kerok kemudian biarkan kering angin<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sampai dua hari.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">4. Bagian bekas siatan dibungkus dengan media cangkuk (tanah, serabut<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">gambut, mos). Jika menggunakan tanah tambahkan pupuk<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kandang/kompos perbandingan 1:1. Media cangkuk dibungkus dengan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">plastik/sabut kelapa/bahan lain, kedua hujungnya diikat agar media tidak<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">jatuh.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">5. Sekitar 2-5 bulan, akar cangkukan akan keluar menembus pembungkus<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">cangkukan. Jika akar sudah cukup banyak, cangkukan bisa dipotong dan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">ditanam di keranjang persemaian berisi media tanah yang subur.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.1.3 Teknik Penyemaian dan Pemeliharaan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Anak benih durian sebaiknya tidak ditanam langsung di lapangan, tetapi<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">disemaikan terlebih dahulu di tempat persemaian. Biji durian yang sudah<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dibersihkan dari daging buah dikering-anginkan sampai kering tidak ada air yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">menempel. Biji dicambahkan dahulu sebelum ditanam di persemaian atau<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">langsung ditanam di polibag. Caranya biji dideder di plastik/anyaman<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">bambu/kotak, dengan media tanah dan pasir perbandingan 1:1 yang diaduk<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">merata. Ketebalan lapisan tanah sekitar 2 kali besar biji (6-8 cm), kemudian media<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tanam tadi disiram tetapi (tidak boleh terlalu basah), suhu media diupayakan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">cukup lembab (20°C-23°C). Biji ditanam dengan posisi miring tertelungkup<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">(bagian calon akar tunggang menempel ke tanah), dan sebahagian masih kelihatan di<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">atas permukaan tanah (3/4 bagian masih harus kelihatan). Jarak antara biji satu<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">5<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dengan lainnya adalah 2 cm membujur dan 4-5 cm melintang. Setelah biji<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dibenamkan, kemudian disemprot dengan larutan fungiside, kemudian kotak<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sebelah atas ditutup plastik supaya kelembapannya stabil. Setelah 2-3 minggu biji<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">akan mengeluarkan akar dengan tudung akar langsung masuk ke dalam media<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">yang panjangnya ± 3-5 cm. Saat itu tutup plastik sudah bisa dibuka. Selanjutnya,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">biji-biji yang sudah besar siap dibesarkan di persemaian pembesar atau polibag.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.1.4) Pemindahan Anak benih<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Anak benih yang akan ditanam di lapangan sebaiknya sudah tumbuh setinggi 75-<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">150 cm atau berumur 7 - 9 bulan setelah diokulasi, kondisinya sihat dan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">pertumbuhannya bagus. Hal ini tercermin dari pertumbuhan batang yang kukuh,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">pengakarannya banyak dan kuat, juga adanya helaian daun dekat pucuk tanaman<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">yang telah menebal dan warnanya hijau tua.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">2.2 Pengolahan Media Tanam<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.2.1 Persiapan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Penanaman durian, perlu perencanaan yang cermat. Hal-hal yang perlu<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">diperhatikan adalah pengukuran pH tanah, analisis tanah, penetapan waktu/jadual<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tanam, pengairan, penetapan luas areal penanaman, pengaturan volume produksi.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.2.2 Pembukaan Lahan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Pembersihan dan pengolahan lahan dilakukan beberapa minggu sebelum<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">penanaman anak benih berlangsung. Batu-batu besar, alang-alang, pokok-pokok batang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">pohon sisa penebangan disingkirkan. Perlu dibersihkan dari tanaman liar yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">akan mengganggu pertumbuhan.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.2.3 Pembentukan Bedengan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Tanah untuk bedengan pembesaran harus dicangkul dulu sedalam 30 cm<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">hingga menjadi gembur, kemudian dicampurkan dengan pasir dan kompos yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sudah jadi. Untuk ukuran bedengan lebar 1 m panjang 2 m, diberi 5 kg pasir dan 5<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kg pupuk kompos. Setelah tanah, pasir dan kompos tercampur merata dan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">6<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dibiarkan selama 1 minggu. Pada saat itu juga tanah disemprot Vapan/Basamid<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">untuk mencegah serangan jamur/bakteria pembusukan jamur. Di sekeliling bedengan,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">perlu dibuatkan saluran untuk penampung air. Jika bedengan sudah siap, biji yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">telah tumbuh akarnya tadi segera ditanam dengan jarak tanam 20 x 30 cm.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Penanaman biji durian dilakukan dengan cara dibuatkan lubang tanam sebesar biji<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dan kedalamannya sesuai dengan panjang akar masing-masing. Setelah biji<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tertanam semua, bagian permukaan bedengan ditaburi pasir yang di campur<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dengan tanah halus (hasil ayakan) setebal 5 cm.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.2.4 Pengapuran<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Keadaan tanah yang kurang subur, misalnya tanah podzolik (merah<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kuning) dan latosol (merah-coklat-kuning), yang cenderung memiliki pH 5 - 6 dan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">penyusunannya kurang seimbang antara kandungan pasir, liat dan debu, dapat<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">diatasi dengan pengapuran. Sebaiknya dilakukan menjelang musim kemarau,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dengan kapur pertanian yang memiliki kadar CaCO3 sampai 90%. Dua sampai 4<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">minggu sebelum pengapuran, sebaiknya tanah dipupuk dulu dan di siram 4-5 kali.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Untuk mencegah kekurangan unsur Mg dalam tanah, sebaiknya dua minggu<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">setelah pengapuran, segera ditambah dolomit.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">2.3 Teknik Penanaman<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.3.1 Penentuan Pola Tanaman<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Jarak tanam sangat tergantung pada jenis dan kesuburan tanah, kultivar<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">durian, serta sistem amalan kultur yang diterapkan. Untuk kultivar durian berumur genjah, jarak tanam: 10 m x 10 m. Sedangkan kultivar durian berumur sedang dan dalam jarak tanam 12 m x 12 m. Intensifikasi kebun durian, terutama waktu anak benih durian masih kecil (berumur kurang dari 6 tahun), dapat diupayakan dengan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">amalan kultur cantuman mata tunas. Berbagai amalan kultur cantuman mata tunas yang biasa dilakukan yakni dengan tanaman horti (lombok, tomat, terong dan tanaman pangan: padi gogo, kedelai, kacang tanah dan ubi jalar.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.3.2 Pembuatan Lubang Tanam<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Pengolahan tanah terutama dilakukan di lubang yang akan digunakan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">untuk menanam anak benih durian. Lubang tanam dipersiapkan 1 m x 1 m x 1 m. Saat<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">menggali lubang, tanah galian dibagi menjadi dua. Sebelah atas dikumpulkan di<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kiri lubang, tanah galian sebelah bawah dikumpulkan di kanan lubang. Lubang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tanam dibiarkan kering terangin-angin selama ± 1 minggu, lalu lubang tanam<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">ditutup kembali. Tanah galian bagian atas lebih dahulu dimasukkan setelah<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dicampurkan pupuk kompos 35 kg/lubang, diikuti oleh tanah bagian bawah yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">telah dicampurkan 35 kg pupuk kandang dan 1 kg fosfat.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Untuk menghindari gangguan rayap, semut dan hama lainnya dapat<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">dicampurkan insectiside butiran seperti Furadan 3 G. Selanjutnya lubang tanam<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">diisi penuh sampai tampak membukit setinggi 20-30 cm dari permukaan tanah.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Tanah tidak perlu dipadatkan. Penutupan lubang sebaiknya dilakukan 7-15 hari<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">sebelum penanaman anak benih.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2.3.3 Cara Penanaman<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Anak benih yang akan ditanam di lapangan sebaiknya tumbuh 75-150 cm,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kondisinya sihat, pertumbuhan bagus, yang tercermin dari batang yang kukuh dan pengakaran yang banyak serta kuat.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Lubang tanam yang tertutup tanah digali kembali dengan ukuran yang lebih<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kecil, sebesar gumpalan tanah yang membungkus akar anak benih durian. Setelah<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">lubang tersedia, dilakukan penanaman dengan cara sebagai berikut :<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">1. Polybag/pembungkus anak benih dilepas (sisinya digunting/diiris hati-hati)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">2. Anak benih dimasukkan ke dalam lubang tanam sampai batas leher<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">3. Lubang ditutup dengan tanah galian. Pada sisi tanaman diberi ajir agar<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">pertumbuhan tanaman tegak ke atas sesuai arah ajir.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">4. Pangkal anak benih ditutup rumput/jerami kering sebagai mulsa, lalu disiram air.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">5. Di atas anak benih dapat di bangun naungan dari rumbia atau bahan lain.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Naungan ini sebagai pelindung agar tanaman tidak layu atau kering<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tersengat sinar matahari secara langsung.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">BAB III<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">PENUTUP<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">3.1 Kesimpulan<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Dari pembahasan di atas penulis dapat mengambil beberapa kesimpulan :<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: CourierNewPSMT;" lang="MS">o </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Tanaman buah durian adalah salah satu bagian dari sistem kebun yang<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">merupakan salah satu pola dari bidang usaha yang banyak dipraktikkan di<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Indonesia<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: CourierNewPSMT;" lang="MS">o </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Pensyaratan biji durian yang akan diokulasi berasal dari biji yang sehat dan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tua, dari tanaman induk yang sihat dan subur<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: CourierNewPSMT;" lang="MS">o </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Anak benih durian sebaiknya tidak ditanam langsung di lapangan, tetapi disemaikan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">terlebih dahulu di tempat persemaian<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: CourierNewPSMT;" lang="MS">o </span><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Jarak tanam durian tergantung pada jenis dan kesuburan tanah, kultivar durian, serta sistem amalan kultur yang diterapkan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><b><span style="font-family: TimesNewRomanPS-BoldMT;" lang="MS">3.2 Saran<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">Untuk meningkatkan pemahaman tentang amalan kultur durian secara vegetatif<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">kita sebagai mahasiswa-mahasiswi Universitas Almuslim haruslah lebih banyak<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">mempelajari dan membaca buku-buku yang dapat menambah wawasan kita<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-family: TimesNewRomanPSMT;" lang="MS">tentang buah durian khususnya dan buah-buahan yang lain secara umum.<o:p></o:p></span></p> yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-17107851261699969152009-02-10T18:25:00.001+08:002009-02-10T18:27:45.571+08:00Origins of agriculture<span style="font-weight: bold;">Origins of Agriculture<br /></span><br />Broad Spectrum Revolution<br />• Around 15,000 years ago<br />• recession of glaciers<br />• warming of the climate<br />• change in human subsistence away from big game hunting to a broad range of foods<br /><br />foragers<br />• Foraging: subsistence strategy based upon gathering wild plants, hunting wild animals, fishing and shellfish collecting.<br />• For 99% of hominid history, we were foragers<br /><br />Food Production<br />• By 10,000 ya, food production had begun in the Middle East<br />• Food production (agriculture): human control over the reproduction of plants and animals<br />• Domestication: the modification of wild plants and animals<br />– Human selection<br />– Deliberate or accidental<br />• Domesticate: the plant or animal that is modified by human selection<br />– Examples: wheat, goats<br />Transition to Food Production<br />• The transition to food production occurred at different times in different parts of the world<br />• At each location, different plants and animals were domesticated<br />• The transition in each location was unique<br />• Neolithic- cultural period that begins with domestication<br />• At least seven independent inventions of food production:<br /> -Middle East: Around 10,000 ya, wild wheat and barley were plentiful.<br />– Sub-Saharan Africa: 11,000-9,000 ya, cattle, Sorghum, millet, peanuts, yams, Donkey, guinea fowl<br />– Northern and Southern China<br />– Mesoamerica<br />– Andes of South America<br />– Eastern United States<br /><br />Transition to Food Production - Middle East<br />• Around 10,000 ya, wild wheat and barley were plentiful.<br />• People could remain in the same location and support themselves by gathering wild cereals.<br />• Sedentism: sedentary (settled) life in villages<br />• Population density increased<br />• Settlements expanded out of the areas with the most abundant resources into marginal zones<br />• Here people may have begun cultivating wheat plants<br />• Wild sheep and goats grazed on the stubble from harvested wheat<br />• Humans domesticated these wild animals<br />• The plants and animals changed genetically<br />• Over time, agriculture became the primary subsistence pattern<br /><br />Transition to Food Production - Sub-Saharan Africa<br />• Earliest domesticates: cattle<br />– 11,000 – 9,000 ya<br />– used for milk and blood products, not killed for food<br /><br />• Other early African domesticates:<br />– Sorghum, millet, peanuts, yams, Donkey, guinea fowl<br /><br />Transition to Food Production - Northern and Southern China<br />• By 7,500 years ago two independent domestications had occurred in China<br />• North China – foxtail millet<br />• South China – rice<br />• Other plants and animals followed: water buffalo, pigs, dogs<br /><br />Origins of Agriculture in the New World<br />• Arrival of Humans in Western Hemisphere<br />• Arrival of humans from Northeastern Asia – c. 18000 ya.<br />• Crossed from Bering Straight, called Beringia.<br />Crossing made possible by low temps during the Pleistocene<br /> - Sea level as much as 400 ft lower than current level.<br />Lower sea level exposed Beringia, enabling herds, then humans to cross.<br /><br />Earliest Americans<br />• Paleoindians<br />• Hunters and gatherers<br />– Horses, camels, bison, mammoths, giant sloths<br />– Many now extinct<br />• Nomadic lifestyle<br />– Followed herds<br />• Eventually spread throughout N. America, Mesoamerica, and S. America<br />• Clovis Culture<br />– Distinct stone tool technology<br />– Fluted spear points<br />• Clovis people were very successful – population grew<br />• Big game animals began to disappear<br />– Excessive hunting<br />– Climate change - warmer<br /><br />Agriculture in the New World<br />• 3 regions of development:<br />– Mesoamerica – c. 4700 BP<br />– South America – c. 4500 BP<br />– Northeastern America – c. 4500 BP<br /><br />Early Animal Domestication<br />• South America<br />• Llama<br />– Largest animal domesticated in new world.<br />– Bred for meat, labor.<br />• Alpaca – wool<br />• Dog - companion.<br />• Guinea pigs, ducks<br />– Protein.<br /><br />• Mesoamerica –<br />– Turkey<br />– Dog<br />• North America –<br />– Dog<br />• Importance of dog as companion found in burials.<br />• New world herding?<br />• No cattle, sheep or goats were domesticated in the new world.<br />• Unlike old world, no herding relationships between herders and farmers.<br /><br />Botanical Domesticates<br />• Mesoamerica – 4,700 BP<br />– Maize, beans, squash<br />– “Three Sisters” of nutrition<br />– Plants grow well together and provide complete nutrition<br />– Botanical Domesticates<br />• South America – 4,500 BP<br />– Potato, beans, quinoa, manioc, cotton<br />• North America – 4,500 BP<br />– Goosefoot, Marsh elder, sunflower, squashtt<br />Spotlight on Maize<br />• Earliest domesticated maize dates to 5,000 ya in Mexico.<br />• Comes from teosinte, a wild grass still found in Mexico<br />• A few small genetic changes led to maize:<br />– More kernels, larger cobs, more cobs<br />Results of Higher Crop Yields<br />• Foodstores – Surplus can be created.<br />• Labor – Food production can enable larger labor forces to be accrued.<br />• Craft specializations develop, including pottery, astronomy, writing, military, cult.<br />• Social stratification begins, struggles for power develop.<br /><br />Effects of Agriculture<br />• Urbanization.<br />• Surplus of labor and time.<br />– Craft specialization<br />– Technological innovations<br />• Need for storage locations/vessels.<br />• Social stratification.<br />• Higher standard of living.<br /><br />Cost vs. Benefit of Agriculture<br />• Costs:<br />– More intensive labor<br />– Routine maintenance<br />– Reliance on water<br />– Creation of terraces<br />– Creation of corrals<br />– Public health declines<br />• Diets less varied, less nutritious<br />• Greater exposure to pathogens<br />• Benefits:<br />– Yields more reliable<br />– Higher yields<br />– Higher birth yield<br />– Technological innovations<br />– Trade and markets<br />– Urbanization<br /><br />Worldwide Results<br />• Independent development of agriculture in various geographic regions at various times. <br />• Effects of agriculture are to varying degrees in differing locations.<br />• Each culture dealt with agriculture independently, with unique responses.<br />• Aided in the development of cultural diversity.yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-76174749460732378972009-02-10T16:42:00.006+08:002009-02-10T17:38:42.726+08:00Teknik penanaman kunyit<meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="place"></o:smarttagtype><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="City"></o:smarttagtype><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="country-region"></o:smarttagtype><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!--[if !mso]><object classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id="ieooui"></object> <style> st1\:*{behavior:url(#ieooui) } </style> <![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:86928443; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:1731129072 67698703 67698689 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l0:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l0:level2 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:1.0in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in; font-family:Symbol;} @list l1 {mso-list-id:311520394; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:1764416834 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l1:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l2 {mso-list-id:720833655; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-384158720 67698713 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l2:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l3 {mso-list-id:742144086; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1291568508 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l3:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l4 {mso-list-id:1184906067; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:577260098 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l4:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l5 {mso-list-id:1652438808; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1936278740 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l5:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l6 {mso-list-id:2066367230; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1672160946 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l6:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} @list l7 {mso-list-id:2111468122; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:1355852598 67698713 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715 67698703 67698713 67698715;} @list l7:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} ol {margin-bottom:0in;} ul {margin-bottom:0in;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} table.MsoTableGrid {mso-style-name:"Table Grid"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; border:solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt:solid windowtext .5pt; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-border-insideh:.5pt solid windowtext; mso-border-insidev:.5pt solid windowtext; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapedefaults ext="edit" spidmax="1026"> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapelayout ext="edit"> <o:idmap ext="edit" data="1"> </o:shapelayout></xml><![endif]--> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><b style="">KUNYIT (TUMERIC)<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><b style=""><i style="">Curcuma domestica Val<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><b style="">Atau<i style=""> Curcuma longa Koen<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><b style="">Famili : Zingiberaceae<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">SINOPSIS MAKLUMAT <o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tulisan ini menceritakan berkenaan tanaman kunyit secara sederhana lengkap. Penerangannya berkaitan dengan tanaman kunyit iaitu apa itu kunyit, cara mengusahakan perusahaan tanaman kunyit dari pembukaan kawasan kebun sehinggalah kepada anggaran kos pengeluarannya.
<br /></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tajuk utama penulisan ini ialah</p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">TANAMAN KUNYIT</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">PENGENALAN PERUSAHAAN KUNYIT</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">BAHAGIAN A (bahagian teknikal tanaman kunyit)</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">BAHAGIAN B (bahagian kewangan/anggaran kos pengeluaran kunyit)</li></ol> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in; text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tulisan ini boleh dijadikan panduan bagi pengusaha pertanian yang ingin mengusahakan tanaman kunyit ini. </p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Secara keseluruhan perusahaan tanaman kunyit sangat memberi keuntungan kepada para pengusahanya.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b>TANAMAN KUNYIT<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kunyit merupakan <b>tanaman ubat </b>berupa semak dan bersifat tahunan (perennial) yang tersebar di seluruh daerah tropika. Tanaman kunyit tumbuh subur dan liar di sekitar hutan/bekas kebun. Diperkirakan berasal dari Binar pada ketinggian 1300-1600 m dari paras laut, ada juga yang mengatakan bahawa kunyit berasal dari <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">India</st1:country-region></st1:place>. </p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kata Curcuma berasal dari bahasa Arab Kurkum dan Yunani Karkom. Pada tahun 77-78 SM, Dioscorides menyebut tanaman ini sebagai Cyperus menyerupai jahe, tetapi pahit, kelat, dan sedikit pedas, tetapi tidak beracun. Tanaman ini banyak ditanam di Asia Selatan khususnya di <st1:country-region st="on">India</st1:country-region>, <st1:city st="on">Cina Selatan</st1:city>, <st1:country-region st="on">Taiwan</st1:country-region>, <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">Indonesia</st1:country-region></st1:place> (Jawa), dan Filipina.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b>Klasifikasi<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Divisio : Spermatophyta</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Sub-diviso : Angiospermae</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kelas : Monocotyledoneae</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Ordo : Zingiberales</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Famili : Zungiberaceae</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Genus : Curcuma</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Species : Curcuma domestica Val.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b>Deskripsi<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tanaman kunyit tumbuh bercabang dengan tinggi 40-100 cm. Batang merupakan batang semu, tegak, bulat, membentuk rimpang dengan warna hijau kekuningan dan tersusun dari pelepah daun. Daun tunggal, bentuk bulat telur memanjang hingga 10-40 cm, lebar 8-12,5 cm dan pertulangan menyirip dengan warna hijau pucat. Berbunga majmuk yang berambut dan bersisik dari pucuk batang semu, panjang 10-15 cm dengan mahkota sekitar 3 cm dan lebar 1,5 cm, berwarna putih/kekuningan. Hujung dan pangkal daun runcing, tepi daun yang rata. Kulit luar rimpang berwarna jingga kecoklatan, isi buah merah jingga kekuning-kuningan.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Jenis Tanaman<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Jenis Curcuma domestica Val, C. domestica Rumph, C. longa Auct, u C. longa Linn, Amomum curcuma Murs. Ini merupakan jenis kunyit yang paling terkenal dari jenis kunyit lainnya.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Manfaat tanaman kunyit<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kalau dii <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">Indonesia</st1:country-region></st1:place>, kunyit banyak digunakan sebagai ramuan jamu kerana berkhasiat menyejukkan, membersihkan, mengeringkan, menghilangkan gatal, dan menyembuhkan kesemutan. Manfaat utama tanaman kunyit, iaitu: sebagai bahan ubat tradisional, bahan <st1:place st="on"><st1:city st="on">baku</st1:city></st1:place> industri jamu dan kosmetik, bahan masakan, penternakan dan sebagainya. Di samping itu tanaman kunyit itu juga bermanfaat sebagai anti inflamasi, anti oksida, anti mikrob, pencegah kanser, anti tumor, dan menurunkan kadar lemak darah dan kolesterol, serta sebagai pembersih darah.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">PENGENALAN PERUSAHAAN KUNYIT<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Dewasa ini rata-rata keperluan bahan seperti kunyit untuk industri kosmetik/jamu tradisional dan sebagainya di negara kita sangat tinggi. Tingkat keperluan pasar dari tahun ke tahun semakin meningkat dengan percentage peningkatan 10-25% per tahun. </p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Keperluan lebih tinggi pada waktu menjelang hari-hari besar/hari raya. Permintaan keperluan industri di atas sebahagian besar berasal dari para petani. Melihat dari keperluan <span style="color:black;">industri jamu dan kosmetik yang ada di dalam negeri, penawaran dan</span> <span style="color:black;">permintaan terhadap kunyit tidak seimbang, apalagi memenuhi permintaan</span> <span style="color:black;">pasar luar negeri. Sementara keperluan kunyit di pasaran dunia pada masa ini</span> <span style="color:black;">mencapai ratusan ribu tan/tahun. Sebahagian kecil dari jumlah tersebut</span> <span style="color:black;">dipenuhi oleh negara <st1:country-region st="on">India</st1:country-region>, <st1:country-region st="on">Haiti</st1:country-region>, <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">Sri Lanka</st1:country-region></st1:place>, Cina, dan negara-negara lainnya.</span> <st1:place st="on"><st1:country-region st="on"><span style="color:black;">Malaysia</span></st1:country-region></st1:place><span style="color:black;"> kini sudah sepatutnya mengusahakan tanaman ini secara komersial sehingga produksi yang dicapai lebih</span> <span style="color:black;">cepat dan tinggi, agar keperluan minimum dalam negeri terpenuhi secara</span> <span style="color:black;">optimal. <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">BAHAGIAN A<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style=""><u><o:p><span style="text-decoration: none;"> </span></o:p></u></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Faktor yang mempengaruhi pertumbuhan pokok kunyit<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">Iklim<o:p></o:p></i></b></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tanaman kunyit dapat tumbuh baik di daerah yang memiliki intensiti cahaya penuh atau sederhana, sehingga tanaman ini sangat baik hidup pada tempat-tempat terbuka atau sedikit naungan.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Pertumbuhan terbaik dicapai pada daerah yang memiliki curahan hujan 1000-4000 mm/tahun. Bila ditanam di daerah curahan hujan <></li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="3" type="1"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Suhu udara yang optimum bagi tanaman ini antara 19-30 oC.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">
<br /></i></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">Media Tanam<o:p></o:p></i></b></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kunyit tumbuh subur pada tanah gembur, pada tanah yang dicangkul dengan baik akan menghasilkan umbi yang berlimpah.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Jenis tanah yang diinginkan adalah tanah ringan dengan bahan organik tinggi, tanah lempung berpasir yang terbebas dari genangan air/sedikit basah.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">
<br /></i></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">Ketinggian Tempat<o:p></o:p></i></b></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kunyit tumbuh baik di dataran rendah (mulai <> 2000 m dari paras laut). Produksi optimal + 12 ton/ha dicapai pada ketinggian 45 m dari paras laut.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Panduan mengusahakan tanaman kunyit<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">Pembenihan<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">1) Persyaratan menyemai</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Anak benih kunyit yang baik berasal dari pemecahan rimpang (<i style="">batang pokok dalam tanah yang tumbuh mendatar dan bercabang-cabang</i>), kerana lebih mudah tumbuh. Syarat penyemaian yang baik : berasal dari tanaman yang tumbuh subur, segar, sihat, berdaun banyak dan hijau, terhindar dari serangan penyakit; cukup umur/berasal dari rimpang yang telah berumur > 7-12 bulan; bentuk, ukuran, dan warna seragam; memiliki kadar air cukup; benih telah mengalami masa istirahat (dorman) cukup; terhindar dari bahan asing (biji tanaman lain, kulit, kerikil).</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">2) Pesiapan menyemai benih </p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Rimpang dipotong agar diperoleh ukuran dan dengan berat yang seragam serta untuk memperkirakan banyaknya mata tunas/rimpang. Bekas potongan ditutup dengan abu dapur/sekam atau merendam rimpang yang dipotong dengan larutan fungisida (benlate dan agrymicin) guna menghindari tumbuhnya jamur. Tiap potongan rimpang maksimum memiliki 1-3 mata tunas, dengan berat antara 20-30 gram dan panjang 3-7 cm.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">3) Teknik Penyemaian Benih</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Pertumbuhan tunas rimpang kunyit dapat dirangsang dengan cara: mengangin-anginkan rimpang di tempat teduh atau lembap selama 1-1,5 bulan, dengan penyiraman 2 kali sehari (pagi dan sore hari). Benih tumbuh baik bila disimpan dalam suhu kamar (25-28 oC). Selain itu menempatkan rimpang di antara jerami pada suhu udara sekitar 25-28 oC. dan merendam benih pada larutan ZPT (zat pengatur tumbuh) selama 3 jam. ZPT yang sering digunakan adalah larutan atonics (1 cc/1,5 liter air) dan larutan G-3 (500-700 ppm). Rimpang yang akan direndam larutan ZPT harus dikeringkan dahulu selama 42 jam pada suhu udara 35 oC. Jumlah anakan atau berat rimpang dapat ditingkatkan dengan jalan direndam pada larutan pakloburazol sebanyak 250 ppm.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">4) Pemindahan Benih</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Benih yang telah siap lalu ditempatkan pada persemaian, di mana rimpang akan muncul tunas telah tanaman berumur 1-1,5 bulan. Setelah tunas tumbuh 2-3 cm maka rimpang sudah dapat ditanam di lahan. Pemindahan benih yang telah bertunas harus dilakukan secara hati-hati guna menghindari agar tunas yang telah tumbuh tidak rosak. Bila ada tunas/akar benih yang saling terkait maka akar tersebut dipisahkan dengan hati-hati lalu letakkan benih dalam wadah tertentu untuk memudahkan pengangkutan benih ke lokasi lahan. Jika jarak antara tempat pembenihan dengan lahan jauh maka benih perlu dilindungi agar tetap lembap dan segar ketika tiba di lokasi. Selama pengangkutan, benih yang telah bertunas jangan ditumpuk.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">
<br /></i></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">Pengolahan Media Tanam</i></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /><b><i style=""><o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">1) Persiapan kawasan</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Lokasi penanaman dapat berupa perkebunan atau pekarangan. Penyiapan kawasan untuk kebun kunyit sebaiknya dilakukan 30 hari sebelum tanam.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">2) Pembukaan kawasan tanah</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kawasan tanah yang akan ditanam kunyit dibersihkan dari gulma dan dicangkul secara manual atau menggunakan alat mekanik bagi menggemburkan lapisan top soil dan sub soil juga sekali gus mengembalikan kesuburan tanah. Tanah dicangkul pada kedalaman 20-30 cm kemudian dibiarkan selama 1-2 minggu agar gas-gas beracun yang ada dalam tanah menguap dan bibit penyakit/hama yang ada mati karena terkena sinar matahari.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">3) Pembinaan batas</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tanah kemudian dibatas dengan lebar 60-100 cm dan tinggi 25-45 cm dengan jarak antar bedengan 30-50 cm.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">4) Pemupukan (sebelum tanam)</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Untuk mempertahankan kegemburan tanah, meningkatkan unsur hara dalam tanah, drainase, dan aerasi yang lancar, dilakukan dengan menaburkan pupuk dasar (pupuk kandang) ke dalam lahan/dalam lubang tanam dan dibiarkan 1 minggu. Tiap lubang tanam membutuhkan pupuk kandang 2,5-3 kg.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">Teknik Penanaman</i></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /><b><i style=""><o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">1) Penentuan Pola Tanaman</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Benih kunyit yang telah disiapkan kemudian ditanam ke dalam lubang berukuran 5-10 cm dengan arah mata tunas menghadap ke atas. Tanaman kunyit ditanam dengan dua pola, iaitu penanaman di awal musim hujan dengan penuaian di awal musim kemarau (7-8 bulan) atau penanaman di awal musim hujan dan penuaian dilakukan dengan dua kali musim kemarau (12-18 bulan). Kedua pola tersebut dilakukan pada masa tanam yang sama, iaitu pada awal musim penghujan. Perbezaannya hanya terletak pada masa tuainya.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">2) Pembuatan Lubang Tanam</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Lubang tanam dibuat di atas bedengan/petakan dengan ukuran lubang 30 x 30 cm dengan kedalaman 60 cm. Jarak antara lubang adalah 60 x 60 cm.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">3) Cara Penanaman</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Teknik penanaman dengan perlakuan stek rimpang dalam nitro aromatik sebanyak 1 ml/liter pada media yang diberi mulsa ternyata berpengaruh nyata terhadap pertumbuhan dan vegetatif kunyit, sedangkan penggunaan zat pengatur tumbuh IBA (indolebutyric acid) sebanyak 200 mg/liter pada media yang sama berpengaruh nyata terhadap pembentukan rimpang kunyit.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">4) Period Tanam</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Masa tanam kunyit iaitu pada awal musim hujan sama seperti tanaman rimpang-rimpangan lainnya. Hal ini dimungkinkan karena tanaman muda akan membutuhkan air cukup banyak untuk pertumbuhannya. Walaupun rimpang tanaman ini nantinya dituai muda iaitu 7 – 8 bulan tetapi penanaman selanjutnya tetap diusahakan awal musim hujan.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><i style="">Pemeliharaan Tanaman</i></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /><b><i style=""><o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">1) Penanaman susulan</p><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Apabila ada rimpang kunyit yang tidak tumbuh atau pertumbuhannya buruk, maka dilakukan penanaman susulan rimpang lain yang masih segar dan sihat.</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">2) Penyiangan</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> </p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Apabila ada rimpang kunyit yang tidak tumbuh atau pertumbuhannya buruk, maka dilakukan penanaman susulan rimpang lain yang masih segar dan sihat.</p> <p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">3) Sungkupan<span style=""> </span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Seperti halnya tanaman rimpang lainnya, pada kunyit pekerjaan sungkupan ini diperlukan untuk menimbun kembali daerah perakaran dengan tanah yang melorot terbawa air. Sungkupan bermanfaat untuk memberikan kondisi media sekitar perakaran lebih baik sehingga rimpang akan tumbuh subur dan bercabang banyak. Sungkupan biasanya dilakukan setelah kegiatan penyiangan dan biasanya dilakukan secara rutin setiap 3 – 4 bulan sekali.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">4) Pembajaan</p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="a"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Pembajaan Organik - Penggunaan baja kandang dapat meningkatkan jumlah anakan, jumlah daun, dan luas area daun kunyit secara nyata. Kombinasi pupuk kandang sebanyak 45 ton/ha dengan populasi kunyit 160.000/ha menghasilkan produksi sebanyak 29,93 ton/ha.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="2" type="a"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Pembajaan Konvensional - Selain baja asas (pada awal penanaman), tanaman kunyit perlu diberi baja susulan kedua (pada saat tanaman berumur 2-4 bulan). Baja asas yang digunakan adalah baja organik 15-20 ton/ha. Pembajaan tahap kedua digunakan baja organik dan baja kimia (urea 20 gram/pohon; TSP 10 gram/pohon; dan ZK 10 gram/pohon), serta K2O (112 kg/ha) pada tanaman yang berumur 4 bulan. Dengan pemberian baja ini diperoleh peningkatan hasil sebanyak 38% atau 7,5 ton rimpang segar/ha. Pembajaan juga dilakukan dengan baja nitrogen (60 kg/ha), P2O5 (50 kg/ha), dan K2O (75 kg/ha). Baja P diberikan pada awal tanam, baja N dan K diberikan pada awal tanam (1/3 dosis) dan sisanya (2/3 dosis) diberikan pada saat tanaman berumur 2 bulan dan 4 bulan. Baja diberikan dengan ditebarkan secara merata di sekitar tanaman atau dalam bentuk alur dan ditanam di sela-sela tanaman.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">5) Pengairan dan Penyiraman</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tanaman kunyit termasuk tanaman tidak tahan air. Oleh sebab itu pengeringan dan pengaturan pengairan perlu dilakukan secermat mungkin, agar tanaman terbebas dari genangan air sehingga rimpang tidak membusuk. Perbaikan pengeringan baik untuk melancarkan dan mengatur aliran air serta sebagai penyimpan air di saat musim kemarau.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">7) Sungkup</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Sedapat mungkin sungkupan dengan jerami dilakukan diawal tanam untuk menghindari kekeringan tanah, kerosakan struktur tanah (menjadi tidak gembur/padat) dan mencegah tumbuhnya gulma secara berlebihan. Jerami dihamparkan merata menutupi permukaan tanah di antara lubang tanaman.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style=""><u><o:p><span style="text-decoration: none;"> </span></o:p></u></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">VARIETI KUNYIT <o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Berasal dari <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">India</st1:country-region></st1:place> dan indo-Malaysia. Tanaman rempah jenis saka yang penting di benua <st1:place st="on">Asia</st1:place>. Rempah yang terpenting bagi negara yang menjadikan nasi sebagai makanan utama. Variety khusus untuk keperluan industri di <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">Malaysia</st1:country-region></st1:place> masih belum ditentukan. Di India ia digunakan sebagai bahan kosmetik, pewarna bagi farmaseutikal dan makanan. Berikut ada beberapa variety yang sama keperluan ekologi-fisiologinya di India dan <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">Malaysia</st1:country-region></st1:place>:</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 399px; height: 200px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 1.45in;" valign="top" width="139"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Variety</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Tempoh matang (hari)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Hasil segar (t/ha)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Ciri kualiti</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">(Curcumin %)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Ciri kualiti (Oleoresin %)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Ciri kualiti (Minyak Esen</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.45in;" valign="top" width="139"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Co-1</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">285</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">30</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3.2</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">6.7</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3.2</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.45in;" valign="top" width="139"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Ranga </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">250</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">29</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">6.3</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">13.5</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4.4</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.45in;" valign="top" width="139"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Rasmi </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">240</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">31</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">6.4</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">13.4</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4.4</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.45in;" valign="top" width="139"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Roma </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">250</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">21</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">9.3</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">13.2</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4.2</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.45in;" valign="top" width="139"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">suguna</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">190</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">29</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4.9</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">13.5</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">6.2</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Kesesuaian tanah dan iklim<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 374px; height: 114px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 95.4pt;" valign="top" width="127"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Jenis tanah<span style=""> </span><o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 347.4pt;" valign="top" width="463"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><span style=""> </span></b>Sesuai di kebanyakan jenis tanah tetapi terbaik di tanah yang gembur seperti tanah lom, alluvium dan tanah bersaliran baik</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 95.4pt;" valign="top" width="127"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">pH tanah<span style=""> </span><o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 347.4pt;" valign="top" width="463"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">4.3 – 7.4 </p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 95.4pt;" valign="top" width="127"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Iklim <o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 347.4pt;" valign="top" width="463"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tropika </p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 95.4pt;" valign="top" width="127"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Hujan <o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 347.4pt;" valign="top" width="463"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">1000 – 2000 mm/tahun</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Amalan kultur <o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 404px; height: 296px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 1.95in;" valign="top" width="187"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Bahan tanaman<o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 4.2in;" valign="top" width="403"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Rizom cukup tua, sihat dan mempunyai 1 – 2 mata tunas </p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 1.95in;" valign="top" width="187"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Penyediaan kawasan tanaman<o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 4.2in;" valign="top" width="403"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kawasan yang telah dibersih, dibajak dan digembur. Batas berukuran 1.2 m lebar dan 20 – 30 cm tinggi dibuat. Kadar pengapuran bergantung pada kemasaman tanah di kawasan yang dipilih</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 1.95in;" valign="top" width="187"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Penanaman <o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 4.2in;" valign="top" width="403"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p>
<br /></td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 1.95in;" valign="top" width="187"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Kuantiti benih<o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 4.2in;" valign="top" width="403"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">1.5 t rizom/ha</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 1.95in;" valign="top" width="187"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Jarak tanaman<o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 4.2in;" valign="top" width="403"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">60cm (antara baris) x 30cm (antara pokok)</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 1.95in;" valign="top" width="187"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Kepadatan<o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 4.2in;" valign="top" width="403"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">37000 rumpun/ ha</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 1.95in;" valign="top" width="187"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Cara menanam<o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border: medium none ; padding: 0in 5.4pt; width: 4.2in;" valign="top" width="403"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Rizom berukuran 4cm panjang ditanam dalam lubang berukuran 7 – 8 cm, 2 baris pokok pada satu batas</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Pembajaan <o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 421px; height: 231px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Jenis baja <o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 76.8pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Kadar baja (t/ha/musim)<o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 123.9pt;" valign="top" width="165"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Masa membaja <o:p></o:p></b></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 131.4pt;" valign="top" width="175"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style="">Cara membaja <o:p></o:p></b></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Organik (tahi ayam)</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; padding: 0in 5.4pt; width: 76.8pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4 – 5<span style=""> </span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 123.9pt;" valign="top" width="165"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">3-5 hari sebelum penanaman </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 131.4pt;" valign="top" width="175"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><st1:place st="on">Gaul</st1:place> dalam tanah pada batas </p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Nitrophoska blue special NPKMg + TE (12:12:17:2+TE)</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 76.8pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">0.1 </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 123.9pt;" valign="top" width="165"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">2 bulan selepas menanam </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 131.4pt;" valign="top" width="175"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Tabur di sekeliling pangkal rumpun </p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Nitrophoska blue special NPKMg + TE (12:12:17:2+TE)</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 76.8pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">0.1 </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 123.9pt;" valign="top" width="165"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">5 bulan selepas menanam</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 131.4pt;" valign="top" width="175"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Tabur di sekeliling pangkal rumpun </p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Penimbunan pangkal<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Penimbunan dengan tanah di bahagian pangkal rumpun pokok dijalankan selepas pembajaan. Tujuannya bagi mengurangkan hakisan baja dan memastikan rizom yang terbentuk tidak timbul di permukaan tanah.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Pengairan<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Pengairan penting bagi pertumbuhan yang baik di awal pertumbuhan vegetatif dan semasa rizom membesar.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Pengawalan rumpai<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Pengawalan secra manual, terutamanya 3 bulan pertama untuk mengurangkan saingan dengan rumpai.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Hama dan Penyakit<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><st1:city st="on"><st1:place st="on"><b><u>Hama</u></b></st1:place></st1:city><b><u><o:p></o:p></u></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style="">Ulat penggerek akar (Dichcrosis puntifera.)<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Gejala:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">pada pangkal akar di mana tunas daun menjadi layu dan lama-kelamaan tunas menjadi kering lalu membusuk.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Pengendalia</span>n:</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">tanaman disemprot/ditaburkan insektisida furadan G-3.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><u>
<br /></u></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><u>Penyakit<o:p></o:p></u></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style="">Busuk bakteri rimpang<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Penyebab:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">oleh kurang baik sistem pengairan (drainase) atau disebabkan oleh rimpang yang terluka akibat alat-alat pertanian, sehingga luka rimpang kemasukan cendawan.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Gejala:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">kulit akar tanaman menjadi kerepot dan mengelupas, kemudian rimpang lama kelamaan membusuk dan keropos.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Pengendalian:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">a. mencegah terjadi genangan air pada lahan, mencegah terlukanya rimpang;</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">b. penyemprotanfungisida dithane M-45</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style="">
<br /></i></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style="">Karat daun kunyit<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Penyebab:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Taphrina macullans Bult dan Colletothrium capisici atau oleh kutu daun yang disebut Panchaetothrips.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Gejala:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">timbulnya warna coklat (karat) pada helaian daun; bila penyakit ini menyerang tanaman dewasa/daun yang tua maka tidak akan mempengaruhi produksinya sebaliknya jika menyerang tanaman/daun muda, menyebabkan tanaman tersebut menjadi mati.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style="">Pengendalian:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">a. Dilakukan dengan mengurangi kelembaban;</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">b. Penyemprotan insektisida, seperti dengan agrotion 2 cc/liter atau dengan fungisida dithane M-45 secara teratur selama seminggu sekali</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Pengendalian hama/penyakit secara organik<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Dalam pertanian organik yang tidak menggunakan bahan-bahan kimia berbahaya melainkan dengan bahan-bahan yang ramah lingkungan biasanya dilakukan secara terpadu sejak awal penanaman untuk menghindari serangan <st1:place st="on"><st1:city st="on">hama</st1:city></st1:place> dan penyakit tersebut yang dikenal dengan PHT (Pengendalian Hama Terpadu) yang komponennya adalah sebab:</p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Mengusahakan pertumbuhan tanaman yang sihat iaitu memilih bibit unggul yang sehat bebas dari <st1:city st="on">hama</st1:city> dan penyakit serta tahan terhadap serangan <st1:place st="on"><st1:city st="on">hama</st1:city></st1:place> dari sejak awal penanaman</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Memanfaatkan semaksimum mungkin musuh-musuh alami</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Menggunakan varieti-varieti unggul yang tahan terhadap serangan <st1:place st="on"><st1:city st="on">hama</st1:city></st1:place> dan penyakit.</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Menggunakan pengendalian fizik/mekanik iaitu dengan tenaga manusia.</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Menggunakan teknik-teknik budidaya yang baik misalnya budidaya tumpang sari dengan pemilihan tanaman yang saling menunjang, serta rotasi tanaman pada setiap masa tanamnya untuk memutuskan siklus penyebaran <st1:place st="on"><st1:city st="on">hama</st1:city></st1:place> dan penyakit potensial.</li><li class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Penggunaan pestisida, insektisida, herbisida alami yang ramah lingkungan dan tidak menimbulkan residu toksik baik pada bahan tanaman yang dituai ma mahupun pada tanah. Di samping itu penggunaan bahan ini hanya dalam keadaan darurat berdasarkan aras kerosakan ekonomi yang diperoleh dari hasil pengamatan.</li></ol> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Pengawalan perosak dan penyakit<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 412px; height: 580px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 1.7in;" valign="top" width="163"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Jenis perosak dan penyakit</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 99pt;" valign="top" width="132"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Kerosakan / simptom</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Cara kawal</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">(amalan kultur)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Cara kawal</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">(racun kimia)</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.7in;" valign="top" width="163"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Perosak </p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Ulat pengorek batang (<i style="">Dichrosic sp.</i>)</li></ol> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 99pt;" valign="top" width="132"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Mengorek pucuk</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Musnahkan ulat dan buang bahagian yang di serang </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><i style="">Malathion</i> 0.1%a.i</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.7in;" valign="top" width="163"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Penyakit</p> <ol style="margin-top: 0in;" start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Bintik daun (<i style="">Colletorichum sp.</i>)</li></ol> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <ol style="margin-top: 0in;" start="2" type="1"><li class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Reput rizom (Phytium sp)<span style=""> </span></li></ol> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 99pt;" valign="top" width="132"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Daun mempunyai tompok-tompok nekrotik di permukaan atas dan bawah</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Rizom reput </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 110.7pt;" valign="top" width="148"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><i style="">Dithane</i> M-45 (0.2%) atau campuran <st1:place st="on"><st1:city st="on"><i style="">Bordeaux</i></st1:city></st1:place><i style=""><o:p></o:p></i></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><i style=""><o:p> </o:p></i></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><i style=""><o:p> </o:p></i></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><i style=""><o:p> </o:p></i></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Rendam benih rizom dengan 0.3% <i style="">dithane</i> M45 dan 0.1% <i style="">quinalphos </i>sebelum menanam </p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Tuai<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-align: justify; text-indent: -0.25in; line-height: 150%;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family:Symbol;"><span style="">·<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span></span><!--[endif]--><b>Ciri dan Umur Tuai - </b>Tanaman kunyit siap dituai pada umur 8-18 bulan, masa tuai yang terbaik adalah pada umur tanaman 11-12 bulan, iaitu pada waktu gugur daun kedua. Saat itu produksi yang diperoleh lebih besar dan lebih banyak bila dibandingkan dengan masa tuai pada umur kunyit 7-8 bulan. Ciri-ciri tanaman kunyit yang siap tuai ditandai dengan berakhirnya pertumbuhan vegetatif, seperti terjadi kelayuan/perubahan warna daun dan batang yang<b> </b>semula hijau berubah menjadi kuning (tanaman kelihatan mati).<b><o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-align: justify; text-indent: -0.25in; line-height: 150%;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family:Symbol;"><span style="">·<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span></span><!--[endif]--><b>Cara Tuai - </b>Penuaian dilakukan dengan cara membongkar rimpang dengan cangkul/garpu. Sebelum dibongkar, batang dan daun dibuang terlebih dahulu. Selanjutnya rimpang yang telah dibongkar dipisahkan dari tanah yang melekat lalu dimasukkan dalam karung agar tidak rosak.<b><o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-align: justify; text-indent: -0.25in; line-height: 150%;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-family:Symbol;"><span style="">·<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span></span><!--[endif]--><b>Periode Tuai - </b>Penuaian kunyit dilakukan pada musim kemarau karena pada saat itu sari/zat yang terkandung di dalamnya mengumpul. Selain itu kandungan air dalam rimpang sudah sedikit sehingga memudahkan proses pengeringannya.<b><o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Pengendalian lepas tuai<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style="">Pengendalian </i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Hasil kunyit sebanyak 15 – 25 t/ha. Selepas lebih kurang 9 – 10 bulan ditanam, rizom boleh dituai apabila pokok menjadi kuning, dengan menggalinya menggunakan cangkul. Pembungkusan secara pukal tidak melebihi 40kg menggunakan bekas yang kukuh. Beg polietilena, beg kertas dan filem polivinil klorida boleh digunakan untuk pembungkusan runcit.</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Purata harga tahunan kunyit di peringkat ladang di <st1:place st="on"><st1:country-region st="on">Malaysia</st1:country-region></st1:place> dari 1996 – 2000 (RM/kg)</p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 414px; height: 51px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1996</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1997</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1998</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1999</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2000</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Purata </p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1.02</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">0.78</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">0.74</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 73.8pt;" valign="top" width="98"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">0.85</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">BAHAGIAN B<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><st1:place st="on"><b style="">Kos</b></st1:place><b style=""> pengeluaran<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style="">Anggaran kos pengeluaran kunyit/ha/musim<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Jarak tanaman<span style=""> </span>: 60cm x 30cm</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kepadatan<span style=""> </span>: 37000 rumpun/ha</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Masa menuai hasil<span style=""> </span>: 9 – 10 bulan selepas menanam</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 384px; height: 793px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jenis kerja/bahan/susut nilai harta tetap</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kontrak/harga</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Bahan/susut nilai (RM)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Harga tenaga * (keluarga)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><st1:place st="on">Kos</st1:place> tenaga keluarga (RM)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah kos (RM)</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Benih </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1275.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1275.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Penyediaan tanah dan batas (kontrak)</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">700.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">700.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Mengapur</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">420.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">25.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">445.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Menanam </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">24</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">600.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">600.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Membaja </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2660.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">20</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">500.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3160.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Merumput </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1512.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">40</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1000.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2512.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Mengawal musuh, penyakit </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">520.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">30</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">750.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1270.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Minyak diesel dan pelincir untuk enjin pam air </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">950.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">950.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Penyelenggaraan sistem pemercik dan enjin pam air </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">475.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">475.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Memungut hasil </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">40</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1000.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1000.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah hasil </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">8512.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">155</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3875.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">12387.00</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Cukai tanah</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">14.41</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">14.41</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none none solid solid; border-color: -moz-use-text-color -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Susut nilai</p> </td> <td style="border-style: none none solid; border-color: -moz-use-text-color -moz-use-text-color windowtext; border-width: medium medium 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p>
<br /></td> <td style="border-style: none none solid; border-color: -moz-use-text-color -moz-use-text-color windowtext; border-width: medium medium 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p>
<br /></td> <td style="border-style: none none solid; border-color: -moz-use-text-color -moz-use-text-color windowtext; border-width: medium medium 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p>
<br /></td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p>
<br /></td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">- sistem pengairan pemercik</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1108.33</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1108.33</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">- pam air </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">63.33</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">63.33</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">- enjin pam air </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">411.67</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">411.67</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">- penyembur galas </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">31.67</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">31.67</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">- cangkul </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">11.40</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">11.40</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">- stor dan bangsal</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">395.83</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">395.83</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah kecil</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2036.64</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2036.64</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah besar </p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">10548.64</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1in;" valign="top" width="96"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">155</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 63pt;" valign="top" width="84"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3875.00</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 0.95in;" valign="top" width="91"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">14423.64</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">Nota <o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">Benih : Rizom 1.5 t @ RM850.00/t</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">Kapur (GML-guna berasaskan pH tanah) 3 t<span style=""> </span>RM7.00/beg 50kg (RM140.00/t)</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">Tahi ayam, 4 t @ RM200.00/t</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">Nitrophoska blue special (NPKMg + TE 12:12:17:+TE), 1.5 t<span style=""> </span>RM 62.00/50 kg (RM 1240.00/t)</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">Racun rumput paraquat (gramoxone) 27 L @ RM58.00/4 L (RM14.50/L)</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">Racun perosak dan penyakit (mengikut jenis perosak dan penyakit)</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">9.5 bulan @ RM100.00/bulan</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">9.5 bulan @ RM50.00/bulan</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">9.5 bulan @ RM18.20/ha/bulan</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;">* 1 hari tenaga = RM25.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style="">Pendapatan<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style="">Anggaran pendapatan daripada kunyit/ha/musim<o:p></o:p></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b style=""><i style=""><o:p> </o:p></i></b></p> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 422px; height: 344px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Hasil (kg/ha)</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Pendapatan </p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">RM0.80/kg*</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">RM0.90/kg*</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">RM1.00/kg*</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Rendah</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">(15000)</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kasar</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Bersih</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Buruh keluarga</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">12000.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-423.64</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1451.36</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">13500.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-923.64</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2951.36</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">15000.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">576.36</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4451.36</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Sederhana</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">(20000)</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kasar</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Bersih</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Buruh keluarga</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">16000.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1576.36</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">5451.36</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">18000.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3576.36</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">7451.36</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">20000.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">5576.36</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">9451.36</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Tinggi</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">(25000)</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Kasar</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Bersih</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Buruh keluarga</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">20000.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">5576.36</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">9451.36</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">22500.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">8076.36</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">11951.36</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">25000.00</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">10576.36</p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">14451.36</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">* Pendapatan pada 3 peringkat harga jualan di ladang</p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">
<br /></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">sumber : Masri Saffwan Ghazali - BPSP, UPM
<br /></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><span style=""> </span>(-) = kerugian </p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-19670948372138927152009-01-21T00:32:00.007+08:002009-01-21T01:16:06.536+08:00Cara memilih benih cendawan yang baik<span style="font-weight: bold;">Teknik penanaman cendawan</span><br /><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SXYDFdzX4ZI/AAAAAAAAAOw/hAViWotl9wQ/s1600-h/cendawan.png"><img style="cursor: pointer; width: 240px; height: 180px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SXYDFdzX4ZI/AAAAAAAAAOw/hAViWotl9wQ/s400/cendawan.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5293421804454928786" border="0" /></a><br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Cara memilih benih yang baik</span><br />Cara memilih benih yang baik:<br /><br />1 Benih yang baik biasanya berwarna putih seperti kapas, gebu dan agak kering@peroi. Sebelum<br />guna sila lihat dalam corong di tengah benih dan jika ada dot warna selain warna putih so jangan<br />guna. Ia sudah tercemar!!!<br /><br />2 Ramas 3 hari sebelum guna sebab kulat hijau susah nak nampak melainkan diramas dulu. Ia<br />akan muncul selepas 2-3 hari dibiarkan. Jika nampak kulat hijau maka buang terus atau bakar<br />benih tu.<br /><br />3 Simpan benih di dalam suhu bilik. Benih boleh tahan selama 10 hari dari masa pembelian benih.Usia sebenar benih adalah 1 bulan tetapi kita tidak tahu bila ia dihasilkan. Jadi 10 hari adalah masa selamat kita untuk guna.<br /><br />4 Benih yang agak tua masih boleh diguna. Tanda-tanda tua adalah keluar minyak yang sedikit dan benih menggerutu. Jika minyak yang keluar terlalu banyak dan menggerutu pon banyak sangat, maka benih sudah terlalu tua dan sudah tak kuat. Jadi jangan guna.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Teknik Penyediaan Media Cendawan</span><br /><br />Selalunya bahan-bahan utama dalam penyediaan cendawan dipanggil media dan tip<br />hari ini ialah tentang teknik penyediaannya. Contoh yang digunakan ialah bagi penanaman Cendawan Tiram Kelabu.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Bahan Yang Diperlukan</span><br />· Habuk Kayu Getah (Jangan gunakan habuk kayu getah yang dirawat)<br />· Dedak Padi / Gandum<br />· Kapur Pertanian (Kalsium Karbonat<br /><br />Kadar Campuran Yang Diperlukan<br />· Habuk Kayu Getah : 100<br />· Dedak Padi / Gandum : 10<br />· Kapur Pertanian : 1<br /><br />· Nota<br />· Jangan gunakan habuk kayu getah yang baru dipotong, cari yang warnanya dah kelabu.<br />· Pastikan juga, jangan gunakan habuk kayu yang dirawat kerana dikhuatiri terdapat kandungan bahan kimia didalamnya.<br />· Kelembapan campuran ialah antara 60-65%.<br />· Plastik beg PP bersaiz 0.6'.<br />· Kukus selama 7 jam.<br />· Tempoh sejukkan media adalah selama 2 hari 1 malam. Jangan ada suam pun di media tersebut.<br />· Selepas disuntik, peram ia selama 2 bulan.<br />· Setelah masilium memenuhi beg, hasil akan keluar selepas hari ketiga atau keempat ia dibuka.<br />· Sebaiknya hasil cendawan mesti dalam bentuk bulat dan tidak bergerigis.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Langkah Penanaman Cendawan</span><br />Cendawan bukan sekadar tumbuhan yang mempunyai kandungan protein, karbohidrat dan serat yang tinggi berbanding sayuran lain, tetapi juga mampu memberi pulangan lumayan jika diusahakan secara komersial. Ada pelbagai jenis cendawan diusahakan oleh penanam cendawan iaitu Cendawan Tiram Kelabu, Tiram Putih, Telinga Kera, Abalone, Ling Zhi, Bunga Kobis, Jarum Emas dan Cendawan Butang yang sentiasa mempunyai pasaran dan penggemar negara ini. Ketika ini, ramai yang beranggapan proses menanam cendawan amat rumit, tetapi sebenarnya ia mudah serta senang dijaga dan dalam masa tiga bulan hasilnya sudah boleh dikutip. Bahan asas yang digunakan untuk menanam cendawan ialah habuk kayu, dedak padi, kapur pertanian serta benih cendawan.<br /><br />Pada peringkat permulaan semua bahan ini digaul dengan air sehingga basah untuk menghasilkan medium cendawan. Medium cendawan yang siap diproses tadi dimasukkan di dalam beg plastik dan ditutup dengan menggunakan penutup plastik dan dihentakkan sehingga padat. Sebelum menutupnya, pastikan span dimasukkan ke dalam penutup untuk menghasilkan blok cendawan dan kemudian disusun di dalam tong dram yang berisi air untuk menjalani proses kukus. Proses ini bertujuan untuk membunuh semua organisma dan kuman yang ada dalam campuran medium cendawan yang disediakan dan selepas dikukus blok cendawan`direhatkan' selama dua hari sebelum menjalankan kerja penyuntikan benih. Selepas itu, penutup cendawan dibuka menggunakan pencungkil besi yang dipanaskan dan benih akan diisi dengan seseorang itu juga perlu mencatatkan tarikh dan jenis benih cendawan. Blok cendawan yang sudah diisi<br />benih akan disusun di atas rak yang disediakan di rumah cendawan dan rumah itu mestilah berbumbungkan atap nipah atau rumbia serta di bahagian dindingnya pula dipasang jaring hitam. Blok cendawan itu akan diperam kira-kira tiga bulan dan dalam tempoh itu, seseorang pengusaha perlu menyiram air tiga kali sehari pada lantai serta pada badan blok cendawan.<br />Cendawan memerlukan cahaya yang lemah dan sekata, pertumbuhannya akan terbantut jika terkena sinaran matahari berlebihan dan bagi cendawan yang terkena penyakit perlu diasingkan supaya tidak merebak ke blokcendawan lain. Selepas kira-kira tiga bulan spora akan terbentuk di dalam blok cendawan dan mengembang memenuhi blok itu. Penutup blok akan dibuka dan cendawan akan mulai tumbuh kira-kira lima hari selepas penutup dibuka.<br />Setiap cendawan perlu dikutip sebelum bahagian tepinya kelihatan berombak dan selepas dikutip blok cendawan perlu ditutup semula dan direhatkan selama 10 hari sebelum dibuka kembali untuk memudahkan proses pembentukan semula spora di dalam blok itu.<br />Sejambak cendawan boleh mencecah 80 gram dan satu blok cendawan boleh dituai hasilnya sehingga enam kali dalam tempoh empat bulan. Selepas itu, hasilnya akan berkurangan dan perlu membuat blok baru. Blok cendawan yang tidak dapat mengeluarkan hasil lagi boleh dihancurkan untuk dijadikan baja kompos dan makanan kambing dengan mencampurkan beberapa jenis bahan lain. Cendawan yang dituai boleh disimpan<br />kira-kira tiga hari dalam peti sejuk.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Khasiat Cendawan Tiram Kelabu</span><br />Setiap 100g Cendawan Tiram Kelabu Segar mengandungi:<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SXX_lkx5q3I/AAAAAAAAAOg/jKSHuBRxQS4/s1600-h/khasiat+cendawan.png"><img style="cursor: pointer; width: 400px; height: 299px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SXX_lkx5q3I/AAAAAAAAAOg/jKSHuBRxQS4/s400/khasiat+cendawan.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5293417958037105522" border="0" /></a><br /><br />-Tiada bahan kimia<br />-Tiada buangan haiwan<br />-100% organik<br />-Taman tertutup<br />-Amalan kebersihan dalam penanaman<br />-Khasiat tinggi<br />-Pemakanan sihat<br />-Sesuai untuk diet sayur<br />-Disukai kanak-kanak<br /><br />Biasanya cendawan segar dibungkus dan dijual dalam packet 100g. Anda boleh gunakan ciri-ciri ini apabila memasarkan hasil keluaran cendawan anda kepada bakal pembeli atau prospek dan<br />tekankan kelebihan dan faedahnya, dengan teknik yang betul, pasti boleh close jualan.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Kaedah Pemasaran Cendawan</span><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Pemasaran Cendawan</span><br />Pemasaran adalah faktor yang paling mustahak diambil kira dalam perusahaan cendawan. Jika anda tidak boleh menjual cendawan anda pada harga yang boleh memberikan margin keuntungan yang munasabah, lebih baik anda lupakan sahaja projek ini. Luangkan sedikit masa, malahan sedikit modal untuk menambah pengetahuan anda tentang kaedah pemasaran yang paling sesuai untuk memasarkannya. Kajian pasaran dan penilaian awal terhadap potensi cendawan dianggap cabaran yang paling utama dalam peringkat awal memulakan satu bisnes<br />cendawan.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Bisnes Cendawan</span><br /><br />Kunci utama kepada bisnes cendawan yang berjaya ialah dengan mendapatkan pembeli yang tetap / terjamin dan pengusaha berupaya menghasilkan pengeluaran cendawan yang tetap. Penanam cendawan yang baru mungkin perlu menghadapi cabaran memperolehi tunjuk ajar dan pengetahuan dalam selok-belok bidang ini dalam masa dua hingga tiga tahun. Anggaran memulakan perusahaan cendawan secara komersil memerlukan kos antara RM50,000 hingga RM250,000, bergantung kepada samada penanam bermula dengan bangunan yang<br />lengkap atau tidak. Dengan sebab itu, adalah lebih baik bermula secara kecil-kecilan dahulu.<br />Antara tip yang boleh diikuti ialah seperti berikut:<br />-Jadikan pasaran pendorong kepada pengeluaran anda. Bercakap / berjumpa & berunding dengan pembeli yang berpotensi berkaitan jumlah keluaran dan harga cendawan anda.<br /><br />-Terokai pelbagai pilihan pemasaran: broker, pengedar, pasar tani, restoran, kedai runcit, katering, koperasi dsbnya.<br /><br />-Pertimbangkan juga bagi menjual semula cendawan keluaran pengusaha lain bagi menawarkan lebih varieti dan meningkatkan jumlah jualan.<br /><br />-Berunding dengan pengusaha lain dan juga mungkin konsultan tentang sistem pengeluaran untuk penambah baikan.<br /><br />-Pertimbangkan untuk membeli peralatan second-hand bagi mengurangkan kos pelaburan modal awal.<br /><br />-Seimbangkan dengan sebaik mungkin antara penggunaan modal yang rendah dengan pinjaman yang tinggi terutama di peringkat permulaan. Pada peringkat ini risiko perlu diambil kira.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">FAQ - Soalan-Soalan Lazim</span><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Soalan</span><br />Berapa kos minimum yang diperlukan untuk memulakan bisnes cendawan?<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Jawapan</span><br />Untuk first Starter. Paling sedap kalau ada RM15K.<br />Buat bangsal (20’ X 25’) dengan 5,000 beg muatan.= RM5,000<br />Beli beg cendawan matang 5,000 beg (RM1.10) = RM5,500<br />Modal pusingan dan lain2 perbelanjaan.= RM4,500<br />Jumlah Kos Keseluruhan.= RM15,000<br />Jumlah pendapatan 3 bulan (5Kx0.05kgx6xRM7) = RM10,500<br /><br />Dalam hal ini, pengusaha dah lepas bayar balik modal bangsal dan modal beli beg cendawan. Jika<br />dia beli lagi 5,000 beg, maka dia akan dapat untung RM4,000. Iaitu pendapatan RM10,500 -<br />RM5,500 (Kos beli beg).<br /><br />Pendapatan RM10,500 di perolehi jika dia menjual setinggi RM7 setiap kilogram. Jika dia dapat jual<br />RM10 atau RM12 ke atas seperti di pasar malam atau pasar siang, maka jualan akan lebih tinggi.<br />RM7 adalah harga minimum untuk borong. Jika kita survey di pasar malam, kita akan dapati harga di pasar malam ada yang mencecah RM13 hingga RM15 setiap kilo.<br /><br />Cuba bayangkan jika pengusaha dapat jual dengan harga tersebut. Lagi satu, modal pusingan tu<br />hanya untuk pelan kecemasan sahaja sebab kalau takde sebanyak RM4,500 pun takpe..sebab<br />gunanya tu untuk bayar bil air api dan beli plastic bungkus cendawan je. Dan satu lagi yang<br />penting, jangan gajikan orang sebab, kalau setakat 5,000 beg...mak ayah kita boleh jagakan...tak<br />susah sangat pun. Untuk kecil-kecilan.<br /><br />Saya cadangkan pengusaha boleh mula dengan 1,000 beg dahulu. Tak perlu buat bangsal. Just beli canopy sahaja dengan syarat, canopy tersebut diletakkan di bawah rimbunan pohon atau pokok yang merendang supaya canopy tersebut sejuk.<br /><br />Beli 1 canopy (10’ X 10’) = RM300 – RM400<br />Beli 1,000 beg cendawan = RM1,100<br />Cash flow = RM1,000<br />Pendapatan 3 bulan (1Kx0.05kgx6xRM7) = RM2,100<br /><br />Cara kiraan hasil = (Jumlah beg cendawan X keluaran setiap kali harvest X Berapa kali pengeluaran X Harga Jualan).<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Soalan</span><br />Bagaimana untuk jual cendawan?<br />Jawapan<br /><br />Nak jual cendawan sama seperti menjual sayur-sayuran. Anda boleh menjual sendiri terus ke enduser atau menjual kepada middle-man seperti Pasar Borong, Pekedai, Pasar Raya dan juga peraih. Harga jualan berbeza mengikut tempat dan keadaan. Harga semasa di pasar malam RM13 hingga RM15 sekilo. Harga di Pasar Raya RM9-RM10 sekilo. Harga di pasar borong agak rendah sekitar RM5 hingga RM7 sekilo. Jadi saya nasihatkan agar penanam cendawan menjual terus kepada end user kerana harga lebih tinggi dan untung lebih banyak.<br />Dalam industri ini, belum ada pengusaha Melayu yang buat contract Farming memandangkan jarak dan volume kerana ia melibatkan kos pengangkutan. Nasihat saya, tidak kira kita menanam apa atau menternak apa, yang penting kita mesti tahu di mana hendak jual hasil kita. Jika kita gagal berbuat demikian, maka gagallah usaha kita selama ini. Marketing is very important to each grower!!!.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Soalan</span><br />Di mana saya boleh dapatkan bekalan benih cendawan?<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Jawapan</span><br />Benih cendawan boleh dibeli Vita Agrotech (Tg Sepat Morib) 03-3197 5600, MARDI<br />(Serdang) : 013-285 9031, Kuan (Damansara): 019-261 3107, En. Hamzah (Kulai Johor): 012-7622027.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Soalan</span><br />Dimana boleh saya dapatkan cap, penutup dan beg cendawan?<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Jawapan</span><br />Boleh beli di Vita Agrotech & Kuan (Damansara).<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Soalan</span><br />Saya amat berminat untuk tanam cendawan, apa nasihat anda?<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Jawapan</span><br />Dapatkan dulu ilmu pengetahuan tentang cendawan melalui bahan bacaan ataupun menyertai<br />kursus praktikal dan baru ambil keputuan untuk tanam cendawan atau tidak. Kalau nak kursus<br />praktikal, sila pergi ke Puchong dan jumpa En. Zul.<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Soalan</span><br />Berapa harga sebotol benih cendawan?<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Jawapan</span><br />Biasanya RM3.50/ beg dan RM2/botol.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Nasihat kepada peserta kursus dan bakal pengusaha</span><br />· Biasanya nasihat saya pada para peserta, supaya lepas kursus praktikal cendawan, anda<br />boleh fikirkan semula susah senang nak buat beg, merebus, menyiram dan sebagainya.<br />Selepas itu, anda bolehlah cuba beli beg secara kecil-kecilan sebab nak mahirkan atau nak<br />test samada berminat ke atau tidak.<br /><br />· Mereka juga kena survey market sekitar rumah mereka..test jual ada laku atau tak… Cuba<br />juga survey mana nak dapatkan supplier habuk, benih, gamdum, plastic dan sebagainya.<br />Takut di kawasan mereka takde supplier tu atau terlalu jauh. Selepas semua faktor telah di<br />selidiki dan diambil kira, barulah mereka boleh buat keputusan nak biz atau tak.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Modal Permulaan Tanaman Cendawan</span><br />Modal Permulaan. Soalan yang paling kerap ditanya di Cendawan Global oleh ramai bakal<br />pengusaha dan peminat cendawan dan hari ini saya ingin berkongsi maklumat tentang kos ataupun modal yang diperlukan.<br /><br />-Untuk first Starter. Paling sedap kalau ada RM15K.<br />-Buat bangsal (20’ X 25’) dengan 5,000 beg muatan.= RM5,000<br />-Beli beg cendawan matang 5,000 beg (RM1.10) = RM5,500<br />-Modal pusingan dan lain2 perbelanjaan.= RM4,500<br />-Jumlah Kos Keseluruhan.= RM15,000<br />-Jumlah pendapatan 3 bulan (5Kx0.05kgx6xRM7) = RM10,500<br /><br />Dalam hal ini, pengusaha dah lepas bayar balik modal bangsal dan modal beli beg cendawan. Jika<br />dia beli lagi 5,000 beg, maka dia akan dapat untung RM4,000. Iaitu pendapatan RM10,500 -<br />RM5,500 (Kos beli beg).<br /><br />Pendapatan RM10,500 di perolehi jika dia menjual setinggi RM7 setiap kilogram. Jika dia dapat jual RM10 atau RM12 ke atas seperti di pasar malam atau pasar siang, maka jualan akan lebih tinggi. RM7 adalah harga minimum untuk borong. Jika kita survey di pasar malam, kita akan dapati harga di pasar malam ada yang mencecah RM13 hingga RM15 setiap kilo.<br /><br />Cuba bayangkan jika pengusaha dapat jual dengan harga tersebut. Lagi satu, modal pusingan tu<br />hanya untuk pelan kecemasan sahaja sebab kalau takde sebanyak RM4,500 pun takpe..sebab<br />gunanya tu untuk bayar bil air api dan beli plastic bungkus cendawan je. Dan satu lagi yang<br />penting, jangan gajikan orang sebab, kalau setakat 5,000 beg...mak ayah kita boleh jagakan...tak<br />susah sangat pun. Untuk kecil-kecilan.<br /><br />Saya cadangkan pengusaha boleh mula dengan 1,000 beg dahulu. Tak perlu buat bangsal. Just beli canopy sahaja dengan syarat, canopy tersebut diletakkan di bawah rimbunan pohon atau pokok yang merendang supaya canopy tersebut sejuk.<br />· Beli 1 canopy (10’ X 10’) = RM300 – RM400<br />· Beli 1,000 beg cendawan = RM1,100<br />· Cash flow = RM1,000<br />· Pendapatan 3 bulan (1Kx0.05kgx6xRM7) = RM2,100<br /><br />sumber : <a href="http://www.scribd.com/doc/9721232/Cara-Memilih-Benih-Yang-Baik">http://www.scribd.com/doc/9721232/Cara-Memilih-Benih-Yang-Baik</a>yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-79304646211791872702009-01-07T00:55:00.001+08:002009-01-07T00:56:54.831+08:00<span style="font-weight: bold;">PENGETAHUAN ASAS TANAMAN CENDAWAN</span><br /><br />1. PENYEDIAAN BEG CENDAWAN<br />Bahan/Peralatan: Habuk Kayu Getah ,Dedak Halus ,Kapur Pertanian,Beg Plastik (tahan panas, saiz 8.5cm x 35cm)Gegelang PVC (panjang 2-3cm, garis pusat 3cm)Kapas/Surat Khabar Lama + Getah Pengikat<br /><br />Cara:<br />1.Gaulkan habuk kayu getah, dedak dan kapur pertanian pada kadar 100:10:1<br />2.Campurkan air sehingga campuran habuk kayu lembab dan apabila dikepal tidak berderai. 3.Masukkan campuran habuk kayu getah ke dalam beg plastik dan hentak sehingga padat. 4.Pasangkan gegelang PVC dan tutup dengan penyumbat kapas atau ditutup dengan kertas surat khabar lama dan diikat dengan getah.<br /><br />2. PENGUKUSAN BEG CENDAWAN<br />Bahan/Peralatan:Tong Drum,Set Dapur Gas<br />Cara:<br />1. Letakkan lapik (dari bata atau kayu dan dawai jaring) ke dalam tong drum setinggi 20cm.<br />2. Isikan air ke dalam tong drum bawah sedikit daripada pelapik tadi.<br />3. Susun menegak beg-beg cendawan yang telah siap ke dalam tong drum dan tutup rapat.<br />4. Kukus 7-8 jam.5. Sejukkan sebelum disuntik benih.<br /><br />3. PENYUNTIKAN BENIH<br />Bahan/Peralatan: Benih Cendawan ,Pencungkil Benih<br />1.Penyuntikan benih ini hendaklah dilakukan di dalam keadaan bersih.<br />2.Hancurkan benih cendawan dengan pencungkil.<br />3.Buka mulut beg cendawan dan masukkan benih cendawan sebanyak satu sudu besar dan tutup kembali mulut beg cendawan.<br />4.Susun beg cendawan secara menegak di tempat yang redup dan sejuk (terlindung dari cahaya matahari)<br />5.Biarkan maisiliam tumbuh hingga memenuhi keseluruh beg cendawan (30-40 hari selepas disuntik benih).<br /><br /><br />4. MEMUNGUT HASIL<br />1.Setelah maisilium memenuhi keseluruh beg cendawan, susunkan ke atas rak dengan cara merebahkannya.<br />2.Buka mulut beg cendawan dan tunggu hingga hasil pertama keluar (2-4 hari selepas dibuka).<br />3.Sembur air dengan percikan yang halus pada waktu pagi dan petang untuk meninggikan kelembapan dan merendahkan suhu.<br />4.Pungut cendawan yang telah berkembang sebelum tepi kelilingnya menjadi berombak-ombak.<br />5.Tutup kembali beg cendawan yang telah dipungut hasil dan tunggu hingga 7-10 hari untuk dibuka kembali.<br /><br />Sumber/Dipetik:permai-desaagrotech.yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-4690188006638664652008-11-05T02:30:00.011+08:002009-01-07T00:43:41.003+08:00cara penanaman serai<meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} p {mso-margin-top-alt:auto; margin-right:0in; mso-margin-bottom-alt:auto; margin-left:0in; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="color:black;">Nama Melayu (Malay Name)<span style=""> </span>: </span>Serai</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Keluarga (Family)<span style=""> </span>: GRAMINEAE = POACEAE<b style=""><o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Nama Saintifik (Scientific Name)<span style=""> </span>: Cymbopogon citratus<i> (DC.) Stapf</i><b style=""><o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Saiz Pokok (Plant Size)<span style=""> </span>: 100 cm<b style=""><o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Nama Lain (Other Names)<span style=""> </span>: Lemon Grass</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p style="text-align: justify; line-height: 150%;"><b>Pokok Serai</b> adalah pokok herba malar hijau yang digunakan dalam masakan Asia (terutamanya masakan Thailand), Kemboja dan Vietnam) dan Caribbean. Pokok ini mempunyai perasa lemon dan boleh dikeringkan untuk menjadi tepung atau digunakan segar. Digunakan dalam teh, sup, dan masakan kari, pokok ini juga sesuai untuk ayam, ikan, dan makanan laut.</p> <p style="text-align: justify; line-height: 150%;">Terdapat melebihi 50 spesies Cymbopogon. Serai India Timur (<span style="font-style: italic;">Cymbopogon flexuosus)</span> adalah tempatan di India, Sri Lanka, Burma, dan Thailand sementara Serai India Barat (<span style="font-style: italic;">Cymbopogon citratus)</span> dipercayai berasal dari Malaysia. Sementara kedua-dua boleh digunakan, C. citratus lebih sesuai untuk memasak. Di India C. citratus digunakan untuk herba perubatan dan wangi-wangian.</p> <p style="text-align: justify; line-height: 150%;">Spesies lain digunakan dalam industri minyak wangi adalah <span style="font-style: italic;">Cymbopogon martini</span> (disuling menjadi minyak palmarosa) dan Rumput Citronella (<span style="font-style: italic;">Cymbopogon winterianus Jowitt</span>) dari mana minyak citronella didapati. Lilin atau gaharu diperbuat dengan minyak citronella pekat boleh digunakan sebagai penghalau nyamuk.</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Anak Benih Serai Paha Ayam / batang RM0.25</p> <p class="MsoNormal"><b style=""><o:p> </o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">
<br /></b></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><b style="">PENGENALAN PERUSAHAAN SERAI<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Bidang yang dipilih ialah <b style=""><i style="">penanaman serai</i></b> secara komersial. Serai merupakan tanaman yang sangat memberi keuntungan kepada pengusahanya kerana permintaan serai di pasaran sangat baik. Serai biasa digunakan sebagai salah satu perisa atau bahan dalam masakan. Oleh sebab ini lah serai sangat diperlukan setiap hari. Kehendak pelanggan terhadap serai setiap hari membuatkan pasaran serai sangat baik sekali. Oleh sebab inilah saya memilih serai untuk menjadi bidang usaha pilihan saya. </p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: justify; line-height: 150%;">Serai bukan sahaja menjadi bahan penambah perisa dalam masakan, tetapi juga digunakan sebagai herba, bahan ubat-ubatan dan sebagainya. Keperluan terhadap serai sangat tinggi dari hari ke hari. Serai boleh dijual untuk tujuan pemprosesan menjadi bahan lain seperti ubat dan sebagainya. <span style="" lang="SV">Ia juga diperlukan untuk jualan runcuit di pasar raya dan pasar-pasar basah. Dalam masyarakat Melayu, serai memainkan peranan yang sangat penting. Boleh dikatakan rakyat nagara ini menggunakan serai hampir setiap hari untuk tujuan masakan dan sebagainya. Jadi dengan itu, serai sangat diperlukan setiap hari. Tidak ramai individu yang mengusahakan perusahaan menanam serai ini. Jadi perusahaan ini sangat mempunyai potensi untuk berjaya dan pastinya membawa pulangan yang lumayan kepada pengusaha tanaman serai.<o:p></o:p></span></p>
<br />
<br />Serai (Lemon grass)
<br />Cymbopogon citrates
<br />Famili : Gramineae (poaceae)
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Variety</span>
<br />Di Malaysia variety tempatan ditanam dan digunakan sebagai bahan perisa bagi makanan dan minuman.
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Kesesuaian tanah dan iklim</span>
<br />Jenis tanah :
<br />Sesuai dikebanyakan jenis tanah kecuali tanah yang terlalu liat dan saliran yang kurang baik. Tanah lom berpasir yang bersaliran baik paling sesuai.
<br />
<br />pH tanah : 5 - 6.5
<br />Iklim : Tropika
<br />Hujan : 2500-3000mm/tahun
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Amalan kultur</span>
<br />
<br />Bahan tanaman : Anak berakar
<br />
<br />Penyediaan kaw. Tanaman :
<br />
<br />Kawasan yang telah dibersihkan, dibajak dan digembur.
<br />Kadar pengapuran 4 – 5 t/ha bagi tanah gambut, 1 – 3 t/ha bagi tanah bris, dan 3 – 5 t/ha bagi tanah mineral. Kapur ini digaul dalam tanah dua minggu sebelum menanam.
<br />
<br />Kuantiti benih : 40 000 batang/ha
<br />Jarak tanaman : 0.5 m x 1 m
<br />Kepadatan : 20 000 rumpun/ha
<br />Cara menanam : 2 – 3 batang ditanam ke dalam lubang pada musim hujan
<br />
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Pembajaan</span>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SRCTvfnk7_I/AAAAAAAAAK4/KZz6dzVHbzI/s1600-h/jadual+pembajaan+serai.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 373px; height: 109px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SRCTvfnk7_I/AAAAAAAAAK4/KZz6dzVHbzI/s320/jadual+pembajaan+serai.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264870408546742258" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Pengawalan rumpai</span>
<br />Dilakukan secara manual di antara pokok setiap bulan
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Pengawalan perosak dan penyakit</span>
<br />
<br />Sehingga kini tiada perosak dan penyakit utama yang menyerang tanaman serai
<br />
<br />Pengendalian selepas tuai
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Aliran pengendalian</span>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SRCUXoVI_vI/AAAAAAAAALA/GuN27Dvue8c/s1600-h/aliran+pengendalian.JPG"><img style="cursor: pointer; width: 381px; height: 85px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SRCUXoVI_vI/AAAAAAAAALA/GuN27Dvue8c/s320/aliran+pengendalian.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5264871098080100082" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;">Pengendalian</span>
<br />Serumpun serai boleh menghasilkan 30 – 40 batang serai yang boleh dipasarkan. Hasilnya lebih kurang 700 000 batang/ha (13 461.54 kg/ha). Pokok serai boleh dituai lebih kurang 6 – 8 bulan selepas menanam. Rumpun digali dengan cangkul, akar dan daun dipotong meninggalkan batang dengan upih daun sepanjang 10 – 15 cm. pembungkusan secara pukal tidak melebihi 30 kg dalam bekas yang kukuh. Beg polietilena (beg plasik), beg kertas dan filem polivinil klorida digunakan untuk pembungkusan runcit.
<br />
<br />Purata harga di peringkat ladang bagi tempoh 5 tahun 1996 – 2000 (RM/kg)
<br />1996 : -
<br />1997 : -
<br />1998 : 1.45
<br />1999 : 0.85
<br />2000 : 0.69
<br />Purata : 1.00
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="place"></o:smarttagtype><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!--[if !mso]><object classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id="ieooui"></object> <style> st1\:*{behavior:url(#ieooui) } </style> <![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><st1:place st="on"><b style="">Kos</b></st1:place><b style=""> pengeluaran<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><b style=""><i style=""><span style="" lang="SV">Anggaran kos pengeluaran serai/ha/musim<o:p></o:p></span></i></b></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="" lang="SV"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jarak<span style=""> </span>: 0.5 m x 1 m</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kepadatan<span style=""> </span>:<span style=""> </span>20 000 rumpun/ha</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Masa menuai hasil<span style=""> </span>:<span style=""> </span>6 – 8 bulan selepas menanam</p>
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} table.MsoTableGrid {mso-style-name:"Table Grid"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; border:solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt:solid windowtext .5pt; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-border-insideh:.5pt solid windowtext; mso-border-insidev:.5pt solid windowtext; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 361px; height: 852px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 185.4pt;" valign="top" width="247"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jenis kerja/bahan/susut nilai harta tetap<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 80.8pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kontrak/harga bahan/susut nilai (RM)<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; padding: 0in 5.4pt; width: 62.35pt;" valign="top" width="83"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Hari tenaga* <span style=""> </span>(tenaga keluarga)<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 56.15pt;" valign="top" width="75"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kos (RM) (tenaga keluarga)<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 58.1pt;" valign="top" width="77"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah kos (RM)<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 185.4pt;" valign="top" width="247"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Benih<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Penyediaan tanah dan batas (kont.)<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Mengapur<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Menanam<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Membaja<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Merumput<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Mengawal musuh, penyakit<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Minyak diesel dan pelincir untuk enjin pam air<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Penyelenggaraan sistem pemercik dan enjin pam air<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Memungut hasil<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 80.8pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1600.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">700.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">420.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">830.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">78.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">700.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">350.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 62.35pt;" valign="top" width="83"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">20<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">20<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">20<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">100<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 56.15pt;" valign="top" width="75"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">25.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">500.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">500.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">500.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">100.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2500.00<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 58.1pt;" valign="top" width="77"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1600.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">700.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">445.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">500.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1335.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">500.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">178.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">700.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">350.00<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">2500.00<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 185.4pt;" valign="top" width="247"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah kecil <o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 80.8pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4683.00<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 62.35pt;" valign="top" width="83"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">165<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 56.15pt;" valign="top" width="75"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4125.00<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 58.1pt;" valign="top" width="77"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">8808.00<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 185.4pt;" valign="top" width="247"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Cukai tanah<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><u>Susut nilai<o:p></o:p></u></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Sistem pengairan pemercik<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Pam air<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Enjin pam air<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Penyembur galas<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Cangkul<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Stor dan bangsal<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 80.8pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">10.62<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">816.67<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">46.67<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">303.33<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">23.33<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">8.40<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">291.67<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 62.35pt;" valign="top" width="83"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 56.15pt;" valign="top" width="75"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 58.1pt;" valign="top" width="77"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">10.62<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">816.67<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">46.67<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">303.33<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">23.33<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">8.40<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">291.67<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 185.4pt;" valign="top" width="247"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah kecil<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 80.8pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1500.69<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 62.35pt;" valign="top" width="83"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 56.15pt;" valign="top" width="75"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 58.1pt;" valign="top" width="77"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">1500.69<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 185.4pt;" valign="top" width="247"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Jumlah besar<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 80.8pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">6183.69<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 62.35pt;" valign="top" width="83"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">165<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 56.15pt;" valign="top" width="75"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">4125.00<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 58.1pt;" valign="top" width="77"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">10308.69<o:p></o:p></p> </td> </tr> </tbody></table>
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p><b style="">Nota:<o:p></o:p></b></p> <p class="MsoNormal">* 1 hari tenaga = RM 25.00</p> <p class="MsoNormal">Benih – 40 000 batang @ RM0.40/10 batang</p> <p class="MsoNormal">Kapur – (GML – guna berasaskan pH tanah) 3 t @ RM 7.00/beg 50kg (RM140.00/t)</p> <p class="MsoNormal"><u><span style="" lang="FR">Baja :<o:p></o:p></span></u></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="FR">Baja tahi ayam – 4 t @ RM 200.00/t<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="FR">Nitrophoska blue special (NPKMg+TE 12:12:17:+TE), 250kg @ RM62.00/beg 50kg (RM1240.00/t)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="FR">Urea 130kg @ RM35.00/beg 50kg (RM700.00/t)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="FI">Racun perosak dan penyakit (mengikut jenis perosak dan penyakit)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><u><span style="" lang="FR">Susut nilai:<o:p></o:p></span></u></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="FR">Minyak diesel – 7 bulan @ RM100.00/bulan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="SV">Sistem pemercik dan pam air – 7 bulan @ RM50.00/bulan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="" lang="FI">Cukai tanah – 7 bulan @ RM 18.20/ha/tahun</span></p><p class="MsoNormal">
<br /><span style="" lang="FI"></span></p><p class="MsoNormal"><span style="" lang="FI">
<br /></span></p><p class="MsoNormal"><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> </p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="" lang="SV">* jumlah pendapatan pada 3 peringkat harga jualan di ladang</span>
<br /></p><span style="" lang="FI"></span><p></p><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} table.MsoTableGrid {mso-style-name:"Table Grid"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; border:solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt:solid windowtext .5pt; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-border-insideh:.5pt solid windowtext; mso-border-insidev:.5pt solid windowtext; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <table class="MsoTableGrid" style="border: medium none ; border-collapse: collapse; width: 452px; height: 319px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Hasil (kg/ha)<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">Pendapatan<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">*RM0.70/kg<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">*RM1.00/kg<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">*RM1.45/kg<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Rendah<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">(12788.46)<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kasar<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Bersih<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Buruh keluarga <o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">8951.92<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-1356.76<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2768.24<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">12788.46<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">2479.77<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">6604.77<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">18543.27<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">8234.58<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">12359.58<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Sederhana<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">(13461.54)<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kasar<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Bersih<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Buruh keluarga <o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">9423.08<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-885.61<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3239.39<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">13461.54<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3152.85<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">7277.85<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">19519.23<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">9210.55<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">13335.55<o:p></o:p></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Tinggi<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">(14134.62)<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Kasar<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Bersih<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Buruh keluarga <o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">9894.23<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">-414.45<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3710.55<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.55pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">14134.62<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">3825.93<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">7950.93<o:p></o:p></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 88.6pt;" valign="top" width="118"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">20495.19<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">10186.51<o:p></o:p></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center; line-height: 150%;" align="center">14311.51<o:p></o:p></p> </td> </tr> </tbody></table> yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-46310091650387130002008-09-21T23:17:00.014+08:002008-09-21T23:43:14.703+08:00PENYAKIT PADA POKOK JAGUNG<meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p {mso-margin-top-alt:auto; margin-right:0in; mso-margin-bottom-alt:auto; margin-left:0in; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;}</style><b><span style=";font-family:Verdana;font-size:13;" lang="SV">Latar belakang</span></b><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Petani </span><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">jagung har</span><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">us </span><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">belajar mengenali gejala pada gambar-gambar dalam brosur ini – gejala kahat satu atau lebih hara esensial yang diperlukan untuk pertumbuhan tanaman yang sehat untuk memperoleh hasil yang menguntungkan. Engkau dapat menjadi dokter untuk tanaman jagungmu sendirl. Melihat kebun secara teratur dan mengidentifikasi gejala dari suatu masalah merupakan aspek penting dari budidaya tanaman.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Keuntungan optimum dari investasi untuk produksi tergantung dari suplai hara yang cukup selama pertumbuhan tanaman. Gejala kahat hara yang timbul disebabkan karena kebutuhannya tidak terpenuhi. Hendaknya kebun dicek beberapa kali selama satu musim. Kahat hara yang dapat dideteksi dini dapat diatasi dengan pemupukan dalam alur di sisi tanaman. Andaikata tidak dapat diatasi dalam tahun ini, asal diketahui di mana masalah tersebut timbul, maka sudah merupakan informasi yang sangat berarti untuk perencanaan pemupukan pada musim berikutnya. </span><span style="" lang="SV"><o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Daun tanaman yang sehat harus berwarna hijau tua. Hal ini menunjukkan bahwa daun tersebut berkadar klorofil tinggi yang sangat dibutuhkan untuk menangkap sinar matahari untuk menghasilkan gula yang diperlukan untuk pertumbuhan dan perkembangan tanaman. Suatu cekaman atau kahat hara akan mengubah warna daun dan menurunkan produksi gula.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><b><span style=";font-family:Verdana;font-size:13;" lang="SV">Kahat nitrogen</span></b><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Kahat nitrogen (N) tidak mudah dideteksi waktu tanaman masih muda. Namun bila berwarna hijau kekuningan, maka kemungkinan tanaman kahat N. Bila kahat N dapat dideteksi dini, pemberian pupuk N dalam alur di sisi tanaman dapat mengatasi masalah ini.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Setelah tanaman kira-kira setinggi lutut, tingkat pertumbuhan akan meningkat yang diikuti dengan kebutuhan N yang meningkat cepat. Kebutuhan 3, 4 kg N/ha/hari adalah umum dan kebutuhan ini meningkat dua kali lipat saat pertumbuhan maksimum. Bila N tidak tersedia dalam jumlah cukup, maka warna ujung daun tua akan berubah menjadi kuning dan warna ini akan berkembang sepanjang tulang daun utama. Karena N sifatnya mobil dalam tanaman, gejala kahat N ini berangsur-angsur akan merambah ke daun-daun di atasnya. Daun tua kemudian akan mati. Uji N jaringan tanaman dapat dilakukan dengan menggunakan indikator kimia atau alat elektronik untuk membantu mengdiagnosis kahat N ini. Tanaman mati muda dengan tongkol yang kecil dan bijinya sedikit.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><b><span style=";font-family:Verdana;font-size:13;" lang="SV">Kahat fosfor</span></b><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Kahat fosfor (P) umumnya sudah tampak waktu tanaman masih muda. Gejala awal dimulai dengan daun yang berwarna ungu-kemerahan. Tangkai yang lemah dan kecil tanpa tongkol atau tongkolnya kacil dan melilit - juga merupakan indikasi kahat P. Suhu rendah dan udara kering atau sangat basah pada awal pertumbuhan atau restriksi fisik untuk pertumbuhan akar dapat menyebabkan kahat P, meskipun P dalam tanah cukup. Kahat P juga menyebabkan panen terlambat. Serapan P yang banyak per hari saat pertumbuhan yang cepat menekankan pentingnya kesuburan tanah yang tinggi yang mampu menyuplai hara P yang cukup.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><b><span style=";font-family:Verdana;font-size:13;" lang="SV">Kahat kalium</span></b><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Kahat kalium (K) dimulai dengan warna kuning atau kecoklatan sepanjang pinggir daun pada daun tua. Warna tersebut akan berkembang ke arah tulang daun utama dan pada daun-daun di atasnya. Gejala umum kahat K lainnya adalah warna coklat tua pada buku batang bagian dalam dan dapat diketahui dengan mengiris batang secara memanjang. Ukuran tongkol kadang-kadang tidak terlalu dipengaruhi seperti halnya pada kahat N dan P, tetapi biji-biji jagung pada ujung tongkol tidak berkembang dan tongkol jagung banyak kelobotnya dengan biji sedikit sebagai akibat kahat K. Kalium juga merupakan faktor utama dalam efisiensi penggunaan air dan karena itu pengaruh kekeringan akan lebih nyata bila tanaman kahat K. Saat kebutuhan maksimum menyebabkan serapan K lebih banyak daripada N. Hal ini menunjukkan pentingnya kesuburan tanah yang tinggi untuk mencapai produksi yang menguntungkan.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><b><span style=";font-family:Verdana;font-size:13;" lang="SV">Kahat hara lainnya</span></b><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Kecuali N, P dan K, kahat hara lainnya tidak sering dijumpai di lapang, tetapi dapat merupakan pembatas penting produksi. Kahat belerang (S) tampak pada daun muda yang berwarna hijau muda dengan pertumbuhan yang terhambat. Sering dijumpai pada tanah berpasir atau tanah dengan kadar bahan organik rendah. Berbagai pupuk yang mengandung S dapat digunakan untuk mengatasi masalah ini.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Kahat magnesium (Mg) menyebabkan timbulnya warna keputihan sepanjang kanan kiri tulang daun pada daun tua dengan warna merah keunguan sepanjang pinggir daun. Gejala ini dapat merupakan indikasi bahwa tanahnya masam, terutama timbul pada tanaman muda dengan pengolahan tanah yang kurang intensif. Pemberian dolomit dapat mengatasi masalah kahat Mg ini pada tahun-tahun berikutnya. Bila pH tidak merupakan masalah, maka sumber Mg lainnya seperti Kalium-Magnesium-Sulfat dapat mengatasi kahat Mg ini.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Daun pucuk yang mengering atau melilit merupakan indikasi kahat tembaga (Cu). Kahat seng (Zn) ditandai oleh garis-garis klorotik yang paralel dengan tulang daun utama pada daun muda, ruas pendek dan tanaman kerdil. Tanaman tanpa tongkol atau tongkolnya steril pada pertanaman dengan populasi tinggi yang mendapat pupuk cukup dapat disebabkan oleh kahat boron (B).</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Lahan masam mempengaruhi serapan berbagai hara dan dapat menyebabkan tanaman kahat hara, meskipun tanaman dipupuk cukup. Uji tanah perlu dilaksanakan secara teratur untuk mengidentifikasi masalah-masalah yang berkaitan dengan pH dan memonitor kadar P dan K tanah. Uji nitrat pada profil tanah akan memberikan informasi yang baik untuk arahan pemupukan N di daerah di mana residu nitrat masih tersisa dari musim sebelumnya. Di daerah yang lebih lembab, uji nitrat kurang diperlukan dibandingkan dengan uji pH, P dan K.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><b><span style=";font-family:Verdana;font-size:13;" lang="SV">Periksa menyeluruh</span></b><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Sebagai dokter tanaman jagung, hendaknya 'pasien' diperiksa secara menyeluruh. Catat penampilan umum dari suatu kebun dan bandingkan antara daerah 'bermasalah' dengan daerah 'normal' yang sehat. Cabut atau bongkar beberapa tanaman dari daerah 'normal' dan 'bermasalah'. Secara hati-hati periksa akar, iris batang, dan teliti perkembangan tongkol. Perhatikan pula masalah hama dan penyakit yang timbul. Contoh tanaman yang diambil dari daerah 'bermasalah' dan 'normal' selama pertumbuhan tanaman dapat memberikan diagnosis setelah dianalisis di laboratorium.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Buatlah catatan detail mengenai apa yang dilihat dan dimana lokasinya. Gunakan kamera untuk mengdokumentasi daerah 'normal' dan 'bermasalah' dalam gambar, foto atau video. Bila menggunakan kamera video, berikan penjelasan mengenai gejala tersebutdan keadaan lapangan. Jangan lupa mencatat lokasi dan tanggal membuat foto. Dokumentasi semacam ini dalam bentuk catatan dan gambar adalah sangat berharga untuk perencanaan pertanaman pada musim berikutnya.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Pada saat panen, hendaknya dilihat dan diperiksa tongkolnya sebelum dicampur dengan yang berasal dari kebun lainnya. Sekali lagi diingatkan bahwa catatan yang terperinci dapat menjadi alat perencanaan yang berguna untukmengatasi masalah pada musim berikutnya. Kebun yang buruk, tanaman tidak bertongkol dan tongkol yang salah bentuk merupakan indikasi kahat hara. Kumpulkan contoh tanah dari daerah 'bermasalah' tersebut, juga dari daerah yang 'normal'. Dengan membandingkan hasil analisis laboratorium dari kedua contoh tersebut dapat membantu mengdiagnosis tanaman yang kahat hara.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></p> <span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Menjadi dokter yang baik dan belajar mengidentifikasi berbagai kahat hara dan masalah lainnya yang berkaitan dengan kesehatan tanaman merupakan aspek penting dari budidaya tanaman yang berhasil. Pemupukan yang tepat yang didasarkan atas uji tanah, bersama-sama dengan aspek-aspek budidaya lainnya yang baik merupakan kunci untuk mencapai hasil yang efisien dan ekonomis.
<br />
<br />Gejala daun
<br /></span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p {mso-margin-top-alt:auto; margin-right:0in; mso-margin-bottom-alt:auto; margin-left:0in; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >
<br /></span></p><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZm26oqOMI/AAAAAAAAAJs/mTBkPqtFvQ8/s1600-h/daun1.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZm26oqOMI/AAAAAAAAAJs/mTBkPqtFvQ8/s320/daun1.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248495509385656514" border="0" /></a><p><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Daun SEHAT mengkilat dan berwama hijau tua bila tanaman mendapat suplai hara yang cukup</span></p><p>
<br /></p><p><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZnZOezjEI/AAAAAAAAAJ0/ttiZZzLz8kk/s1600-h/daun2.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZnZOezjEI/AAAAAAAAAJ0/ttiZZzLz8kk/s320/daun2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248496098828586050" border="0" /></a></p> <meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Kahat FOSFOR daunnya berwarna ungu-kemerahan, terutama pada tanaman yang masih muda.
<br />
<br />
<br /></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZn1BeSbiI/AAAAAAAAAJ8/Hw_m58_t0os/s1600-h/daun3.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZn1BeSbiI/AAAAAAAAAJ8/Hw_m58_t0os/s320/daun3.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248496576373091874" border="0" /></a>
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Kahat KALIUM ujung dan tepi daunnya berwarna kekuningan atau mengering.</span>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZoJHE1ChI/AAAAAAAAAKE/dES27UGN4dA/s1600-h/daun4.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZoJHE1ChI/AAAAAAAAAKE/dES27UGN4dA/s320/daun4.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248496921474304530" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Kahat NITROGEN dimulai dengan wama kekuningan pada ujung daun dan berkembang sepanjang tulang daun utama.</span>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZof_CftoI/AAAAAAAAAKM/4gAWoyhoXoY/s1600-h/daun5.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZof_CftoI/AAAAAAAAAKM/4gAWoyhoXoY/s320/daun5.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248497314454025858" border="0" /></a>
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Kahat MAGNESIUM menyebabkan timbulnya garis-garis keputihan sepanjang tulang daun dan seringkali timbul warna ungu pada bahagian bawah dari daun tua.</span>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZo8QaVikI/AAAAAAAAAKU/TMBrRkfxc6A/s1600-h/daun6.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZo8QaVikI/AAAAAAAAAKU/TMBrRkfxc6A/s320/daun6.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248497800153762370" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >KEKERINGAN menyebabkan tanaman berwarna hijau-keabuan; daun-daun menggulung sebesar pensil.</span>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZpN47G6tI/AAAAAAAAAKc/RpL5SOwtARU/s1600-h/daun7.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://2.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZpN47G6tI/AAAAAAAAAKc/RpL5SOwtARU/s320/daun7.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248498103086410450" border="0" /></a>
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >PENYAKIT Helminthosporium dimulai dengan bercak kecil dan berangsur-angsur berkembang pada seluruh daun.</span>
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p {mso-margin-top-alt:auto; margin-right:0in; mso-margin-bottom-alt:auto; margin-left:0in; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]-->
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZpki7K2sI/AAAAAAAAAKk/yPnSGMr6nrA/s1600-h/daun8.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://1.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZpki7K2sI/AAAAAAAAAKk/yPnSGMr6nrA/s320/daun8.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248498492318079682" border="0" /></a>
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">ZAT KIMIA kadang-kadang menyebabkan ujung dan tepi daun seperti terbakar. </span><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Jaringan daun mati dan daunnya seperti bertopi putih</span>
<br />
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p {mso-margin-top-alt:auto; margin-right:0in; mso-margin-bottom-alt:auto; margin-left:0in; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p><b><span style=";font-family:Verdana;font-size:13;" >Gejala Batang</span></b> </p>
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZqWJ_LdZI/AAAAAAAAAKs/64cXtVCgYkk/s1600-h/gejala+batang.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 275px; height: 517px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SNZqWJ_LdZI/AAAAAAAAAKs/64cXtVCgYkk/s320/gejala+batang.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5248499344617469330" border="0" /></a>
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CMRC642%7E1.Z%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:536871559 0 0 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:31000469; mso-list-template-ids:-2425018;} @list l0:level1 {mso-level-tab-stop:.5in; mso-level-number-position:left; text-indent:-.25in;} ol {margin-bottom:0in;} ul {margin-bottom:0in;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0in 5.4pt 0in 5.4pt; mso-para-margin:0in; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <ol start="1" type="1"><li class="MsoNormal" style=""><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Batang SIHAT mempunyai ukuran normal. Batang tersebut bila dipotong memanjang akan terlihat bagian dalam batang berwarna keputihan dan sehat.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Tanaman perlu dipupok KALIUM apabila batang dipotong menunjukkan wama coklat pada bukunya.</span><span style="" lang="SV"> <o:p></o:p></span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" lang="SV">Kahat FOSFOR mempunyai batang yang lemah dan kecil, kadang-kadang tanaman tidak membentuk tongkol atau tongkolaya kecil. </span><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Perhatikan warna ungu pada daun tua.</span> </li><li class="MsoNormal" style=""><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Tanaman jagung membentuk ANAKAN bila tanaman dipupuk terlalu banyak Nitrogen pada awal pertumbuhan.</span></li><li class="MsoNormal" style=""><span style=";font-family:Verdana;font-size:10;" >Gejala serangan PENYAKIT pada batang juga menyebabkan timbulnya ikatan pembuluh yang berwarna kehitaman pada batang bagian atas dengan warna yang lebih gelap pada batang bagian bawah. Busuk pada batang bagian dalam menyebabkan tanaman cepat mati dan batangnya patah. Tongkolnya mengecil dengan banyak kelobot dan bijinya ringan.</span>
<br /></li></ol>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-28034789365973791702008-09-04T11:10:00.002+08:002008-09-04T11:10:33.004+08:00PERTANIAN ALTERNATIF<object codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,0,0" id="doc_663037800806959" name="doc_663037800806959" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" align="middle" height="500" width="100%"> <param name="movie" value="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=5484398&access_key=key-1s3m2x45e27q811qd17l&page=&version=1&auto_size=true&viewMode="> <param name="quality" value="high"> <param name="play" value="true"> <param name="loop" value="true"> <param name="scale" value="showall"> <param name="wmode" value="opaque"> <param name="devicefont" value="false"> <param name="bgcolor" value="#ffffff"> <param name="menu" value="true"> <param name="allowFullScreen" value="true"> <param name="allowScriptAccess" value="always"> <param name="salign" value=""> <embed src="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=5484398&access_key=key-1s3m2x45e27q811qd17l&page=&version=1&auto_size=true&viewMode=" quality="high" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" play="true" loop="true" scale="showall" wmode="opaque" devicefont="false" bgcolor="#ffffff" name="doc_663037800806959_object" menu="true" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" salign="" type="application/x-shockwave-flash" align="middle" height="500" width="100%"></embed> </object><div style="font-size:10px;text-align:center;width:100%"><a href="http://www.scribd.com/doc/5484398/Pengeluaran-Pertanian-Alternatif">Pengeluaran Pertanian Alternatif</a> - <a href="http://www.scribd.com/upload">Upload a Document to Scribd</a></div><div style="display:none"> Read this document on Scribd: <a href="http://www.scribd.com/doc/5484398/Pengeluaran-Pertanian-Alternatif">Pengeluaran Pertanian Alternatif</a> </div>yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-90163747070886374072008-09-04T11:06:00.002+08:002008-09-04T11:06:43.997+08:00INOVASI PERTANIAN DI MALAYSIA<object codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=9,0,0,0" id="doc_227858698868344" name="doc_227858698868344" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" align="middle" height="500" width="100%"> <param name="movie" value="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=5484520&access_key=key-xh8c6z61rq2p7bkmisp&page=&version=1&auto_size=true&viewMode="> <param name="quality" value="high"> <param name="play" value="true"> <param name="loop" value="true"> <param name="scale" value="showall"> <param name="wmode" value="opaque"> <param name="devicefont" value="false"> <param name="bgcolor" value="#ffffff"> <param name="menu" value="true"> <param name="allowFullScreen" value="true"> <param name="allowScriptAccess" value="always"> <param name="salign" value=""> <embed src="http://documents.scribd.com/ScribdViewer.swf?document_id=5484520&access_key=key-xh8c6z61rq2p7bkmisp&page=&version=1&auto_size=true&viewMode=" quality="high" pluginspage="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" play="true" loop="true" scale="showall" wmode="opaque" devicefont="false" bgcolor="#ffffff" name="doc_227858698868344_object" menu="true" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" salign="" type="application/x-shockwave-flash" align="middle" height="500" width="100%"></embed> </object><div style="font-size:10px;text-align:center;width:100%"><a href="http://www.scribd.com/doc/5484520/Inovasi-Pertanian-di-Malaysia-Dalam-Pengeluaran-Makanan-">Inovasi Pertanian di Malaysia Dalam Pengeluaran Makanan </a> - <a href="http://www.scribd.com/upload">Upload a Document to Scribd</a></div><div style="display:none"> Read this document on Scribd: <a href="http://www.scribd.com/doc/5484520/Inovasi-Pertanian-di-Malaysia-Dalam-Pengeluaran-Makanan-">Inovasi Pertanian di Malaysia Dalam Pengeluaran Makanan </a> </div>yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-19877002558009252272008-08-27T19:52:00.006+08:002008-08-27T20:55:48.893+08:00Teknologi Terkini Pertanian Tempatan<span style="font-weight: bold;">TEKNOLOGI TERKINI PERTANIAN TEMPATAN</span><br /><br />Sektor pertanian memperlihatkan penyepaduan teknologi menjadi pemangkin dalam perkembangan industri tersebut. Justeru, pelbagai penemuan baru terurai menerusi kajian dan penyelidikan yang dijalankan oleh para saintis dan juga penyelidik. Ini adalah bagi mempertingkatkan produktiviti dari segi kuantiti dan juga kualiti dapat dihasilkan melalui penerapan teknologi baru.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Fertigasi</span><br />Sistem pertanian berteknologi fertigasi semakin mendapat sambutan yang memberangsangkan di kalangan petani masa kini.<br />Berasal daripada perkataan inggeris, fertigation, Sistem ini hanya menyalurkan larutan nutrien yang diperlukan oleh tumbuhan dengan menggunakan pam atau graviti dari tangki larutan ke tanaaman-tanaman yang ditanam di dalam polibeg menggunakan bahan seperti sekam padi, cocoa peat dan sabut kelapa sebagai medium.<br />Penerapan teknologi baru kepada sistem tersebut membuatkan gabungan pengetahuan mengenai baja, peralatan dan strategi pengurusan nutrien yang efektif, menjadikan teknik fertigasi semakin diminati untuk diceburi.<br />Bagaimanapun, sebelum mengaplikasikan teknologi tersebut, beberapa prinsip penting perlu dititik beratkan untuk mengelakkan masalah di kemudian hari.<br />Sehubungan itu, pengetahuan mengenai komposisi baja, perbezaan unsur dalam baja dan bahan baja perlu diteliti.<br />Disamping itu, aspek peralatan yang digunakan untuk sistem fertigasi mestilah bersesuaian dengan kuantiti tanaman dan penggunaan baja.<br />Adalah penting untuk memilih teknik dan peralatan yang sesuai dengan sistem pengairan dan jenis tanaman.<br />Pemilihan teknik dan peralatan yang tidak sesuai akan merosakkan sistem pengairan dan seterusnya memberi kesan bilangan produktiviti dan kelancaran operasi.<br />Teknologi ini dikatakan mampu membantu serta mendatangkan kebaikkan kepada pengiat.<br />Salah satunya ialah teknologi fertigasi tidak memerlukan kawasan yang luas kerana tiada lagi masalah penggunaan tanah.<br />Kaedah tersebut bukan sahaja berupaya meningkatkan hasil pendapatan berganda malahan mengurangkan kos operasi dan tenaga kerja berbanding kaedah konvensional.<br />Namun begitu, kaedah ini tidak sesuai untuk semua jenis tanaman sayuran dan biasanya untuk tanaman cili, tomato, terung, timun dan tembikai.<br /><br />Krioawetan<br />Penemuan kaedah krioawetan merupakan salah satu bukti kemajuan sains terhadap bidang pertanian.<br />Ini merupakan salah satu proses yang digunakan untuk menyimpan sesuatu spesies tumbuahan dalam tempoh yang lama terutama spesies yang mengalami kepupusan.<br />Proses ini membolehkan biji benih disimpan dalam satu tempoh yang lama terutama spesies yang mengalami masalah kepupusan.<br />Proses ini membolehkan biji benih disimpan dalam satu jangka masa lama dalam persekitaran terkawal.<br />Ini adalah kerana, biji benih diperlukan sebagai satu cara semulajadi untuk menghasilkan sebatang pokok.<br />Biji benih merupakan satu struktur terdiri daripada embrio yang dikelilingi dengan bahan makanan dan kulit biji.<br />Apabila berada di persekitaran yang sesuai, biji benih bercambah dan membentuk sebatang pokok.<br />Ini bermakna, sekiranya bekalan biji benih semakin berkurangan, lama kelamaan tumbuhan tertentu pasti akan mengalami kepupusan.<br />Oleh yang demikian, krioawetan merupakan penyelesaian yang terbaik dengan memastikan biji benih dapat disimpan sebagai stok.<br />Selain itu, kelebihan proses tersebut ialah ia mudah dikendalikan dan stabil serta boleh diletakkan dalam tempat penyimpanan yang kecil.<br />Biji bebih berkenaan mudah dari segi logistik kerana saiznya yang kecil dapat menjimatkan ruang dan pada masa yang sama, ia juga boleh dihantar ke luar negara tanpa perlu menjalani proses kuarantin kerana keadaannya yang bersih tanpa kuman atau mikroorganisma lain seperti kulat dan virus.<br /><br />Biosensor<br />Tahap kandungan racun yang berlebihan pada sayur-sayuran pasti mengundang kesan negatif serta memudaratkan kesihatan pengguna serta petani yang menanamnya.<br />Masalah kandungan racun berlebihan ini berlaku kerana penanam sayur menggunakannya pada kadar yang melebihi daripada had yang selamat digunakan.<br />Pastinya, racun berlebihan itu pada hakikatnya akan membawa mudarat kepada penanam sayur itu, lebih-lebih lagi kepada pengguna yang memakannya.<br />Melihat kepada senario tersebut, seorang penyelidik dari Universiti Teknologi Mara (UiTM) telah berjaya menghasilkan sebuah alat pengesan racun serangga biologikal gentian optik mudah alih.<br />Ia telah direka khusus mengesan tahap kandungan racun pada sayur-sayuran dan buah-buahan.<br />Alat tersebut dicipta bagi membantu mengesan kandungan racun serangga dengan cara yang cukup mudah.<br />Inovasi itu direka berdasarkan kepada kemajuan dalam bidang bioteknologi, elektronik dan gentian optik yang dapat digunakan dalam membuat pengukuran biologikal.<br />Alat inovasi itu menggabungkan dua aplikasi teknologi iaitu pengecaman molekular dan penguatan reaksi biokimia serta teknologi pengolahan isyarat cahaya melalui gentian optik dan pemprosesan data secara elektronik.<br />Antara kelebihannya ialah ia lebih murah, mudah digunakan dan mampu memberikan keputusan yang cepat dan tepat.<br /><br />GMO<br />Organisma Diubahsuai Secara Genetik (GMO) adalah satu proses pengubahsuaian ciri-ciri asal sesuatu (sama ada bakteria, fungus, tumbuh-tumbuhan atau haiwan) secara genetik.<br />Teknik itu diperkenalkan bertujuan untuk menjadikan organisma yang dihasilkan berdaya tahan (rintang) kepada penyakit, cepat matang, dapat bertoleranci kepada racun, lebih berkualiti dan sebagai kawalan biologi atau meningkatkan zat (sekiranya melibatkan tanaman makanan).<br />Teknologi tersebut meliputi proses memasukkan genetik dari bahan lain (bakteria, fungus, tumbuhan dan haiwan) yang didapati sesuai yang akhirnya menghasilkan satu sifat baru yang melengkapi proses atau GMO tersebut.<br />Di negara ini, ia telah bermula sejak tahun 1980-an manakala di negara-negara maju lebih awal lagi.<br />Pada pertengahan 1990-an, Universiti Malaysia Sarawak(UNIMAS) misalnya telah cuba mengubahsuai ciri-ciri asal bakteria E-coli yang terdapat dalam perut manusia yang berpotensi untuk tujuan keseimbangan alam sekitar.<br />Di barat, teknologi GMO lebih kehadapan melalui penghasilan hasil-hasil pertanian seperti padi, tomato, kentang, tembakau dan sebagainya yang didapati mampu menahan penyakit dan penghasilan yang tinggi serta enak<br />Lebih menarik, saintis Amerika Syarikat dengan kerjasama petani Jepun telah membuktikan bahawa hasil padi yang telah menjalani proses GMO telah meningkat sehingga 35 peratus.yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-6305897718056818552008-08-13T22:21:00.016+08:002008-08-13T22:55:59.619+08:00TEKNIK PENANAMAN BENIH GETAH<!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <span style="font-size:180%;"><span style="font-weight: bold;">TEKNIK PENANAMAN BENIH GETAH</span></span><br /><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <span style="font-weight: bold;">MENGGALI LUBANG PENANAMAN </span><br />Tumbesaran pokok getah yang baik di ladang bermula daripada lubang penanaman yang sesuai. <br /><br />1.Gali lubang di tempat yang ditanda dengan pancang. Tempoh di antara penggalian lubang dan menanam mestilah sesuai dan tidak terlalu awal untuk mengelak tertimbus kembali apabila hujan.<br /><br />2. Lubang yang digali menggunakan cangkul biasanya bersaiz minimum 45 x 45 x 45sm, sementara lubang yang digali menggunakan pengorek berjentera, bentuknya bulat bergaris pusat 45sm.<br /><br />3.Longgokkan tanah yang digali seberapa dekat dengan tepi lubang. Buat dua longgok dan setiap longgok mengandungi separuh tanah bahagian atas dan separuh tanah bahagian bawah.<br /><br />4. Gaul tanah dengan 113g baja debu fosfat asli seperti CIRP.<br /><br />5. Apabila selesai mengorek, pacak pancang di tengah lubang<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">MENANAM BENIH POLIBEG CARA BIASA</span><br /><br /> 1. Dirikan polibeg ke dalam lubang untuk mencuba kedalamannya.<br /><br />2. Jika tidak cukup dalam, lubang perlu dikorek.<br /><br />3. Jika terlalu dalam, kambus dahulu sedikit sehingga mendapat tapak cantuman<br />sama paras dengan permukaan tanah.<br /><br />4. Potong bahagian dasar (bawah) polibeg. Dirikan polibeg ke tengah-tengah lubang, potong bahagian tepi polibeg secara menegak, kambus separuh dengan tanah lapisan atas yang telah digaul dengan 113g CIRP. Tarik keluar polibeg dengan cermat.<br /><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> 5. Kambus lubang hingga penuh dengan tanah yang berbaja dan padatkan tanah dipinggir lubang sahaja supaya tidak rosak akarnya. Siram dengan racun serangga seperti Dieldrex15 @ 0.025% di pangkalnya.<br /><br /><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0in; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:8.5in 11.0in; margin:1.0in 1.25in 1.0in 1.25in; mso-header-margin:.5in; mso-footer-margin:.5in; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <span style="font-weight: bold;">MENANAM BENIH POLIBEG SECARA TANAMAN DALAM </span><br /><br />Teknik tanaman dalam adalah sama dengan penanaman biasa hanya lubangnya perlu didalamkan sedikit. Anak benih ditanam ke paras satu pusaran daun.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">MENANAM BENIH LANJUTAPOLIBEG </span><br /><br />1. Benih lanjutan polibeg yang berusia lebih kurang 18 bulan ditanam menggunakan cara yang sama seperti benih polibeg.<br />2. Lubang tanamannya lebih besar.<br />3. Saiz lubang tanaman bagi benih lanjutan 60sm x 60sm x 45sm.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SKL1kV5OWbI/AAAAAAAAAI0/qmnHXyBOBR8/s1600-h/semaian+getah.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 260px; height: 225px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SKL1kV5OWbI/AAAAAAAAAI0/qmnHXyBOBR8/s320/semaian+getah.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5234015721659193778" border="0" /></a>Gambarajah 1 : Teknik menanam benih getah polibeg, tanaman biasa (kiri) dan tanaman dalam (kanan)<br /><br /><span style="font-weight: bold;">KESIMPULAN </span><br /><br />Teknik menanam yang betul memainkan peranan yang penting pada peringkat tumbesaran awal pokok. Jika tidak dilakukan dengan sempurna, kita akan merugikan anak benih yang agak mahal harganya. Penanaman yang dijalankan dengan betul boleh mengelakkan daripada penyulaman yang menyebabkan kos bertambah.yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-64049197117771267662008-07-21T01:22:00.001+08:002008-07-21T01:22:42.131+08:00hidroponik<strong>HIDROPONIK</strong><br /><br />APAKAH HIDROPONIK?<br />Hidroponik ialah satu kaedah penanaman sayur-sayuran yang tidak menggunakan tanah.<br /><br />KELEBIHAN HIDROPONIK<br />Hidroponik ini mempunyai beberapa kelebihan berbanding dengan sistem penanaman biasa yang menggunakan tanah seperti berikut:<br />Sistem ini boleh dipraktikkan pada kawasan yang tidak sesuai untuk penanaman secara biasa seperti tanah bertoksik, padang pasir dan lain-lain;<br />Sayur-sayuran akan cepat tumbuh dan mengeluarkan hasil yang berkualiti tinggi;<br />Bersih dan bebas daripada sebarang racun makhluk perosak;<br />Tidak perlu merumpai, menyiram dan mencangkul;<br />Penggunaan air dan baja yang terkawal dan efisien;<br />Pulangan hasil seunit kawasan bagi seunit masa adalah tinggi.<br /><br />KAEDAH HIDROPONIK<br /><br /><strong>Sistem Pengaliran Nutrien<br /></strong>Kaedah hidroponik memerlukan perbelanjaan agak rendah jika dibandingkan dengan kaedah biasa bagi mendapatkan alat-alat seperti berikut:<br />i) Pam air untuk aknarium.<br />ii) Tempat tanaman (diperbnat daripada paip PVC, dulang plastik dan bahan-bahan lain seperti kayu, papan lapis, tin besi, yang perlu dialas dengan kepingan plastik yang tebal).<br />iii) Tangki untuk larutan nutrien.<br />iv) Tenaga elektrik.<br />v) Pasu plastik kecil (jika perlu).<br /><br /><br /><br /><strong>Sistem Takung</strong><br />Bagi sistem takung punca peralatan berikut adalah diperlukan:<br />i) Takung tanaman.<br />ii) Penutup (diperbuat daripada polisterin, plastik).<br />iii) Pasu plastik kecil (jika perlu).<br /><br /><br /><br />KAEDAH PENANAMAN<br />Kedua-dua sistem penanaman di atas boleh menggunakan kaedah penanaman seperti berikut:-<br /><br />Cara Mengubah:<br />Semai biji benih menggunakan pasir kasar atau sabut kelapa halus<br />Keluarkan anak benih (bersihkan akar anak benih)<br />Pindahkan anak benih ke tempat tanaman (Letakkan 1-2 pokok benih untuk satu lubang tanaman. Takung tanaman hannya mengandungi air sahaja.)<br />Selepas dua hari baja separuh kepekatan dilarutkan untuk menyokong pokok<br />Selepas tujuh hari, masukkan baki baja supaya larutan nutrien mencapai kepekatan penuh<br />Cara Semaian terus<br />Sumbatkan benang basah dan tarik untuk buat sumbu<br />Masukkan dalam lubang tempat tanaman yang mengandungi air<br />Semaikan 2-3 biji benih atas benang basah<br />Selepas 7-10 hari, masukkan baja (kepekatan penuh) dalam air<br />*Larutan nutrien perlu ditambah (tertakluk kepada keperluan) sehingga hasil dituai untuk kedua-dua kaedah penanaman.<br />Larutan Nutrien<br />Kadar baja yang diperlukan untuk sayur jenis daun jika larutan nutrien disediakan sendiri adalah seperti berikut :-<br />BAJA<br />BERAT (g)<br />UNSUR KEPEKATAN (bsj)<br />Ammonium nitrat<br />75<br />N 300<br />Kalium fosfat<br />40<br />P 80<br />Kalium nitrat<br />32<br />K 230<br />Kalsium klorida<br />55<br />Ca 200<br />Magnesium sulfat<br />18<br />Mg 36<br />Besi/Ferum (Fe-EDTA)<br />3.29<br />Fe 5<br />Boron<br />0.56<br />B 1.0<br />Manganous chloride<br />0.18<br />Mn 0.5<br />Kuprum sulfat<br />0.04<br />Cu 0.1<br />Zingkam sulfat<br />0.05<br />Zn 0.1<br />Ammonium molybate<br />trace<br />Mo traceyusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-8524909275309156052008-06-16T20:34:00.001+08:002008-06-16T20:35:22.313+08:00Cara menanam kelapa sawit<strong>CARA-CARA MENANAM KELAPA SAWIT</strong><br /><br />PENDAHULUAN<br />Kelapa sawit sesuai ditanam di kawasan tanah yang gembur, tanah liat gembur dan tanah gambut (kurang dari satu meter dalam).<br />Tanah gambut (lebih satu meter dalam), tanah masam dan tanah paya adalah kurang sesuai bagi tanaman kelapa sawit. Walau bagaimanapun dengan pengurusan sistem pengairan dan pembajaan yang sempurna, jenis-jenis tanah ini boleh juga ditanam dengan kelapa sawit dengan jayanya.<br /><br />PERLAKSANAAN KERJA<br />Kerja-kerja pembersihan, pembarisan dan penanaman kacang penutup bumi dikawasan ladang hendaklah disempurnakan sebelum menanam anak-anak pokok kelapa sawit.<br />Pembersihan: Kerja-kerja membersih ladang hendaklah mengambilkira kos bunuh dan jentera, keadaan tanah (curam atau rata), hutan atau kawasan tanam semula.<br />Adalah penting operasi pembersihan ladang dijalankan serentak dengan masa anak benih dapat diperolehi dari pembekal. Jika mempunyai tapak semaian sendiri, masa penyediaan ladang hendaklah disesuaikan dengan masa mengeluarkan anak benih yang telah cukup matang untuk ditanam diladang. Perancangan jadual kerja adalah amat mustahak untuk kejayaan penanaman diladang.<br /><br />Pembarisan:<br />Barisan tanaman dibuat mengikut arah Utara-Selatan supaya pokok-pokok mendapat cahaya matahari yang maksima.<br /><br />Kekacang penutup bumi:<br />Menanam kekacang penutup bumi dilakukan setelah kerja-kerja pembarisan selesai dilaksanakan. (Kawasan gambut tidak perlu tanam kekacang).<br /><br />Penutup bumi adalah untuk:<br />Mengawal hakisan<br />Memperbaiki status zat pemakanan dalam tanah, khususnya Nitrogen<br />Memelihara kelembapan tanah<br /><br />Tiga jenis kekacang penutup bumi yang biasa ditanam adalah:<br />Centrosema pubescens<br />Pueraria phaseoloides<br />Calopogonium mucunoides/caeruleum<br /><br />Benih kekacang boleh dibeli dari pembekal-pembekal swasta manakala kompos rhizobium boleh dibeli di Institut Penyelidikan Getah Malaysia (RRIM).<br /><br />Kaedah ringkas menanam kekacang penutup bumi adalah seperti berikut:<br />Umumnya campuran 10g kompos rhizobium dengan 10kg biji benih kekacang digunakan.<br />Campuran tersebut ditabur didalam jalur yang selari diantara 2 barisan pokok kelapa sawit.<br />Jarak diantara jalur-jalur adalah 2 meter.<br /><br />Contoh kadar campuran biji benih kekacang adalah seperti berikut:-<br />Kekacang Kg/ha<br />Centrocema pubescens 4.0<br />Pueraria phaseoloides 1.1<br />Calopogonium caeruleum 0.6<br />Baja campuran N:P:K:Mg (15:15:6:4) digunakan sebagai baja asas dengan kadar 56 kg/hektar.<br />Tabur baja debu Fosfat (seperti CIRP) pada kadar 560 kg sehektar mengikut jadual berikut:<br />Umur Kekacang<br />Kadar Baja Debu Fosfat (kg/ha)<br />Semasa menanam (sepanjang jalur-jalur)<br />112<br />2 bulan<br />112<br />6 bulan<br />112<br />8 bulan<br />112<br />12 bulan<br />112<br /><br />Pengawalan rumpai dan serangga perosak diperlukan dengan mengguna racun-racun yang sesuai jika hendak memperolehi tanaman kacang yang baik.<br /><br />PenanamanPenanaman: Anak benih sawit yang telah berumur 12-15 bulan ditapak semaian adalah sesuai untuk ditanam.<br /><br />Kaedah ringkas penanaman adalah seperti berikut:-<br />Lubang Tanaman disediakan 2-3 minggu sebelum menanam. Ukuran lubang mesti dilebihkan dari ukuran polibeg supaya penanaman mudah dijalankan. Tanah lapisan bawah dan lapisan atas diasingkan.<br />Taburkan 150g - 200g baja Fosfat didalam lubang.<br />Buangkan/Tanggalkan polibeg sebelum anak benih ditanam. Masukkan anak benih kedalam lubang yang telah disediakan.<br />Lubang dikambus dengan tanah lapisan atas dahulu dan diikuti dengan tanah lapisan bawah supaya buku-pangkal pokok berkeadaan sama rata dengan permukaan tanah.<br />Anak benih hendaklah berkeadaan tegak selepas ditanam.<br />Mampatkan tanah disekeliling pokok dengan tidak merosakan akarnya.<br />Masa menanam hendaklah pada musim hujan dan elakkan dari menanam pada musim kemarau.<br />Lazimnya, jarak tanaman yang dipilih adalah 9 meter tiga segi yang memberi 136 pokok pada 1 hektar. Kepadatan pokok sehektar dengan jarak tanaman yang berbeza adalah seperti jadual dibawah:<br /><br />Jarak<br />Jumlah Pokok<br />Meter (Kaki)<br />Hektar (Ekar)<br /><br />8.5 (28)<br />160 (65)<br />8.7 (29)<br />148 (60)<br />9.0 (30)<br />136 (55)<br /><br />Sulam pokok-pokok yang mati apabila menjalani pemeriksaan sekurang-kurangnya 6 bulan selepas menanam.<br /><br />Tanaman selinganTanaman selingan:<br />Kacang tanah, jagong dan lain-lain tanaman kontan atau sayur-sayuran boleh ditanam sebagai selingan dalam masa tiga tahun pertama selepas pokok sawit ditanam.<br />Faktor-faktor yang perlu dipertimbangkan dalam pemilihan tanaman selingan ialah:<br />Tanaman itu memberi keuntungan dalam masa tiga tahun.<br /><br />Tanaman itu tidak memberi persaingan yang boleh menjejaskan<br />kesuburan pokok kelapa sawit dari segi zat-zat pemakanan, air dan cahaya matahari.<br />Ada pasaran atau mudah memasarkan hasil tanaman selingan itu.<br /><br />Ternakan Ternakan :<br />Haiwan ternakan terutamanya kambing biri-biri mempunyai potensi yang baik untuk diternakkan diladang kelapa sawit. Disamping menambahkan hasil dari jualan ternakan, ia dapat juga mengurangkan kos pengawalan rumpai.<br /><br /><br />Untuk keterangan lanjut, sila hubungi :<br />Bahagian BiologiInstitut PenyelidikanMinyak Kelapa Sawit MalaysiaPeti Surat 10620,50720 Kuala Lumpur<br />Tel: 03-8259155/8259775<br />Teleks: MA 31609<br />Telefax: 03-8259446yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-21815386113922932412008-06-07T01:38:00.001+08:002008-06-07T01:39:26.797+08:00istilah pertanianSekadar Rujukan dan Ilmu.<br />Pertanian adalah Perniagaan<br /><br />ISTILAH PERTANIAN<br /><br />abdomen -abdomen<br />abductor muscle -otot abduktor<br />aberration -aberasi<br />abomasum -abomasum<br />aboral -aboral<br />abortion (fruit, flower) -keguguran, pengguguran (buah, bunga)<br />abrasion -lelasan<br />abrasive action -tindakan lelas<br />abscicic acid -asid absisik<br />absciss -absis<br />abscission layer -lapisan absis<br />abscission -pengabsisan<br />absconding swarm -kerumunan minggat<br />absconditus -abskonditus absorb -serap<br />absorbate -terserap<br />absorbent -bahan penyerap<br />absorber -penyerap<br />absorption -penyerapan<br />acacia (Acacia auriculiformis) -akasia (Acacia auriculiformis)<br />Acalypha indica -cika emas, rumput lis (Acalypha indica)<br />acalyptrate -akaliptrat<br />acantha -akanta<br />acanthocarpous -akantokarpus<br />acanthocladous -akantokladus<br />acanthus -akantus<br />acaricide -racun akari<br />acarpous -akarpus<br />acaudate -akaudat<br />acaulescent -akaulesen<br />acauline -akaulin<br />accelerated erosion -hakisan percepat<br />acclimation -suai-iklim<br />acclimatization -penyesuaian iklim<br />accrescent -akresen<br />accumulator -akumulator<br />acenic (acene) -asenik (asena)<br />acephalous -asefalus<br />acerose -jejarum, aseros<br />acervulus -aservulus<br />acetabulum -asetabulum<br />achene -aken <br />achlamydeous (flower) -aklamideus (bunga)<br />acicular -asikular<br />aciculum -asikulum<br />acid -asid<br />acid board (bee) -papan asid (lebah)<br />acid clay -lempung asid, tanah liat asid<br />acid peat -gambut asid<br />acid scarification -pelelasan asid<br />acid soil -tanah asid<br />acidic effect -kesan asid<br />acidic soil -tanah berasid<br />acidity -keasidan<br />acidoid -asidoid<br />acre-yield -hasil seekar<br />acridophagus -akridofagus<br />acrogen -akrogen<br />acrogenous -akrogenus<br />acropetal -akropetal<br />acroscopic -akroskopik<br />acrostemite -akrostemit<br />acrostichum -akrostikum<br />acrotergite -akrotergit<br />acrotrophic ovariole -ovariol akrotrofi<br />acrydian -akridian<br />acrylic rubber -getah akrilik<br />actinomorphic -aktinomorfik<br />actinomorphous -aktinomorfus<br />actinomyces -aktinomises<br />active bud -tunas aktif<br />active filler -pengisi aktif<br />active ingredient -bahan aktif<br />active stage peringkat aktif<br />acubate -akubat<br />aculea -akulea<br />acuminate -akuminat<br />acute -akut<br />adanal -adanal<br />adaptation - adaxial –<br />additive effect – kesan penambah<br />additive gene effect – kesan gen penambah<br />additive variance – varians penambah<br />adelphous - adelfus<br />adenophore - adenofor<br />adenophyllous - adenofilus<br />adenopodous - adenopodus<br />adenose - adenosa<br />adenostemonous - adenostemonus<br />adesmy -adesmi<br />adipose -adipos<br />adjacent plot -petak bersebelahan<br />adjustable spanner- -sepana hidup<br />adjuvant -adjuvan<br />adnate -adnat<br />adnate anther -anter adnat, cepu debunga adnat<br />adorsal -adorsal<br />adrenal gland -kelenjar adrenal<br />adrenalin -adrenalin<br />adsorption complex -kompleks jerapan<br />adstemal -adstemal<br />adulteration -penodaan<br />aduncate -adunkat<br />advance yield trial -percubaan hasil lanjutan<br />adventitia -adventitia<br />adventitious -adventitius<br />adventitious bud -tunas adventitius<br />adventitious embryo -embrio adventitius<br />adventitious meristem -meristem adventitius<br />adventitious root -akar adventitius<br />adventive -adventif<br />adventral :.-- adventral<br />aecidiospore -aesidiospora<br />aecidium -aesidium<br />aeciospore -aesiospora<br />aecium -aesium<br />aedeagus -aedeagus<br />aeration -pengudaraan<br />aerenchyma -aerenkima<br />aerial map -peta aerial, peta udara<br />aerial root -akar udara<br />aerial sucker -sulur udara<br />aerification -pengaerifian, aerifikasi<br />aerobic process - -proses aerob<br />aerobic respiration -respirasi aerob, pernafasan aerob<br />aerobiology - aerobiologi<br />aerolation –pengaerolatan, aerolasi<br />aerophyte -aerofit<br />aerostatic -aerostatik<br />aerotropic -aerotropik<br />aerotropism -aerotropisme<br />aesthetic horticulture -hortikultur estetik<br />aestivation -pengaestivatan, aestivasi<br />aethalium -aetalium<br />aethiology –etiologi<br />afferent nerve -saraf aferen<br />afforestation -penghutanan<br />African daisy (Gerbera jamesonii) - desi Afrika (Gerbera jamesonii)<br />African violet -African violet<br />after-ripening -lepas masak<br />agamete -agamet<br />agamogenesis -agamogenesis<br />agar absorption test -ujian penyerapan agar-agar<br />agar diffusion test - ujian peresapan agar-agar<br />agate -akik<br />aged soil -tanah berumur<br />agent (drying) -agen (pengeringan)<br />agglomerate -aglomerat<br />agglomeration -pengaglomeratan, aglomerasi<br />agglutination -pengaglutinatan<br />aggregate -agregat<br />aggregate fruit -buah agregat<br />aging in vitro -penuaan in vitro<br />agnatha -agnata<br />agrarian -agraria<br />agricultural by-product -hasil sampingan pertanian<br />agricultural chemistry -kimia pertanian<br />agricultural diversification -pelbagaian pertanian, diversifikasi pertanian, penganekaan pertanian<br />agricultural economics -ekonomi pertanian<br />agricultural engineering -kejuruteraan pertanian<br />agricultural extension –pengembangan pertanian<br />agricultural index -indeks pertanian<br />agricultural institution -institusi pertanian<br />agricultural investigation -penyiasatan pertanian<br />agricultural land -tanah pertanian<br />agricultural product -hasil pertanian<br />agricultural research –penyelidikan pertanian<br />agricultural science -sains pertanian<br />agricultural station -stesen pertanian<br />agricultural statistics - perangkaan pertanian, statistik pertanian<br />agricultural waste -sisa pertanian<br />agro-based industry -industri berasas pertanian<br />agrobiology -agrobiologi<br />agroclimatology -agroiklim<br />agroecology -agroekologi<br />agroecosystem -agroekosistem<br />agroforestry -perhutanan tani<br />agro-industrial waste -sisa industri pertanian<br />agro-industry -industri pertanian<br />agrometerology -agrometerologi<br />agronomic adaptation -penyesuaian agronomi<br />agronomic investigation -penyiasatan agronomi<br />agronomist -ahli agronomi<br />agronomy -agronomi<br />air composition -susunan udara<br />air dried -kering udara<br />air layering -lihat: marcottage<br />air pocket -lompang udara<br />air pollution -pencemaran udara<br />air porosity -keronggaan udara<br />air sac -pundi udara<br />air-borne -bawaan udara<br />air-cell -sel udara<br />air-cured -peram udara<br />air-dried sheet -keping kering udara<br />air-space -ruang udara<br />air-supply -bekalan udara<br />aitch bone -tulang pinggul<br />ala -ala, kepak, sayap<br />alar muscle -otot alar<br />alary muscle -otot alari<br />alasercus - alasersus<br />alate -alat<br />albatross -albatros<br />albic horizon -horizon albik<br />albinism -kebulaian, kebalaran<br />albino -bulai, balar<br />albite -albit<br />albizzia (Albizzia falcata) –batai, albizia (Albizzia falcata)<br />albumin -albumin<br />albumin gland - kelenjar albumin<br />albuminoid ratio -nisbah albuminoid<br />albuminous seed -biji beralbumin<br />aldrin -aldrin<br />aleurone -aleuron<br />aleurone grain -butir aleuron<br />aleurone layer -lapisan aleuron<br />alfalfa (Medicago sativa) -alfalfa (Medicago sativa)<br />alfisol -alfisol<br />algae -alga<br />algicide -racun alga<br />algology -algologi<br />algophagous -algofagus<br />alienated land -tanah milik berkanun<br />alighting board (bee) - papan hinggap (lebah)<br />alinotum -alinotum<br />alitrunk -alitrunk<br />alkali soil -tanah alkali<br />alkalimeter -meter alkali<br />alkaline -beralkali<br />alkaline soil -tanah beralkali<br />alkalization -pengalkalian<br />alkaloid -alkaloid<br />allele -aiel<br />allelomorh -alelomorf<br />Allen key spanner -sepana kunci Allen<br />alliaceous -aliaseus<br />alligator (Alligator mississipensis) -aligator (Alligator mississipensis )<br />allitic soil -tanah alit<br />allocarpy -alokarpi<br />allogamy -alogami<br />allopatric -alopatri<br />allopatric species -spesies alopatri<br />allopolyploid -alopoliploid<br />alluvial deposit -timbunan aluvium<br />alluvial horizon -horizon aluvium<br />alluvial soil -tanah aluvium<br />alluvium -aluvium<br />almond -buah badam<br />aloe -lidah buaya<br />alpha humus -humus alfa<br />altered soil -tanah pinda<br />alternate (leat) -berselang (daun)<br />alternate crop -tanaman selang<br />alternate host -perumah selang<br />alternating temperature -suhu berselang<br />alula -alula<br />aluminium slide -slaid aluminium, slaid Cobb<br />alumino-silicate - silikat-aluminium<br />alveolus –alveolus<br />amaranthus -bayam<br />Amaranthus caudatus -bayam selasih<br />Amaranthus gangeticus -bayam merah<br />Amaranthus spinosus -bayam duri, bayam hutan<br />Amaranthus viridis -bayam putih<br />amaryllis (Crinum asiaticum) -bakung, pandan suasa<br />amber -amber<br />ambifenestrate -ambifenestrat<br />ameiosis -ameiosis<br />amendment -pindaan<br />ametabola -ametabola<br />ametabolous -ametabolus<br />amine -amina<br />aminization –pengaminaan<br />amitosis -amitosis<br />ammensalism -amensalisme<br />ammoniated superphosphate -superfosfat diammoniakan<br />ammonification -pengammoniaan, ammonifikasi<br />ammonium fixation -pengikatan ammonium<br />ammonium nitrate -ammonium nitrat<br />ammonium sulphate -ammonium sulfat<br />amnion -amnion<br />amoebocyte -amebosit<br />amoeboid - ameboid<br />amorphophallus -amorfofalus<br />amorphus -amorfus<br />amphibia -amfibia<br />amphidial aperture -bukaan amfid<br />amphidial gland -kelenjar amfid<br />amphidial opening -bukaan amfid<br />amphidial orifice - orifis amfid<br />amphidial tube -tiub amfid<br />amphidiploid -amfidiploid<br />amphimixis -amfimiksis<br />amphipneustic respiration -respirasi amfipneustik<br />amphoteric -amfoterik<br />amplexicaul -ampleksikaul<br />ampulla -ampula<br />amylase -amilase<br />anabolism -anabolisme<br />anadromous -anadromus<br />anaerobe -anaerob<br />anaerobic -anaerob<br />anaerobic process -proses anaerob<br />anaerobic respiration -respirasi anaerob<br />anal appendage -apendaj dubur, apendaj anal.<br />anal cerci -conet dubur, conet anal<br />anal fenestra -fenestra dubur, fenestra anal<br />anal fold -lipatan dubur, lipatan anal<br />anal proleg -prakaki dubur, prakaki anal<br />analysis -analisis<br />anamorphism -anamorfisme<br />anamorphosis -anamorfosis<br />anandromorph -anandromorf<br />anandrous -anandrus<br />anaphase -anafasa<br />anaplasia -anaplasia<br />anapleurite -anapleurit<br />anapterygota -anapterigota<br />anastomosis -anastomosis<br />anatomy -anatomi<br />anatropous -anatropus<br />anatto (Bixa orellana) -kesum<br />ancestral population -populasi moyang<br />anchorage -perjangkauan<br />ancipital -ansipital<br />andalusite -andalusit<br />androconia -androkonia<br />androdioecious -androdiosius<br />androecium -androesium<br />androgen -androgen<br />androgenesis -androgenesis<br />andromonoecious -andromonoesius<br />androphore -androfor<br />anemotaxis -anemotaksis<br />anemotropism -anemotropisme<br />anepimeron -anepimeron<br />anepisternite -anepisternit<br />aneuploid -aneuploid<br />angiosperm -angiosperma<br />angiospore -angiospora<br />angle attachment -percantuman bersudut<br />angled loofah -petola segi<br />angsana -pokok sena<br />angular cobble -batu bulat bersegi<br />anhydrous - kontang<br />ani - ani-ani, ketam<br />animal breeding - pembiakbakaan ternakan<br />animal husbandry -peternakan<br />animal manure -baja haiwan<br />animal pest -binatang perosak, haiwan perosak<br />animal production -pengeluaran ternakan<br />animal residue - sisa haiwan<br />animal science --penternakan<br />animal scientist -ahli sains penternakan<br />anion -anion<br />anion exchange - pertukaran anion<br />anion exchange capacity - keupayaan pertukaran anion<br />anise (Pimpinella anisum) --jintan manis<br />anisogamy --anisogami<br />anisotropic --anisotropik<br />Annandale's rat --lihat: Singapore rat (Rattus annandalei)<br />annual crop -tanaman semusim, tanaman tahunan<br />annual increment -riap<br />annual plant -pokok semusim<br />annual thickening -tebalan cecincin, tebalan anular<br />annual yield -hasil tahunan<br />annular -cecincin, anular<br />annulation -penggelangan<br />annulus -anulus<br />antagonism -antagonisme<br />antagonist -antagonis<br />antagonistic microorganism -mikroorganisma antagonis<br />antagonistic plant -tumbuhan antagonis<br />ante-alar -ante-alar<br />ante-apical -- ante-apeks<br />anteater (Manis javanica) -tenggiling (Manis javanica)<br />anteclypeus -anteklipeus<br />antecosta - -antekosta<br />antecostal suture -sutur antekosta<br />antecoxal sclerite -sklerit antekoksa<br />antegenic determinant -penentuan antegen<br />antelope -antelop<br />antenna -sesungut<br />antennal groove -alur sesungut<br />antennal region -bahagian sesungut<br />antennal scale -sisik sesungut<br />antennal socket -soket sesungut<br />antennal spine -duri sesungut<br />antennifer -antenifer<br />antennule -antenul<br />antennule filament -filamen antenul .<br />antenodal crossvein -urat lintang antenod<br />antepenultimate -antepenultimat<br />anterior -anterior<br />anterior cephalic crown -jemala sefalon anterior<br />anthelmintic -antelmintik<br />anther -anter, cepu debunga<br />anther tube -saluran anter, saluran cepu debunga<br />antheridium -anteridium<br />anthesis -antesis<br />anthocyanin -antosianin<br />anthophilous antofili<br />anthurium -anturium<br />antibiosis -antibiosis<br />antibiotic -antibiotik<br />anticline -antiklin<br />anticlinorium -antiklinorium<br />anticoagulant -antibeku, antikoagulan<br />antifungal -antikulat<br />antigrowth regulator –pengawal atur antipertumbuhan<br />antihelminthic -antihelmint<br />antimetabolite -antimetabolit<br />antipodal cell -sel antipodal<br />antiseptic –antikuman, antiseptik<br />antitranspirant -bahan antitranspirasi<br />ant-lions (fam. Myrmeleontidae) -sesibur<br />antnoxantnin - antoxantin<br />antnracnose -antraknos<br />antnropic horizon -horizon antropik<br />antnropogenic -antropogenik<br />anus -dubur<br />aorta -aorta<br />apatite -apatit<br />apetalous - tak beranggi, apetalus<br />apex -puncak, apeks<br />aphagia -afagia<br />aphelenchoid -afelenkoid<br />aphid -afid, kutu daun<br />aphyllous -tak berdaun, afilus<br />apiary -apiari<br />apiary site -tapak apiari<br />apical bearer -pembuah apeks<br />apical dome -kubah apeks<br />apical dominance -kedominanan apeks<br />apical elongation -pemanjangan apeks<br />apical meristem -meristem apeks<br />apical spur -taji apeks<br />apiculation -apikulasi<br />apiculture -apikultur<br />apivorous -apivorus<br />aplanatic -aplanatik<br />aplanospore -aplanospora<br />aplasia -aplasia<br />apneustic -apneusis<br />apodeme -apodem<br />apodous -apodus<br />apoenzyme -apoenzim<br />apogamy -apogami<br />Apogonia -Apogonia<br />apolysis -apolisis<br />apomict -apomik<br />apomixis -apomiksis<br />apophysis -apofisis<br />apophystegal plate -plat apofistegum<br />apospory -apospori<br />apothesium -apotesium<br />apotype -apotip<br />apparent crop yield -hasil keketara tanaman<br />apparent variability -kebolehubahan keketara<br />appearance -pemunculan<br />appendage -apendaj<br />appendiculate -apendikulat, berapendaj<br />apple (coconut) -tombong (kelapa)<br />apple (Malus pumila) -epal (Malus pumila)<br />apple custard -buah serikaya<br />applicator -pengguna (orang), aplikator (alat)<br />apposition eye -mata aposisi<br />appraisal -penilaian<br />appresorium -apresorium<br />appressed -terkapuk<br />approach grafting -cantuman sanding<br />apricot (Prunus armenaica) -aprikot (Prunus armenaica)<br />apterous -apter<br />aquamarine colour -warna hijau laut<br />aquarium -akuarium<br />aquatic - akuatik<br />aquatic plant -tumbuhan air, tumbuhan akua<br />aqueous solution -larutan akua<br />aquic -akuik<br />arable land -tanah suai tani<br />arable -suai tani<br />arachnid -araknid<br />arboreal -arbor<br />arboreous -arboreus<br />arborescent -arboresen<br />arboretum -arboretum<br />arboricide -racun arbor, arborisid<br />arboriculture -arborikultur<br />arbour - arbor<br />arbovirus -arbovirus<br />archetype -arketip<br />arculus -arkulus<br />areal eruption -letupan kawasan<br />areal map -peta kawasan<br />argus pheasant (Argusianusa argus) –kuang (Argusianusa argus)<br />arid condition -keadaan gersang<br />arid -gersang<br />arid land -tanah gersang<br />aridic -kegersangan<br />arista - arista<br />aristate - berarista<br />armyworm (Spodoptera mauritia) -ulat ratus, ulat cawai (Spodoptera mauritia)<br />aroideous -aroideus<br />arolium -arolium<br />aroma - aroma<br />aromatic plant - tumbuhan beraroma<br />arrangement (flower) - susunan (bunga)<br />arrhenotoky -arenotoki<br />arrowroot (Maranta arundinacea) - ubi garut, berohi (Maranta arundinacea)<br />arsenic -arsenik<br />arsenical - berarsenik<br />arthrospore - artrospora<br />artichoke (Cynara scolymus) -articok (Cynara scolymus)<br />artichoke -articok<br />artificial brooding -pengeraman buatan<br />artificial diet -diet buatan<br />artificial drainage -saliran buatan<br />artificial fertilizer - baja buatan<br />artificial incubator -pengeram buatan, inkubator buatan<br />artificial insemination - permanian beradas<br />artificial irradiation -penyinaran buatan<br />artificial pollination - pendebungaan buatan<br />artificial reproduction -pembiakan buatan<br />artificial selection -pilihan buatan<br />artificial swarm - kerumunan buatan<br />artificial vegetative propagation -pembiakan tampang beradas<br />artificial withering facility -alat pelayu<br />asbestos -asbestos<br />ascending colon -kolon naik<br />asclepiad tree (Calotropis gigantea) - rembaga, remiga (Calotropis gigantea)<br />ascocarp -askokarpa<br />ascogenous hypha -hifa askogen<br />ascogonium -askogonium<br />ascospore -askospora<br />ascostroma -askostroma<br />ascus -askus<br />aseptate -aseptat<br />aseptic culture -kultur asepsis<br />asexual reproduction -pembiakan aseks<br />ash -abu<br />ash content -kandungan abu<br />ashing -pengabuan<br />asparagus (Asparagus officianalis) -asparagus (Asparagus officianalis)<br />asparagus fern -pakis asparagus<br />aspen (Populus tremula) -aspen (Populus tremula)<br />aspirator -penyedut<br />asporogenous -asporogen<br />assam fork -cangkul serampang<br />assimilate -mengasimilasikan<br />assimilation. - pengasimilasian<br />associated learning -pembelajaran bersekutu<br />association (ecology) -persekutuan (ekologi)<br />associes (ecology) -asosies (ekologi)<br />aster (Callistephus) -aster (Callistephus)<br />astringent -kelat, astringen<br />astrotaxis -astrotaksis<br />asynapsis -asinapsis<br />athletic field -padang olahraga<br />atlas beetle (Chalcosoma atlas) -kumbang atlas (Chalcosoma atlas)<br />atlas moth (Attacus atlas) -rama-rama gajah, rama-rama atlas (Attacus atlas)<br />atmometer -atmometer<br />atmometre -lihat: atmometer<br />atomizer -pengabus<br />atrium -atrium<br />atrophy -atrofi<br />attenuate -atenuat<br />attenuation -pengecilan, pengatenuatan<br />attractant -bahan penarik<br />attractive plant -tumbuhan penarik<br />auditory sense -deria pendengaran<br />auger bit -mata gerimit, mata germit<br />auricle -aurikel<br />auriculate -aurikulat<br />Australorp (chicken) -Australorp (ayam)<br />autecology -autekologi<br />autochthonous flora -tumbuhan asli<br />autoclave -autoklaf<br />autoecious -autoesius<br />autogamy -autogami<br />autoinfection -autojangkitan<br />autolysis -autolisis<br />automixis -automiksis<br />autonomic nervous system -sistem saraf autonomi<br />autopolyploid -autopoliploid<br />autotroph -autotrof<br />autotrophic -lihat: autotroph<br />auxiliary vein -urat bantu<br />auxin -auksin<br />available nutrient -nutrien tersedia<br />available water -air tersedia<br />avenue planting -penanaman avenu<br />average yield -hasil purata<br />avirulent -avirulen<br />avocado -avokado<br />avocado pear (Persea americana, Persea gratissima) -buah avokado, adpokat (Persea americana, Persea gratissima)<br />awl -senggerek<br />awl-shaped -bentuk senggerek<br />awn -jejanggut<br />awner - pembersih jejanggut<br />axial stylet -stilet aksial<br />axil -aksil<br />axillary bud -mata tunas aksil<br />axillary sclerite -sklerit aksil<br />axillary shoot -pucuk aksil axis -paksi<br />axillary tearer -pembuah aksil<br />azalea (Rhododendron spp.) -azalea (Rhododendron spp.)<br />azonal soil -tanah azon<br />azurite -azurit<br />azygospore -azigospora<br />azygous oviduct -oviduktus azigot, salur ovum azigot<br />baboon -babun<br />bachelor's button (Gomphrena globosa) -bunga butang (Gomphrena globosa)<br />back bulb -ibu bebawang<br />back mutation -mutasi ke asal<br />backbone -tulang belakang<br />backcross breeding -pembiakbakaan kacukan balik<br />backcross -kacukan balik<br />bacteremia -bakteremia<br />bacteria -bakteria<br />bacterial activity -aktiviti bakteria<br />bacterial blight -hawar bakteria<br />bacterial chain -rantaian bakteria<br />bacterial dye -pewarna bakteria<br />bacterial filter -penapis bakteria<br />bacterial leaf streak -penyakit jalur daun<br />bacterial wilt - layu bakteria<br />bacteriocide -racun bakteria<br />bacteriocin -bakteriosin<br />bacteriocyte -bakteriosit<br />bacteriology -bakteriologi<br />bacteriophagous - bakteriofagus<br />bacteriosis -bakteriosis<br />bacteriostat - bakteriostat<br />bacteriostatic -bakteriostatik<br />badger (Taxidea taxus) - bejar (Taxidea taxus)<br />bagworm (Chremastopsyche pendula), (Metisa plana) -ulat bungkus (Chremastopsyche pendula), (Metisa plana)<br />Bakanae disease -penyakit Bakanae<br />balance of nature -imbangan alam<br />balanced arrangement -susunan seimbang<br />balanced food - makanan seimbang<br />balanced heterosis -heterosis seimbang<br />bale - bandela<br />bale press -kempa bandela<br />baler - pembandela<br />baling press -penekan bandela<br />balling a queen -penggumpalan ratu<br />balloon vine (Cardiospermum halicacabum) -peria bulan, bintang berahi (Cardiospermum halicacabum )<br />ball-pen hammer -tukul bongkol bulat<br />balsa (Ochroma lagopus) -balsa (Ochroma lagopus)<br />balsam (flower) (Impatiens balsamina) -keembong (Impatiens balsamina)<br />bamboo -buluh, bambu<br />bamboo tree-mouse (Chiropodomys gliroides) -tikus buluh kecil (Chiropodomys gliroides)<br />banana (Musa sapientum) -pisang (Musa sapientum)<br />banana freckle (Macrophoma musae) -bintik-bintik pisang (Macrophoma musae)<br />banana leaf-roller -ulat kelolong pisang<br />banana roller -rama-rama kelolong pisang<br />banana skipper -rama-rama pisang<br />banana stem borer -pengorek umbi pisang<br />banana weevil borer -lihat: banana stem borer<br />band placement (manuring) -pembajaan jalur<br />band placement applicatis -cara jalur<br />bar (pressure) - bar (tekanan)<br />barb (of feather) -sondak (bulu)<br />Barbary ape (Macaca sylvana) -beruk Barbary (Macaca sylvana)<br />barbed sting -sengat berduri<br />barbed wire -kawat duri<br />barbel (fish) -sesungut (ikan)<br />barberry (Berberis vulgaris) -barberi (pokok) (Berberis vulgaris)<br />barbule (feather) - sondak kecil (bulu)<br />bare soil -tanah dedah<br />bark damage -kerosakan kulit<br />bark grafting -cantuman kulit<br />bark -kulit kayu<br />bark necrosis -nekrosis kulit<br />bark renewal -pemulihan kulit<br />bark scrap -sekerap pohon<br />barking deer (Muntiacus muntjac) -kijang (Muntiacus muntjac)<br />barley -barli<br />barn -bangsal<br />barnyard manure -baja kandang<br />barred ground dove (Geopelias striata) -merbuk, ketitir (Geopelias striata)<br />barrow -kereta sorong<br />bas iconic sensillum -sensilum basikonik<br />basal bulb -bebawang asas<br />basal cutting -keratan pangkal<br />basal dressing -pembajaan asas<br />basal fold (wing) - lipatan basal (kepak)<br />basal lamella -lamela asas<br />basal metabolism -metabolisme asas<br />basal ring -gelangan asas<br />basal slips (pineapple) -sulur tangkai (nanas)<br />basal stem rot -reput pangkal batang<br />basalar muscle -otot basalar<br />basalar sclerite -sklerit basalar<br />basalt (igneous rock) -basalt (batuan igneus)<br />base (grain) -tampuk (bijirin)<br />base -bes<br />base effect -kesan bes<br />base fertilizer -baja asas<br />base of antenna -pangkal sesungut<br />base of antennule -pangkal antenul<br />base saturation -tepuan bes<br />basic dressing -pembajaan asas<br />basic effect -kesan asas<br />basic needs -keperluan asas<br />basic slag -basic slag<br />basicity of fertilizer -kebesan baja<br />basicosta -basikosta<br />basicoxite -basikoksit<br />basidiocarp -basidiokarpa<br />basidiolum -basidiolum<br />basidium -basidium<br />basifixed (flower) -basifiks<br />basigalea -basigalea<br />basil (Ocimum basilicum) -kemangi, selasih (Ocimum basilicum)<br />basin irrigation -pengairan lembangan<br />basipetal -basipetal<br />basistemum –basistemum<br />basitarsus -basitarsus<br />basket planting -penanaman bakul<br />bass (Misropterus salmoides) -ikan bass (Misropterus salmoides)<br />basswood (Tilia americana), (Tilia europala) -kayu bass (Tilia americana), (Tilia europala)<br />bast -basta<br />bast phloem -floem basta<br />bat (fruit eating) (Suborder Megachiroptera) -cecadu, keluang (Suborder Megachiroptera)<br />bat (insect eating) (Suborder Microchiroptera) -kelawar (Suborder Microchiroptera)<br />Batesian mimicry - pemimikan Bates<br />bat's laural (Pygeum polystachyum) -medang kelawar (Pygeum polystachyum)<br />battery cage (poultry) -sangkar bersekat (ayam)<br />battery system (poultry) -sistem sangkar bersekat (ayam)<br />bayas (Oncosperma horrida) -bayas (Oncosperma horrida)<br />bayberry (Pimenta acris) -pokok baiberi (Pimenta acris)<br />beak -paruh<br />bean fly (Melanagromyza phaseoli) -lalat kacang (Melanagromyza phaseoli)<br />beaver (Castor canadensis) -beaver (Castor canadensis)<br />bed -batas, lapisan, dasar<br />bedding -alas, bincah (haiwan)<br />bedding cultivation -penanaman batas<br />bedding straw -jerami alas<br />bedrock -batuan dasar<br />bee brush -berus lebah<br />bee escape -lukah lebah<br />bee house -rumah lebah<br />bee louse -kutu lebah<br />bee moth -rama-rama lebah<br />bee paralysis -lumpuh lebah<br />bee space -ruang lebah<br />bee veil -selubung muka (pemelihara lebah)<br />bee wax -lilin lebah<br />bee yard -pekarangan lebah<br />beebread -roti lebah<br />beech (Fagus sylvatica) -bic (Fagus sylvatica)<br />bee-eater (Merops spp.) -berek-berek (Merops spp.)<br />beef cattle -lembu daging<br />beehive - sarang lebah<br />beeline -garis lebah<br />beet (Beta vulgaris) -bit (Beta vulgaris)<br />beetle (Ord. Coleoptera) -kekabuh (Ord. Coleoptera)<br />begonia -begonia<br />behavioural toxicology -toksikologi perilakuan<br />bekoi (Cypteronia paniculata) -bekoi, mengkuah (Cypteronia paniculata)<br />belimbing (Averrhoa bilimbi) -belimbing bulu<br />bell pepper (Capsicum annuum var. grossum) -cili kembung, cili manis (Capsicum annuum var. grossum)<br />bench grafting -cantuman bangku<br />bend terracing -teres tangga<br />beneficial effect -kesan bermanfaat<br />benthic organism -organisma bentos<br />benthos -bentos<br />benzoin oil-fruit (Elaeocarpus stipularis) -buah medang api (Elaeocarpus stipularis)<br />beremban bukit (Duabanga sonneratioides) -beremban bukit(Duabanga sonneratioides)<br />berry -beri<br />beta oxidation -pengoksidan beta<br />betel palm (Areca catechu) -pokok pinang (Areca catechu)<br />beverage crop tanaman minuman<br />beverage minuman, bahan minuman<br />bicollateral –dwisesisi, bikolateral<br />biennial bearing berbuah dwitahunan, berbuah dwimusim<br />biennial crop tanaman dwitahunan, tanaman dwimusim<br />biennial -dwitahunan, dwimusim<br />biennial plant -tumbuhan dwitahunan, tumbuhan dwimusim<br />bifenestrate -dwifenestrat<br />bifid -bifid<br />bifid wings -kepak bifid<br />biflagellate -dwiflagelum<br />bifoliate bifoliat<br />bifurcate -dwicabang, bifurkat<br />Bignonia -Bignonia<br />bilabiate -dwikelopak<br />bilateral -dwisisi, bilateral<br />bilateral symmetry -simetri dwisisi, simetri bilateral<br />bile -hempedu<br />bill -lihat: beak<br />bilocular -dwipangsa, bilokular<br />bimodal curve -keluk dwimodus<br />binjai (Mangifera caesia) -binjai (Mangifera caesia)<br />binomial -binomial<br />binomial nomenclature -tatanama binomial<br />bioassay -bioasai<br />biochemical defence -pertahanan biokimia<br />biocide -biosid<br />biocoenosis -biosenosis<br />biodegradable -terbiodegradkan<br />biodegradation -pembiodegradan<br />biofluorence -biopendarfluor<br />biogenetic law -hukum biogenesis<br />biogenetic theory -teori biogenesis<br />biointensification -keamatan biologi, pengamatan biologi<br />biological balance -imbangan biologi<br />biological clock -jam biologi<br />biological competition -persaingan biologi<br />biological control -kawalan biologi<br />biological dose -dos biologi, takar biologi<br />biological exchange -pertukaran biologi<br />biological fixation -pengikatan biologi<br />biological immobilization -imobilisasi biologi<br />biological interchange -saling tukar biologi<br />biological mineralization -pemineralan biologi<br />biological pest control -kawalan perosak biologi<br />biological race -ras biologi<br />biological rhythm -ritma biologi<br />biological science -sains biologi<br />biological value -nilai biologi<br />biomagnification -pembesaran biologi<br />biomass -biojisim<br />biometrics -(ilmu) biometri<br />biometry -biometri<br />bionomics -(ilmu) bionomi<br />biotic -biota<br />biotic community -komuniti biota<br />biotic factor (ecology) -faktor biota (ekologi)<br />biotic influence -pengaruh biota<br />biotic potential -keupayaan biota<br />biotin -biotin<br />biotope -biotop<br />biotoxin -biotoksin<br />biotransformation -biotransformasi<br />biotrophy -biotrofi<br />biotype -biotip<br />biparous -biparus<br />bipectinate -bipektinat<br />bipinnate (leaf) –dwilelipan, bipinat<br />bipolar cell -sel dwikutub<br />bipolar heterothallism -heterotalisme dwikutub<br />biramous -biramus<br />birch (gen. Betula) -birch (gen. Betula)<br />birch tree (Betula pendula) -pokok birch (Betula pendula)<br />bird chilli (Capsicum frutescens var. minimum) -cili burung (Capsicum frutescens var. minimum)<br />bird of prey -burung pemangsa<br />bird's eye spot -bintik mata burung<br />bird's nest fern (Asplenium nidus) -paku langsuyar (Asplenium nidus)<br />bird's nest fungi (Cyathus striatus) -kulat sarang burung (Cyathus striatus)<br />bisect -bisek<br />bisexual -dwiseks<br />bisexual reproduction -pembiakan dwiseks<br />bitter gourd (Momordica charantia) -peria (Momordica charantia)<br />bitunicate -bitunikat<br />bivalent -bivalen<br />bivalve proboscis -probosis dwiinjap<br />bivoltine -bivoltin<br />black bug -lihat: stink bug (Scotinophara coarctata)<br />black clover (Desmodium triflorum) -sisik tenggiling (Desmodium triflorum)<br />black eagle (Malaysian mountain eagle) (lctinaetus malaiensis) -helang hitam (lctinaetus malaiensis)<br />black earth -tanah hitam<br />black kelat (Eugenia cymosa) -kelat hitam (Eugenia cymosa)<br />black mould -kulapuk hitam<br />black pod disease -penyakit lenggai hitam<br />black rot -reput hitam<br />black spot -bintik hitam<br />black stem rust -karat batang hitam<br />black stripe -penyakit jalur hitam<br />black-currant (Ribes nigrum) -buah kismis hitam (Ribes nigrum)<br />black-necked stork (White-ibis) (Threskiornis melanocephala) -burung sekendi (Threskiornis melanocephala)<br />bladder cherry (Physalis minima) -letup-letup, leletup (Physalis minima)<br />blade -lai daun, blade (pisau)<br />blanching -pemucatan<br />blanket crepe -lembaran getah krep<br />blanket spray -semburan merata<br />blast disease -penyakit blasta, penyakit karah<br />blastocoel -blastosel<br />blastoderm -blastoderma<br />blastokinesis -blastokinesis<br />blastomere -blastomer<br />blastopore -blastopor buah<br />blastospore -blastospora<br />bleached sand -pasir jernih<br />bleed -rembes<br />bleeding -merembes<br />blemish -cacat rupa<br />blending tank -tangki campur<br />blepharoplast –blefaroplas<br />blight -hawar<br />blister blight -hawar lepuh<br />blister -lepuh<br />blister miner -ulat pelombong lepuh<br />blistering agent -bahan pelepuh<br />bloat - kembung, buncit<br />bloater - ikan salai<br />block -blok<br />block rubber -getah bongkah<br />blocky structure -struktur berblok<br />blood line -darah keturunan<br />blood meal -serbuk darah (baja)<br />blood plasma -plasma darah<br />bloom (algae) -hamparan (alga)<br />bloom (flower) -mekar (bunga)<br />blossom-end-rot-disease -penyakit reput hujung<br />blossom-headed parakeet (Psittacula cyanocephala) -bayan kepala merah (Psittacula cyanocephala)<br />blotch -tompok<br />blotchy ripening - kemasakan sopak<br />blowfly -langau<br />blown-out land -tanah tertiup habis<br />blubber -lemak, bluber<br />blue bottle fly (gen. Calliphora) -langau biru (gen. Calliphora)<br />blue green algae -alga biru hijau<br />bluebell (Scilla nonscripta) -blubel (Scilla nonscripta)<br />blueberry (gen. Vaccinium) -bluberi (gen. Vaccinium)<br />bluff podzol -podzol lembah<br />body integument -integumen badan<br />bog iron ore -bijih besi rawa<br />bog -rawa<br />bog soil -tanah rawa<br />bolting -peletusan benih<br />bone ash -abu tulang<br />bone meal -serbuk tulang<br />boot stage -peringkat bunting<br />borax -boraks<br />Bordeaux mixture - campuran Bordeaux<br />border effect -kesan sempadan<br />border irrigation - pengairan sempadan<br />borer - pengorek<br />boring beetle -kumbang pengorek<br />Borolia -Borolia (sejenis rama-rama)<br />boron -boron<br />botanical croton (Croton tiglium) - cengkian (Croton tiglium)<br />botanical garden - taman botani<br />botanical key -petunjuk botani<br />botanical relationship -perhubungan botani<br />botanist -ahli botani<br />botany -botani<br />bottle brush (plant) -berus botol (tumbuhan)<br />bottle gourd (Lagenaria leucantha, Lagenaria vulgaris) -labu air, labu kendi (Lagenaria leucantha, Lagenaria vulgaris)<br />bottle-neck fruit (Pericampylus glaucus, Pericampylus incanus) - buah ketutu (Pericampylus glaucus, Pericampylus incanus)<br />bottom fraction -pecahan bawah<br />bottom land -tanah daratan<br />bottom soil -tanah dalam, tanah bawah<br />bouea tree (Bouea macrophylla) - kundang, setar (Bouea macrophylla), lihat: plum mango<br />bougainvillea bunga kertas<br />Bougainvillea spectabilis -bunga kertas (Bougainvillea spectabilis)<br />boulder -batuan gajah<br />bowstring hemp (Sansevieria trifaciata) -lidah buaya (Sansevieria trifaciata)<br />box spanner sepana kotak<br />boysemberry boisemberi<br />bozzle (sprayer) bozel (penyembur)<br />brace comb kom penyokong<br />brace vein urat penyokong<br />brachelytron -brakelitron<br />brachycerous - brakiserus<br />brachypterous -brakipterus<br />bracing -sokongan<br />brack (flower) -pengasuh (bunga)<br />bracken -resam<br />bracket (fungus) -braket (kulat)<br />brackish -payau<br />brackish water nematode - nematod air payau<br />braided chestnut (Castanopsis inermis) – berangan (Castanopsis inermis)<br />bramble -semak berduri<br />bran (rice) -dedak (padi)<br />branch angle -sudut cabang<br />branch -dahan<br />branch induction -aruhan cabang<br />branch primordia -janadahan<br />branchial region -bahagian insang<br />branching -berdahan, bercabang<br />branchiopneustic -brankiopneustik<br />branchiostegal -selaput insang<br />bread fruit (Artocarpus communis), (Artocarpus incisus) - sukun, kulur (Artocarpus communis), (Artocarpus incisus)<br />breaking (animal) -melampas (haiwan)<br />breccia -brekia<br />breed - biak baka<br />breeder -pembiak baka<br />breeder's seed -biji benih pembiak baka<br />breeder's stock seed - lihat: breeder's seed<br />breeding method -kaedah pembiakbakaan<br />breeding -pembiakbakaan<br />breeding programme -program pembiakbakaan<br />breeding system -sistem pembiakbakaan<br />breviate -breviat<br />breviorate -breviorat<br />brevissimate –brevisimat<br />briar (brisket) –brisket<br />briar (Erica arborea) -kayu briar (Erica arborea)<br />briar (thorny bush) -briar (semak duri)<br />briar -briar<br />bridge grafting -cantuman titian<br />brin -brin<br />brinjal (Solanum melongana) -terung (Solanum melongana)<br />broad spectrum -spektrum luas<br />broadcast (fertilizer) -tabur (baja)<br />broadcast spraying -sembur rata<br />broadcasting -penaburan<br />broadleaf buttonweed (Borreria latifolla) -rumpai butang daun lebar (Borreria latifolla)<br />broad-leaved weed -rumpai berdaun lebar<br />broccoli (Brassica oleracea var. botrytis) - brokoli (Brassica oleracea var. botrytis)<br />broiler (poultry) -ayam peranggang, ayam daging<br />broken contour -kontur putus<br />broken core (pineapple) -patah empulur (nanas)<br />bromatia -bromatia<br />bromination -pembrominan<br />bronzing of leaf -pemerangan daun<br />brood chamber -ruang eraman<br />brood cycle -kitaran eraman<br />brood -eram, eraman<br />brood nest -sarang eraman<br />brood rearing -pemeliharaan eraman<br />brooder -alat pengeram, tempat mengeram<br />broodiness -citaram<br />brooding -pengeraman<br />brooding period -tempoh pengeraman<br />broth -kaldu<br />brown algae (Phylum Phaeophyta) -alga perang (Filum Phaeophyta)<br />brown bast (rubber tree) -penyakit kulit kering (pokok getah)<br />brown budding -cantuman tunas perang<br />brown earth -bumi coklat, bumi perang<br />brown planthopper -benah perang<br />brown pod rot -reput lenggai perang<br />brown podzolic soil -tanah podzol coklat, tanah podzol perang<br />brown root disease -penyakit akar perang<br />brown rot -reput perang<br />brown soil -tanah coklat, tanah perang<br />brown spiny rat (Rattus rajah) -tikus duri hitam pudar<br />brown spot -bintik perang<br />Brownian movement -gerakan Brown<br />brown-spot disease -penyakit bintik perang<br />browse tree -pohon ragutan<br />brunizem -brunizem<br />brush cutter -penebas belukar<br />bryophyte -briofit<br />buccal aperture -bukaan buka<br />buccal capsule -kapsul buka<br />buccal cavity -rongga buka<br />bud (flower) -kudup (bunga)<br />bud grafting -cantuman mata tunas<br />bud -mata tunas<br />bud mutation -mutasi tunas<br />bud patch -keping mata tunas<br />bud rest -tunas rehat<br />bud rot -reput tunas<br />bud selection -pemilihan tunas<br />budded stump -tunggul cantuman<br />budding -cantuman tunas<br />budding knife -pisau cantuman tunas<br />budding technique (leaf) -teknik cantuman tunas (Rattus rajah)<br />bud-sport -tunas ganjil<br />budwood -kayu mata tunas<br />budwood nursery -semaian kayu tunas<br />buffalo (Bubalus bubalis) -kerbau (Bubalus bubalis)<br />buffalo grass (Paspalum conjugatum) -rumput kerbau, rumput pahit (Paspalum conjugatum)<br />buffer solution -larutan tampan<br />buffering capacity -keupayaan penampanan<br />bug -- kepinding<br />bulb - bebawang<br />bulb crop -tanaman bebawang<br />bulb flap -kelopak bebawang<br />bulbil -bebawang gantung<br />bulbing -pembawangan<br />bulblet -salur bebawang<br />bulk comb honey -madu kom pukal<br />bulk density -ketumpatan pukal<br />bulk handling -pengendalian pukal<br />bulk method -kaedah pukal<br />bulk storage -storan pukal<br />bulk supply bekalan pukal<br />bulking -pemukalan<br />bulking tank -tangki pengumpul<br />bulk-population selection -pemilihan populasi pukal<br />bulla -bula<br />bulldozer - jentolak, buldozer<br />bullock -lembu kembiri<br />bullock's heart (Annona reticulata) -nona, kapri (Annona reticulata)<br />bumble bee (fam. Apidae) -kumbang bumbel (fam. Apidae)<br />bunch moth -rama-rama tandan<br />bunch rot -reput tandan<br />bunch-end rot -reput hujung tandan<br />bund -benteng, permatang<br />bundle sheath -selaput berkas<br />bur-fruited urena (Urena lobata) -pulut-pulut, kelulut (Urena lobata)<br />buried slide - slaid timbus<br />buried soil -tanah tertimbus<br />Burma simpuh (Dillenia indica) -simpuh (Dillenia indica)<br />burnt earth mixture -campuran tanah bakar<br />burr -bonggol, pepusar<br />burr comb -kom terlebih<br />burro -keldai<br />burrow -korek<br />bursa copulatrix -bursa kopulatriks<br />bush (agricultural engineering) -busy (kejuruteraan pertanian)<br />bush -semak, belukar<br />bush-fallow -tanah rang semak<br />bushy (tree) -rimbun (pokok)<br />buttercup buterkup<br />butterfly kupu-kupu akar<br />butterfly pea (Centrosema plumierii) kacang hantu (Centrosema plumierii)<br />butter-fruit tree (Diospyros discolor) -pokok buah mentega, pokok buah saklat (Diospyros discolor)<br />buttock -pinggul, punggung<br />buttress root – akar banir<br />butts - perdu, rumpun<br />cabbage (Brassica oleracea) -kubis (Brassica oleracea)<br />cabbage tree (Fagraea crenulata) -birah (Fagraea crenulata)<br />cacao (Theobroma cacao) -koko (Theobroma cacao)<br />cacma baboon (Papio porcarius), (Papio comatus) -babun cakma (Papio porcarius), (Papio comatus)<br />cacogenesis -kakogenesis<br />cactus -kaktus<br />caducous –cepat luruh<br />caecum -sekum<br />caespitose -sespitos<br />cage brooding -pengeraman bersangkar<br />cage -sangkar<br />cake breaker -pemecah hampas<br />calabash (Crescentia cujete) -kalabas, lelabu (Crescentia cujete)<br />caladium -keladi<br />calandra (Calandra oryzae) -kutu beras (Calandra oryzae)<br />calcareous -berkapur<br />calcareous crust - kerak berkapur<br />calcareous soil - tanah berkapur<br />calcined bone -tulang bakar<br />calendula -kalendula<br />calibration plot -lihat: control plot<br />calibration -tentukuran, penentukuran<br />caliculate antenna -sesungut kalikulat<br />callophore -kalofor<br />callose -kalos<br />callus -kalus<br />calobiosis -kalobiosis<br />calophyllum (Calophyllum inophyllum) -penaga laut (Calophyllum inophyllum)<br />calopogonium (Calopogonium mucunoides) -kalopogonium (Calopogonium mucunoides)<br />calorimetry -kalorimetri<br />calypter -kalipter<br />calyptra - kaliptra<br />calyx -kaliks<br />calyx tube - tiub kaliks<br />camara kayu camara<br />cambium - kambium<br />cambium contact -persentuhan kambium<br />cambium layer - lapisan kambium<br />camel's foot (Bauhinia purpurea) -pokok tapak unta (Bauhinia purpurea)<br />camerostome -kamerostom<br />camouflage -samaran, penyamaran<br />campanulate -leloceng, kampanulat<br />campestral -kampestral<br />campodeiform -kampodeiform<br />camponiform sensillum -sensilum kamponiform<br />campylotropous -kampilotropus<br />can (mushroom) -payung (cendawan)<br />canangium (Canangium odoratum) -kenanga (Canangium odoratum)<br />canangium (Canangium scortechinii) -bunga kesidang (Canangium scortechinii)<br />canary bird (Serinus canarius) -burung kenari (Serinus canarius)<br />canary grass (Phalaris canariensis) - rumput kenari (Phalaris canariensis)<br />cancer (plant) - kanser (tumbuhan)<br />candle-nut tree (Aleurites moluccana) -pokok buah keras (Aleurites moluccana)<br />candler -pendian<br />candling -mendian<br />canescent -kanesen<br />canine (tooth) -kanin, taring<br />canker -cerana, kanker<br />canna (Canna indica) -bunga tasbih (Canna indica)<br />cannibal -kanibal<br />cannibalism -kanibalisme<br />canning cultivar -kultivar tin, varieti tin<br />canning -pengetinan<br />canning variety -lihat: canning cultivar<br />cantaloupe -lihat: muskmelon<br />canthariasis -kantariasis<br />cantharidin -kantaridin<br />canthus -kantus<br />canvas -kanvas, tarpal<br />cap cell -sel jidal<br />capillarity -kererambutan<br />capillary action -tindakan rerambut<br />capillary pore -rongga rerambut<br />capillary porosity -keronggaan rerambut<br />capitate -pepudung<br />capitulum -kapitulum<br />capon (poultry) -kembiri (ayam itik)<br />capsaicin –kapsaisin<br />capsid -kapsid<br />capsomere -kapsomer<br />capsule -kapsul<br />carambola (star fruit) (Averrhoa carambola) -belimbing segi (Averrhoa carambola)<br />carapa (Carapa granatum) -nyirih udang (Carapa granatum)<br />carapa (Carapa moluccensis) -nyirih batu (Carapa moluccensis)<br />carapace -kulit katung (belakang)<br />caraway (Cuminum cyminum) -jintan putih (Cuminum cyminum)<br />carbamate -karbamat<br />carbohydrate - karbohidrat<br />carbonarius -karbonarius<br />carbon-assimilation -asimilasi karbon<br />carbonate accumulation -himpunan karbonat<br />cardamon (Amomum cardamomum) - kepulaga, pulaga, pelaga (Amomum cardamomum)<br />cardiac puncture -tebuk kardium<br />cardiac region -bahagian kardium<br />cardiac valve -injap kardium<br />cardioblast -kardioblas<br />carnation (Dianthus spp.) -bunga telukis (Dianthus spp.)<br />carnivore -karnivor<br />carnivorous animal -haiwan karnivor<br />carotene -karotena<br />carotenoid -karotenoid<br />carotin -lihat: carotene<br />carotinalbumen -karotinalbumen<br />carp (Cyprinus carpio) -karpa (Cyprinus carpio)<br />carpel -karpel<br />carpelloid fruit -buah berkarpel<br />carpenter bee (large black) (Xylocopa latipes) -kumbang kayu hitam (Xylocopa latipes)<br />carpenter bee (small black) (Koptorthosoma confusa) -kumbang kayu kuning (Koptorthosoma confusa)<br />carpenter bee -lebah kayu<br />carpet grass (Axonopus compressus) -rumput hampar (Axonopus compressus)<br />carpophagus -karpofagus<br />carpopodite -karpopodit<br />carrier of disease -pembawa penyakit<br />carrot (Daucus carota) –karot, bortel, lobak merah (Daucus carota)<br />carrying capacity -muatan bawaan, keupayaan bawaan<br />cartilage -rawan<br />cartilaginous -berawan<br />caruncle -karunkel<br />caryopsis - kariopsis<br />casein -kasein<br />caseinogen -kaseinogen<br />caseworm (Nymphula depunctalis) –ulat layar, ulat apung (Nymphula depunctalis)<br />cash crop -tanaman kontan<br />cashew (Anacardium occidentale) -gajus (Anacardium occidentale)<br />cassava (Manihot utilissima, Manihot esculenta) -ubi kayu (Manihot utilissima, Manihot esculenta)<br />cassia (Cassia alata) -gelenggang (Cassia alata)<br />cassytha (Cassytha filiformis) -cemar batu (Cassytha filiformis)<br />castaneous -perang tua<br />caste -kasta<br />castor-oil plant (Ricinus communis) -pokok jarak (Ricinus communis)<br />castrate -kembiri<br />castration -pengembirian<br />casual species -spesies jarang<br />casuarina Sumatrana (Casuarina sumatrana) - ru Sumatra (Casuarina sumatrana)<br />catabolism -katabolisme<br />catadromous -katadromus<br />catappa (Terminalia catappa) -ketapang (Terminalia catappa)<br />catch crop -tanaman sambilan<br />catchment area -kawasan tadahan<br />catena -katena<br />catena soil -tanah katena<br />caterpillar -katerpilar, beluncas<br />catfacing (of fruit) -menggerutu (buah)<br />catfish species -spesies ikan duri<br />catimbum -puar<br />cation exchange capacity -keupayaan pertukaran kation<br />cation exchange -pertukaran kation<br />cation exchange reaction -tindak balas pertukaran kation<br />cation fixation -pengikatan kation<br />cat's tail grass (Heliotropium indicum) -rumput ekor kucing, rumput kala jengking (Heliotropium indicum)<br />caudad -kaudad<br />caudal alae -cuping kaudal<br />caudal fan -kipas kaudal<br />caudal filament -filamen kaudal<br />caudal fin -sirip kaudal<br />caudal gill -insang kaudal<br />caudal gland -kelenjar kaudal<br />caudal -kaudal<br />caudal notch -lekuk kaudal<br />caudal plate -plat kaudal<br />caudal pore -liang kaudal<br />caudal seta -seta kaudal<br />caudal supplement -tambahan kaudal<br />caudate -kaudat<br />caudex -kaudeks<br />cauliflory -kauliflori<br />cauliflower (Brassica oleracea var. botrytis) -kubis bunga (Brassica oleracea var. botrytis)<br />cauline leaf -daun kaulin<br />causal agent -agen penyebab<br />cedar (gen. Cedrus) -pokok sedar, pokok araz (gen. Cedrus)<br />celery (Apium graveolens) -saderi (Apium graveolens)<br />cell division -pembahagian sel<br />cell -sel<br />cell-sap -sap sel<br />cell-wall -dinding sel<br />cemetery tree (Polyalthia canangioides) -mempisang (Polyalthia canangioides)<br />cenogenous -senogenus<br />census -banci<br />centipede (Scolopendra subspinipes) -halipan, lipan (Scolopendra subspinipes)<br />central cylinder -silinder tengah<br />central leader -cabang pandu<br />central value apparatus -alat injap pusat<br />centre of distribution -pusat pengedaran<br />centrifugal floatation method -kaedah pengapungan emparan<br />centrifugation -pengemparan<br />centrifuge -emparan<br />centrifuged concentration -pati emparan<br />centromere -sentromer<br />centrosema -kacang sentrosema<br />century plant (Agave sisalana) - pokok sisal (Agave sisalana)<br />cephalad -sefalad<br />cephalic crown -silara sefalon<br />cephalic framework -rangka sefalon<br />cephalic papilla -papila sefalon<br />cephalic seta -seta sefalon<br />cephalization -pensefalonan<br />cephalomere -sefalomer<br />cephalon -sefalon<br />cephalopharangeal skeleton -rangka sefalofarinks<br />cephalotheca -sefaloteka<br />cephalothorax - sefalotoraks<br />cerambycid beetle -kumbang serambisid<br />ceratheca -serateka<br />cerbera (Cerbera manghas) -pongpong, pokok bentan (Cerbera manghas)<br />cercius -sersius<br />cereal -bijirin<br />cereal crop -tanaman bijirin<br />cerebral ganglion -ganglion serebrum<br />ceroous (botany) -serous (botani)<br />certification scheme (seed) -skim penghasilan (biji benih)<br />certified seed -biji benih teraku<br />certified seed stock -simpanan biji benih teraku<br />cervical gland -kelenjar serviks<br />cervical sclerite -sklerit serviks<br />cetacea (Aquatic mammal) -cetacea (Aquatic mammal)<br />Ceylon spinach (Basella rubra) -remayung (Basella rubra)<br />Chaetodoretus beetle -kumbang Chaetodoretus<br />chaetotaxy -kaetotaksi<br />chaff -jerami padi, jerami cincang, tatal (ketaman kayu)<br />chalaza -kalaza<br />chalazogamy -kalazogami<br />chalk brood disease - penyakit kekapur anak<br />chameleon (Chameleon chameleon) - kameleon (Chameleon chameleon)<br />chandarai (Grewia spp.) -cenderai (Grewia spp.)<br />channel -alur, saluran, terusan, selat<br />character measurement - ukuran tabiat<br />characteristic of life -ciri hayat<br />characteristic of species -ciri spesies<br />charcoal -arang<br />chart -carta<br />chartaceous - kekertasan<br />chasmogamy -kasmogami<br />chayote -labu siam<br />check plot -petak kawalan<br />check variety - varieti bandingan<br />chela -kela<br />chelicera -kelisera<br />chemical analysis -analisis kimia, penganalisisan kimia<br />chemical characteristic -ciri kimia<br />chemical control -kawalan kimia<br />chemical fertilizer -baja kimia<br />chemical interaction - saling tindak kimia<br />chemical nature - keadaan kimia<br />chemical persistency -kekalan kimia<br />chemical property - sifat kimia<br />chemist -ahli kimia<br />chemoautotrophy -kemoautotrofi<br />chemoperception -kemopersepsi<br />chemoreceptor -kemoreseptor<br />chemotaxis -kemotaksis<br />chemotherapeutant - bahan kemoterafi, kemoterapeutan<br />chemotropism -kemotropisme<br />chengal pasir (Hopea odorata) -cengal pasir (Hopea odorata)<br />chenille plant (Acalypha hispida)-pokok ekor kucing (Acalypha hispida)<br />chenille tree -lihat: chenille plant (Acalypha hispida)<br />cheremai (Cicca acida) –cermai, ceremai (Cicca acida)<br />cherry (Prunus spp.) -ceri (Prunus spp.)<br />cherry pepper (Capsicum annuum) -cili ceri (Capsicum annuum)<br />cherry tree (Muntingia calabura) -pokok ceri burung (Muntingia calabura)<br />chick-pea (Cicer arietinum) -kacang kuda (Cicer arietinum)<br />chicle -getah ciku<br />chicory (Cichorium intybus) -cikori (Cichorium intybus)<br />chill -dingin<br />chilli (Capsicum spp.) -cabai, cili (Capsicum spp.)<br />chilling injury -kecederaan kedinginan<br />chilling -kedinginan<br />Chilo moth (Chilo simplex), (Chilo suppressalis) - rama-rama Chilo (Chilo simplex), (Chito suppressalis)<br />chimaera (rabbitfish) -kimera<br />chimpanzee (Pan troglodytes) -cimpanzi (Pan troglodytes)<br />china clay -tanah liat putih, kaolin<br />chinchilla (Chinchilla tanager)- cincila (Chinchilla tanager)<br />Chinensia ixora (lxora chinensis) -siantan cina (lxora chinensis)<br />Chinese cabbage (Brassica chinensis) - sawi putih (Brassica chinensis)<br />Chinese chives (Allium odorum)- kucai (Allium odorum)<br />Chinese juniper (Juniperus chinensis) -juniper cina (Juniperus chinensis)<br />Chinese kale (Brassica alboglabra) -kai lan, sawi hijau tua (Brassica alboglabra)<br />Chinese myrtle (Murraya paniculata, Murraya exotica) -kemuning (Murraya paniculata, Murraya exotica)<br />Chinese pond heron (Ardeola bacchus) -burung tampung baju (Ardeola bacchus)<br />Chinese radish (Raphanus sativus var. hortensis) –lobak (Raphanus sativus var. hortensis)<br />chip budding -cantuman tunas serpihan<br />chirotype -kirotip<br />chisel cultivator -bajak pahat<br />chisel -pahat<br />chisel plough -lihat: chisel cultivator<br />chitin -kitin<br />chitinous cuticle -kutikel berkitin<br />chitosan -kitosan<br />chitose -kitosa<br />chives -kucai<br />chlamydospore -klamidospora<br />chlorenchyma - klorenkima<br />chlorinated rubber -getah terklorin<br />chlorophyll -klorofil<br />chloroplast -kloroplas<br />chlorosis -klorosis<br />chocho (Sechium edule) - gambas, labu siam, timun siam (Sechium edule)<br />chondriosome -kondriosom<br />chord -kord<br />chordotonal organ -organ kordotonal<br />chorion -korion<br />choripetalous -koripetal<br />chorisepalous -korisepal<br />choy sam (Brassica rapa) -sawi bunga (Brassica rapa)<br />chromatid -kromatid<br />chromatography -kromatografi<br />chromophil - kromofil<br />chromoplast -kromoplas<br />chromosome -kromosom<br />chronic respiratory disease -penyakit pernafasan kronik<br />chronic toxicity -ketoksikan kronik<br />chrysalis (butterfly) -kepompong (kupu-kupu)<br />chrysalis -krisalis<br />chrysanthemum (Chrysanthemum morifolium) -kekwa (Chrysanthemum morifolium)<br />cibarium -sibarium<br />cicada (Pam. Cicadidae ) -riang-riang (Pam. Cicadidae)<br />ciliate -siliat<br />cilium (pl. cilia) -silium<br />cinchona (Cinchona spp.) -pokok kuinin, pokok kina (Cinchona spp.)<br />cinnamon (Cinnamomum zeylanicum) -kayu manis (Cinnamomum zeylanicum)<br />cion -lihat: scion<br />circinate - gulungguk, sirsinat<br />circular weeding -merumput keliling<br />circulative virus -virus sirkulatif<br />circumfenestrate -sirkumfenestrat<br />circumoesophageal commissure -komisur sirkumesofagus<br />circumoesophageal connective -sambungan sirkumesofagus<br />circumscissile -pecah repang<br />cirrose -siros<br />citronella grass (Cymbopogon nardus) -serai wangi (Cymbopogon nardus)<br />citrus –sitrus, limau<br />city park -taman bandaraya<br />city planning -perancangan bandaraya<br />cladode -kladod<br />cladophyll -kladofil<br />clamp connection -sambungan klamp<br />clasper -klasper<br />classical genetics -(ilmu) genetik klasik<br />classification -pengelasan<br />clavate -klavat<br />clavicle -tulang selangka<br />clavola -klavola<br />claw hammer -tukul tuil<br />claw -kerambi<br />clay -lempung, tanah liat<br />clay loam -lom lempung, lom tanah liat<br />clay mineral -mineral lempung, mineral tanah liat<br />clay pan -papar lempung, papar tanah liat<br />clay-colloid -koloid lempung, koloid tanah liat<br />clayey loam -lihat: clay loam<br />clay-fraction -pecahan lempung, koloid tanah liat<br />clear-wing bug -kepinding kepak jernih<br />cleavage -ira<br />cleft grafting -cantuman baji<br />cleistogamy -kleistogami<br />cleistothecium -kleistotesium<br />clematis (Clematis smilacifolia) -klematis (Clematis smilacifolia)<br />cleome (Cleome icosandra) -maman (Cleome icosandra)<br />cleptobiosis - kleptobiosis<br />climacteric -klimakterik<br />climate -iklim<br />climatic analogue -analog iklim<br />climatic classification -pengelasan iklim<br />climatic control -kawalan iklim, pengawalan iklim<br />climatic energy -tenaga iklim<br />climatic factor -faktor iklim<br />climatic index -indeks iklim<br />climatic race -ras iklim klon<br />climatic region -kawasan iklim<br />climatic rhythm -ritma iklim<br />climatic shift -ganjakan iklim<br />climatic stress -himpitan iklim<br />climatic type -jenis iklim<br />climax - kemuncak<br />climax community -komuniti kemuncak<br />climax regression -rosotan kemuncak<br />climax vegetation -tumbuhan kemuncak<br />climber - pemanjat<br />clipping -guntingan, pengguntingan<br />Clitorea laurifolia -beluncas padi (Clitorea laurifolia)<br />cloaca -kloaka<br />clod -ketul<br />cloddy -berketul<br />clonal budded planting material- benih cantuman klon<br />clonal characteristic -ciri klon<br />clonal material - benih klon<br />clonal seed -biji benih klon<br />clonal seedling -anak benih klon<br />clonal seedling stump -tunggul anak benih<br />clone - klon<br />clone selection -pemilihan klon<br />closed community -komuniti tertutup<br />cloud zone -zon awan<br />clouded leopard (Felis nebulosa) -harimau dahan (Felis nebulosa)<br />clove (Eugenia aromatica) -cengkih (Eugenia aromatica)<br />clover (Trifolium spp.) - klover, foder (Trifolium spp.)<br />club fungi -kulat tongkol, kulat tokol<br />club moss (Lycopodium spp.) -paku ranih (Lycopodium spp.)<br />club root disease -penyakit akar tongkol<br />clubbed antenna -sesungut tongkol<br />clubwort (Adenostemma lavenia) -rumput pasir (Adenostemma lavenia)<br />cluster beans (Cyamopsis psoralioides) -kacang jambak (Cyamopsis psoralioides)<br />cluster -kelompok, gugusan<br />clypeus -klipeus<br />coagulant –pembeku, koagulan<br />coagulation –pembekuan, koagulasi<br />coagulum – bekuan, koagulum<br />coalescence -berkoales<br />coarse sand - pasir kasar<br />cob -tongkol<br />Cobb's slide -lihat: aluminium slide<br />coccidiosis -koksidiosis<br />cockchafer grub -lundi kaboi<br />cockerel -ayam jantan<br />cockroach (Periplaneta americana) -lipas (Periplaneta americana)<br />cockscombs (Celosia spp.) -bunga balung ayam (Celosia spp.)<br />coconut (Cocos nucifera) –nyiur, kelapa (Cocoa nucifera)<br />coconut cake -hampas kelapa<br />coconut skipper (Hidari iravi) -kelolong nyiur, kelolong kelapa (Hidari iravi)<br />cocoon -kokun<br />cod (Cadus morrhua) -ikan kod (Cadus morrhua)<br />codia -kodia<br />codling -lihat: cod (Cadus morrhua)<br />coefficient of variability -pekali kebolehubahan<br />coefficient of variation -pekali ubahan<br />coefficient -pekali<br />coeloconic sensillum - sensilum selokonik<br />coelomyarian muscle cell -sel otot selomiarian<br />coenocyte -senosit<br />coexist -hidup bersama<br />coffee (Coffea spp) -kopi (Coffea spp.)<br />coffee bean -biji kopi<br />coherent -koheren<br />coir (coconut) -sabut kelapa<br />cola (Cola spp.) -kola (Cola spp.)<br />cola nut (Cola nitida) -buah kola (Cola nitida)<br />colchicine -kolkisina<br />cold chisel -pahat keluli<br />cold cure (rubber) -pemvulkanan sejuk (getah)<br />cold frame -rangka sejuk<br />cold injury -kecederaan sejuk<br />cold resistance -tahan sejuk<br />cold storage -storan sejuk<br />cold stratification -penstratuman sejuk<br />coldhardiness -kelasaksejukan<br />cole crop -tanaman kol<br />coleoptile -koleoptil<br />coleorhiza -koleoriza<br />Coleus amboinicus -bangun-bangun (Coleus amboinicus)<br />Coleus blumei -ati-ati (Coleus blumei)<br />Coleus tuberosus -ubi kemili (Coleus tuberosus)<br />collagen -kolagen<br />collar (root) -kolar (akar)<br />collar borer -bubuk kolar<br />collar disease (rubber tree) (Ustulina zonata) -penyakit kolar (pokok getah) (Ustulina zonata)<br />collar protectant dressing -rawatan pelindung kolar<br />collar protectant -pelindung kolar<br />collar rot -reput kolar<br />collar slips (pineapple) -sulur buah (nanas)<br />collar-bone -tulang selangka<br />collard -lihat: kale<br />collared scops owl (Otus bakkamoena lempiji) -jampuk (Otus bakkamoena lempiji)<br />collenchyma -kolenkima<br />Colletotrichum leaf disease -penyakit daun Colletotrichum<br />colloid -koloid<br />colloidal clay -lempung berkoloid, tanah liat berkoloid<br />colloidal gel -gel berkoloid<br />colloidal sol -sol berkoloid<br />colluvial soil -tanah koluvium<br />colluvium -koluvium<br />Colocasia antiquorum -lihat: Colocasia esculentum<br />Colocasia esculentum -keladi birah (Colocasia esculentum), (Colocasia antiquorum)<br />Colocasia spp. -keladi<br />colon -kolon<br />colony -koloni<br />colostrum -kolostrum<br />columella -kolumela<br />column -turus<br />columnar structure -struktur berturus<br />coma -kekumis, jambul<br />comb (bee) -kom (lebah)<br />comb -balung<br />comb foundation -asas kom<br />combination spanner -sepana kombinasi<br />combine harvester -mesin penuai kombin<br />combining ability -daya gabungan c<br />commercial agriculture -pertanian dagangan<br />commercial horticulture -hortikultur dagangan<br />commercial manure -baja dagangan<br />common bamboo-rat (Rhizomys sumatransis) -dekan ((Rhizomys sumatransis)<br />common gram -lihat: chick-pea (Cicer arietinum)<br />common kingfisher (Alcedo attis) -burung raja udang raya (Alcedo attis)<br />common porcupine (Hystrix brachyura) -landak raya (Hystrix brachyura)<br />common red-bellied squirrel (Callosciurus notatus) -tupai pinang, tupai merah (Callosciurus notatus)<br />common ru -lihat: casuarina Sumatrana, (Casuarina sumatrana)<br />common spiderwort (Commelina nudiflora - rumput aur (Commelina nudiflora<br />communal -komunal<br />compactible -boleh dipadatkan<br />compass -kompas<br />compatibility -keserasian, kesetujuan, kesesuaian<br />compatible -serasi, sesuai, setuju<br />compensation point -titik pampasan<br />compensatory gain -perolehan pampasan<br />complement fixation -pengikatan pelengkap<br />complementary gene -gen pelengkap<br />complementary reproductive organ -organ pembiakan pelengkap<br />complete diallel -dialel lengkap<br />complete fertilizer -baja dagangan lengkap, baja kimia lengkap<br />complete fixation -pengikatan lengkap<br />complete metamorphosis -metamorfosis lengkap<br />completely randomized design -rekabentuk rawak lengkap<br />complex disease -penyakit kompleks<br />complex fertilizer -baja kompleks<br />component analysis variance -varians analisis komponen<br />composite fruit buah komposit<br />composite seed sample -sampel biji benih komposit<br />composite variety -varieti komposit<br />compost -kompos<br />composting -pengomposan<br />compound eye -mata kumpuan<br />compound fertilizer -baja sebatian<br />compound fruit -buah majmuk<br />compound interest disease -penyakit rebak cepat<br />compound layering -lenturan kumpuan<br />concentrate -pati<br />concentrated acid -asid pekat<br />concentrated fertilizer -baja dagangan pekat, baja kimia pekat<br />concentrated -pekat<br />condiment -rerempah<br />conditional reflex - refleks bersyarat<br />conduit -konduit<br />condyle -kondil<br />confinement rearing -pemeliharaan kurung<br />congener -kongener<br />congeneric -kongenus<br />conidiophore -konidiofor<br />conidium -konidium<br />conifer -konifer<br />conjugate nuclear division -pembahagian nukleus konjugat<br />conservation -pemuliharaan<br />conservatory (plant) -rumah pemuliharaan (tumbuhan)<br />conserve -pulihara<br />consistence - konsistens<br />consistent -lekit<br />consolidate -mampat<br />consolidation -kemampatan<br />constituent -juzuk<br />contact herbicide -racun herba sentuh<br />contact insecticide -racun serangga sentuh<br />contact nematicide -racun nematod sentuh<br />contact poison -racun sentuh<br />container growing –penanaman bekas<br />contamination -pencemaran<br />continuous cropping -penanaman berterusan<br />continuous grazing -ragutan berterusan<br />continuous layering - lenturan berterusan<br />continuous variation -ubahan berterusan<br />contour drain parit kontur<br />contour -kontur<br />contour terracing -teres kontur, peneresan kontur<br />contour tillage -pembajakan kontur<br />control droplet application (spray) -semburan titisan terkawal<br />control measure -cara mengawal<br />control plot -petak bandingan<br />controlled atmosphere storage - storan atmosfera<br />controlled environment -persekitaran terkawal<br />controlled release -pelepasan terkawal<br />controlled storage -storan terkawal<br />conventional breeding method -kaedah pembiakbakaan lazim<br />convergence -penumpuan<br />converging improvement -pembaikan tumpuan<br />convolute - berlingkar<br />convulsion -konvulsi<br />cool condition -keadaan dingin<br />cool -dingin<br />cool humid condition -keadaan dingin lembap<br />cool season crop -tanaman musim dingin<br />copra -kopra<br />coprophagous koprofagus<br />coprophilus -koprofilus<br />copulation -sanggama<br />copulatory supplement -tambahan sanggama<br />coral fungi (gen. Claviceps) - kulat karang (gen. Claviceps)<br />coral tree (Erythrina spp.) -dedap (Erythrina spp.)<br />corbiculum -korbikulum<br />cord -lihat: chord terkawal<br />coremium -koremium<br />coring -tebukan<br />corium - korium<br />corky bark -kulit gabus<br />corm -umbisi<br />cormel -anak umbisi<br />corn-drills -baris tugal jagung, alat penugal jagung<br />cornea -kornea<br />cornicle -kornikel<br />Cornish (fowl) -Cornish (ayam)<br />corpus allatum -korpus alatum<br />corpus cardiacum -korpus kardiakum<br />corpus luteum -korpus luteum<br />corpus pedunculatum -korpus pedunkulatum<br />correction factor -faktor pembetulan<br />corymb -korimb<br />coryza -koriza<br />cosmopolitan - kosmopolitan<br />cosmotropical - kosmotropik<br />costa -kosta<br />costal margin -tepi kosta<br />costate -kostat<br />cotton -kapas<br />cotton seed cake -hampas biji kapas<br />cotton wool -busar kapas<br />cotyledon -kotiledon<br />cotype -kotip<br />coumarin -kumarin<br />counting slide -slaid pembilang<br />couplet -kuplet<br />coupling -cangkukan<br />coupling phase -fasa gandingan<br />covariance component -komponen kovarians<br />covariance -kekovarianan<br />cover crop -tanaman penutup bumi<br />cover slip (slide) -kaca penutup(slaid)<br />cow dung -tahi lembu<br />cowpea (Vigna sinensis) -kacang duduk (Vigna sinensis)<br />coxa -koksa<br />coxite -koksit<br />crab (Callinectes sapidus) - ketam (Callinectes sapidus)<br />cranium -kranium<br />crassulasean -krasulasea<br />crawler tractor -traktor berantai<br />cream concentrate -dadih pekat<br />creamed latex -getah dadih<br />creep feed -makanan pemula<br />creeper -tumbuhan jalar<br />creeping -menjalar<br />creeping plant -tumbuhan menjalar<br />cremaster -kremaster<br />crenation -pengkrenatan<br />crepe rubber -getah krep<br />crepuscular -krepuskular kovarians<br />criconematoid -krikonematoid<br />crinkled leaf -daun kerekot<br />critical concentration -kepekatan genting<br />crochet -krocet<br />crop cutting test (padi) tuai ujian (padi)<br />crop damage -kerosakan tanaman<br />crop disease -penyakit tanaman<br />crop ecology -ekologi ujian (padi)<br />crop estimate -anggaran hasil tanaman<br />crop failure -tanaman tak jadi<br />crop farming -pertanian tanaman<br />crop forecast -ramalan hasil tanaman<br />crop husbandry -perusahaan tanaman<br />crop improvement -pembaikan tanaman<br />crop loader -pengangkut hasil tanaman, pemuat hasil tanaman<br />crop loss -kerugian tanaman<br />crop management -pengurusan tanaman<br />crop manipulation -manipulasi tanaman<br />crop production -pengeluaran tanaman<br />crop protection -perlindungan tanaman<br />crop regulation -peraturan tanaman<br />crop remains -sisa tanaman<br />crop rotation -penggiliran tanaman<br />crop stubble -tunggul tanaman<br />crop -tanaman<br />cropping cycle -kitaran penanaman<br />cross fertilization -persenyawaan kacuk<br />cross infection -jangkitan silang<br />cross linkage -sambungan silang<br />cross pollination -pendebungaan kacuk<br />cross protection -perlindungan pindah<br />cross resistance -resistans pindah<br />cross-bred -kacukan<br />cross-cut saw -gergaji kerat<br />crossing -kacukan<br />crossing-over -pindah-silang<br />crossing-over value -nilai pindah-silang<br />cross-pen hammer -tukul bongkol melintang<br />cross-pollinated plant -tumbuhan berpendebungaan kacuk<br />crotch -kelangkang<br />croton -puding (tanaman)<br />crown (pineapple) -jambul (nanas)<br />crown budding -cantuman tunas jemala<br />crown disease -penyakit silara<br />crown division -pembahagian silara<br />crown gall -puru silara<br />crown grafting cantuman jemala<br />crown -jemala, silara<br />crown rot reput umbut<br />crozier -krozier<br />crucifonn -krusiform<br />crude material -bahan kasar<br />crumb (soil) peroi (tanah)<br />crumb rubber -getah cebis<br />cryptic colouration -pewarnaan kriptik<br />crystalline cone -kon kristalan, kon habluran<br />ctenidium - ctenidium<br />cucumber (Cucumis sativus) -timun (Cucumis sativus)<br />cull -takai<br />culling -menakai<br />cultivar -kultivar<br />cultivator -penggembur<br />cultural control --kawalan kultur<br />culture -kultur<br />cumulative effect -kesan timbun-tambah<br />cuneus -kuneus<br />cup lump -getah beku mangkuk<br />curative nematicide -racun nematod penyembuh<br />curd of milk -tairu<br />cure (rubber) - pemvulkanan, memvulkan (getah)<br />curing formulation -rumusan pemvulkanan (getah)<br />curing -salai<br />curry-bush (Murraya koenigii) -karapelai, karwa palei (Murraya koenigii)<br />cursoria -kursoria<br />cut-flower -bunga keratan<br />cuticle -kutikel<br />cuticularization- pengkutikelan<br />cuticulin -kutikulin<br />cuttage -lihat: cutting<br />cutting height - paras pemotongan<br />cutting interval -selang pemotongan<br />cutting -keratan<br />cut-worms (Agrotis ipsilon) -ulat pangkas (Agrotis ipsilon)<br />cyanogenic -sianogen<br />cycle of selection -kitaran pemilihan<br />cyclic - berkitar<br />cyme -sima<br />cyst floatation method -kaedah pengapungan sista<br />cysthyform –sistiform<br />cystidium -sistidium<br />cystocyte -sistosit<br />cytocidal -sitosidal<br />cytogenetics -(ilmu) sitogenetik<br />cytological -sitologik<br />cytoplasm -sitoplasma<br />cytoplasmic effect -kesan sitoplasma<br />cytoplasmic inheritance -perwarisan sitoplasma<br />cytoplasmic -lihat: cytoplasm<br />cytoplasmic male sterility -kemandulan jantan sitoplasma<br />cytoplasmic sterility – kemandulan sitoplasma<br />cytoplasmic streaming -pengaliran sitoplasma<br />dactylopodite daktilopodit<br />dadant hive haif dadan<br />dahlia -dahlia<br />dairy -tenusu<br />damping-off -penyakit melecuh<br />damsel-flies (Calopteryx virgo) -belalang jarum (Calopteryx virgo)<br />dark-tailed tree rat (Rattus cremoriventer) -tikus akar ekor hitam, tikus akar, tikus beruk (Rattus cremoriventer)<br />dasheen -lihat: yam<br />dauer larva -larva dauer<br />day length - jangka siang<br />day light -cahaya siang<br />day time -siang<br />day-neutral plant -tumbuhan neutral siang<br />debeaking -mengerat paruh<br />deblossoming -penyahbungaan<br />decantation -penyiringan<br />decapitation -pemenggalan<br />deciduous fruit tree -pokok buahan meluruh<br />deciduous plant -tumbuhan meluruh<br />decompose -urai, reput<br />decoy hive -haif umpan<br />deep cultivation -penggemburan dalam<br />deep litter -sarap tebal<br />deep litter system -sistem sarap tebal<br />deep water rice -padi apung<br />defaecation -perkumuhan<br />defence mechanism -mekanisme pertahanan<br />deficiency -kekurangan<br />deficiency symptom -gejala kekurangan<br />definitive host -perumah tetap<br />defoliant -peranggas<br />defoliate -ranggas<br />defoliation -peluruhan daun, peranggasan daun<br />defoliator (caterpillar) -peranggas (ulat, katerpilar)<br />degradation -degradasi<br />degree of confidence -darjah keyakinan<br />degree of dominance -darjah kedominanan<br />degree of freedom -darjah kebebasan<br />degreening -penyahhijauan<br />dehiscence (fruit) - buah bengang<br />dehydrate - nyahair, dehidrat<br />deirid -deirid<br />deleterious - merosakkan<br />demicyclic -demikitar<br />demonstration plot -petak tunjuk cara<br />denaturation - penyahaslian<br />dendrite -dendrit<br />dendrophagous -dendrofagus<br />dendrophilous -dendrofilus<br />density gradient column -turus kecerunan ketumpatan<br />density gradient -kecerunan ketumpatan<br />dentate -dentat<br />denticle -dentikel<br />denuded -tersulah<br />depauperate colony -koloni lemah<br />depression podzol -podzol lembah<br />deproteinisation - penyahproteinan<br />dermal gland -kelenjar derma<br />descending colon -kolon turun<br />desclerotization -pendesklerotinan<br />deserticolous -desertikolus<br />deshooting -pemotongan pucuk<br />desiccated coconut -kelapa parut kering<br />detasselling -pembuangan tasel, detasel<br />determinate plant -tumbuhan tak berterusan<br />dethatching -penyahjejeramian (rumput turf)<br />detoxification -penyahtoksikan<br />deuterotoky -deuterotoki<br />deutocerebrum -deutoserebrum<br />devemalization -penyahvemalan<br />dewlap -gelambir<br />dextrad - dekstrad<br />dhal -dal<br />diagnose -diagnos<br />diagnosis -diagnosis<br />diagnostic reaction -tindak balas diagnostik<br />diallel cross mating -pengawanan kacukan dialel<br />diallel crossing -kacukan dialel<br />diallel -dialel<br />diamond-back moth -rama-rama Plutella<br />diapause -diapaus<br />diastole -diastole<br />dibbler -penugal<br />dicerous -diserus<br />dichogamy -dikogami<br />dichoptic -dikoptik<br />dichotomous key -kekunci dikotomi<br />didactyle -didaktil<br />dieback disease -penyakit mati rosot<br />dieback -mati rosot<br />dieffenbachia -diefenbakia<br />diesel engine -enjin diesel<br />differential host -perumah pembeza<br />differential test plant -pokok ujian pembeza<br />diffusate -bahan resapan<br />diffusion pattern -pola resapan<br />diffusion trachea -trakea resapan<br />digest -hadam, cerna<br />digestibility -kehadaman, kecernaan<br />digestible protein -protein hadam, protein cerna<br />digger plough -bajak penggali<br />digonic -digonik<br />digonic hermaphrodite -hermafrodit digonik<br />dihibrid -dihibrid<br />dikaryon -dikarion<br />dilation -kekembangan<br />dilator muscle -otot pengembang<br />dilution end-point -takat akhir pencairan<br />dilution plate technique -teknik plat pencairan<br />diminish -susut<br />dimorphic -dimorf<br />dioecious -diesius<br />diorchic -diorkik<br />diplogastroid -diplogastroid<br />diploid -diploid<br />diploid parthenogenesis -partenogenesis diploid<br />diplopteryga –diplopteriga<br />direct seeding -tabur terus<br />directed spray -semburan terarah<br />dirt content -kandungan kotoran<br />disbudding -pembuangan tunas<br />disc assay -assai cakera<br />disc coulter -kulter piring<br />disc harrow -sikat piring<br />disc plough -bajak piring<br />discoidal cell -sel diskoidal<br />disease assessment penilaian penyakit<br />disease cycle kitaran penyakit<br />disease development -perkembangan penyakit<br />disease index -lihat: disease scoring<br />disease loss -kerugian penyakit<br />disease management -pengurusan penyakit<br />disease reservoir -sumber penyakit<br />disease resistance -resistans penyakit<br />disease scoring -penskoran penyakit, indeks penyakit<br />disease screening -penyaringan penyakit<br />disease tolerance -toleransi penyakit<br />disinfectant -disinfektan<br />disintegrate -luluh<br />dispersal form -bentuk penyebaran<br />dispersal stage -peringkat penyebaran<br />disperse (seed) -sebar (biji benih)<br />dispersing agent -agen penyebar, agen penyerak<br />dispersion -penyerakan,<br />dissemination -penyebaran<br />distad –distad<br />distal end -hujung distal<br />distichous -distik<br />distitarsus -distitarsus<br />ditcher -pemarit<br />diurnal cycle -kitaran diurnal<br />diurnal -diurnal<br />diversification (crop) -pelbagaian (tanaman)<br />division (method of propagation) -pembahagian (kaedah pembiakan)<br />division board -papan pemisah<br />dockage -kotoran biji-bijian, kotoran bijirin<br />dolipore septum -septum dolipor<br />domancy -kedormanan<br />domestic fowl -ayam ternak<br />dominance effect -kesan kedominanan<br />dominance hypothesis -hipotesis kedominanan<br />dominant gene effect -kesan gen dominan<br />donkey (Equus asinus) -keldai (Equus asinus)<br />donor parent -induk penderma<br />dormant bud -tunas dorman penyebaran<br />dormant embryo - embrio dorman<br />dorsal ocellus -oselus dorsal<br />dorsal oesophageal gland -kelenjar esofagus dorsal<br />dorsum - dorsum<br />dorylaimoid dorilaimoid<br />dosage -takaran, sukatan<br />dose -lihat: dosage<br />double cropping -tanaman dwimusim<br />double crossing -kacukan dua kali<br />double cut file -kikir gigi ganda<br />double digging -membajak ganda<br />double dormancy -kedormanan ganda dua<br />double fertilization -persenyawaan ganda dua<br />double guiding ring -gelang dwipandu<br />double seams -kelim lipat<br />double stranded DNA, -DNA dwibebenang<br />double-ended spanner -sepana kepala dua<br />double-shield budding -cantuman tunas perisai berganda<br />double-working -pencantuman dua kali<br />downy mildew -kulapuk downi<br />dragging -penyeretan<br />dragon-fly (Crocothemis servilia) -patung (Crocothemis servilia)<br />drainage basin lembangan saliran<br />drastic pruning -tutuh<br />draught (of plough) -drauf, penghelaan<br />draught animal - binatang penarik<br />drenching -lencunan<br />dressing (manure) -membaja<br />dressing percentage -peratus daging<br />drier -pengering<br />drift -hanyutan<br />drill placement -letakan jalur<br />drone brood -anak lebah dron<br />drone comb -kom dron<br />drone -dron<br />drone layer –penelur dron<br />drone trap -perangkap dron<br />droplet size -saiz titisan<br />drought resistance -tahan kemarau<br />drug crop -tanaman ubatan<br />dry fruit -buah kering<br />dry matter yield -hasil bahan kering<br />dry nursery -semaian darat<br />dry padi (hill padi) -padi huma, padi bukit<br />dry rot -reput kering<br />dry rubber content -kandungan getah kering<br />dry weight -berat kering<br />dual purpose birds -ayam dua guna<br />Ducan's multiple range test -ujian julat berganda Duncan<br />duplicate gene -gen pendua<br />dusted -mendebu<br />dusting -pendebuan<br />Dutch Elm disease -penyakit Dutch Elm<br />dwarf cattle -lembu padi<br />dwarf plant -tumbuhan kerdil<br />dwarfing -kerdilan<br />dwarfing rootstock -pokok penanti kerdil<br />ear (padi) -bulir<br />ear of corn -tongkol jagung<br />earliness -keawalan<br />earth -bumi<br />earth crust -kerak bumi<br />earth scoop -pengaut tanah<br />earthenware -tembikar<br />earthworm -cacing tanah<br />easily drained soil -tanah mudah disalir<br />easy-to-root cutting -keratan mudah berakar<br />ecdysis -ekdisis<br />echinulate -ekinulat<br />eclipse period -tempoh gerhana<br />eclosion -pengeklosan<br />ecological race -ras ekologi<br />ecology -ekologi<br />economic life -jangka umur ekonomi<br />economic threshold level -tahap ambang ekonomi<br />ecospecies –ekospesies<br />ecotone -ekoton<br />ecotype -ekotip<br />ectad -ektad<br />ectobiotic -ektobiotik<br />ectognatha -ektognata<br />ectohormone -ektohormon<br />ectomycorhiza -ektomikoriza<br />ectoparasite -ektoparasit<br />ectophagous -ektofagus<br />ectosymbiosis -ektosimbiosis<br />ectothermic -ektoterma<br />edaphic condition -keadaan edafi<br />edaphic -edafi<br />edaphologist -ahli edafi<br />edaphology -edafologi<br />eddo (Colocasia esculentum) -ubi keladi (Colocasia esculentum)<br />edible -boleh dimakan<br />effective concentration -kepekatan berkesan<br />effective dose -dos berkesan<br />effector muscle -otot efektor<br />efferent nerve -saraf eferen<br />egg deposition -penempatan telur<br />egg mass -kelompok telur<br />egg plant -lihat: brinjal<br />egg sac -pundi telur<br />egg shell cangkerang<br />ejaculatory duct duktus pemancutan<br />elastic -anjal<br />elastomer -elastomer<br />electric heater -pemanas elektrik<br />eluant -bahan elusi, pengelusi<br />elution -elusi<br />elutriation –pengelutriatan, elutriasi<br />eluvial horizon -horizon eluvium<br />eluvial soil -tanah eluvium<br />emarginate -emarginat, lekuk<br />emasculate -kembiri<br />emasculation -pengembirian<br />embankment -benteng<br />embedding -pembenaman<br />embolium -embolium<br />embryo culture -kultur embrio<br />embryo –embrio<br />embryo sac -pundi embrio<br />emergence –kemunculan<br />empodium - empodium<br />emulsifiable concentrate -pekatan teremulsikan<br />emulsion pengemulsian<br />enation -pengenatan, enatan<br />encapsulation -pengkapsulan<br />endemic -endemik<br />endobiotic -endobiotik<br />endogenous -endogenus<br />endomycorrhiza -endomikoriza<br />endoparasite –endoparasit<br />endophagous -endofagus<br />endophytic oviposition -oviposisi endofit<br />endopterygota -endopterigota<br />endoskeleton -rangka dalam<br />endosperm -endosperma<br />endosymbiosis -endosimbiosis<br />endotoky -endotoki<br />endotoxin -endotoksin<br />enervis -enervis<br />ensilage -ensilaj<br />entognatha -entognata<br />entomogenus -entomogenus<br />entomologist -ahli entomologi<br />entomology -entomologi<br />entomophagous -entomofagus<br />entomophilous -entomofilus<br />entomophyte entomofit .<br />entomosis -entomosis<br />environmental factor -faktor persekitaran<br />environmental variability -kebolehubahan persekitaran<br />environmental variance- varians persekitaran<br />environmental variation -ubahan persekitaran<br />enzootic -enzootik<br />ephemeral -efemeral<br />epicalyx -epikaliks<br />epicotyl -epikotil<br />epicuticle - epikutikel<br />epidemiology -epidemiologi<br />epigean -epigean, epigeus<br />epigeous germination -percambahan epigean<br />epigeous -lihat: epigean<br />epigyny -epigini<br />epimeron -epimeron<br />epinasty -epinasti<br />epipharynx. -epifarinks<br />epiphyte. -epifit<br />epiphytic -lihat: epiphyte<br />epipleurite -epipleurit<br />epiproct -epiprok<br />episternum -episternum<br />epistoma -epistoma<br />epithecium -epitesium<br />epizootic -epizootik<br />epizootiology -epizootiologi<br />epoxide resin -damar epoksida<br />epoxy compound -sebatian epoksi<br />equilibrium condition -keadaan keseimbangan<br />equivalent zone -zon ketara<br />eradication -penghapusan<br />erosion -hakisan<br />erratic .flowering -pembungaan tak menentu<br />error mean square -ralat min kuasa dua<br />erucivorous -erusivorus<br />escape mechanism -mekanisme perlepasan<br />essential diet -diet perlu<br />essential element -unsur perlu<br />essential oil -minyak pati<br />establishment period -tempoh pertumbuhan<br />estate -ladang<br />estimation technique -teknik penganggaran<br />etiolation -pengetiolatan<br />Eucalyptus -Eucalyptus<br />eugenics - (ilmu) eugenik<br />euplantula - euplantula<br />euploid –euploid<br />eusternum -eusternum<br />evacuate -kosongkan<br />evagination -pengevaginatan<br />evanescent -evanesen<br />evaporative cooling -pendinginan sejatan<br />evaporimeter -evaporimeter, meter sejatan<br />evapotranspiration -penyejatpeluhan, evapotranspirasi<br />evergreen plant -tumbuhan malar hijau<br />eversible -tersembulkan<br />evolutionary breeding -pembiakbakaan evolusi<br />evolutionary force –tekanan evolusi<br />exalbuminous seed -biji eksalbumin<br />excised embryo test -ujian embrio potongan<br />exclusion -penyisihan<br />excretion -kumuhan, perkumuhan<br />excretory canal -salur perkumuhan<br />excretory duct -duktus perkumuhan<br />excretory gland -kelenjar perkumuhan<br />excretory organ -organ perkumuhan<br />excretory pore -liang perkumuhan<br />exerate pupa -kepompong ekserat<br />exhausted land -tanah usang<br />exhausted soil -tanah tandus<br />exocuticle -eksokutikel<br />exogenous origin -asal eksogenus<br />experiment plot -petak ujikaji, petak eksperimen<br />experimental design -rekabentuk ujikaji, rekabentuk eksperimen<br />experimental error -ralat ujikaji, ralat eksperimen<br />expressivity (genetics) -daya pemaparan (genetik)<br />exsheathment -penyalin salut<br />extension work -kerja pengembangan<br />extensive farming -perladangan meluas<br />external parasite -parasit luar<br />extracellular enzyme -enzim luar sel<br />exuvia -eksuvia<br />eye (potato) -mata (kentang)<br />F.A.A fixative -ikatan F.A.A<br />factor interaction -saling tindak faktor<br />factorial arrangement -susunan berfaktor<br />facultative parasite -parasit fakultatif<br />facultative saprophyte -saprofit fakultatif<br />fade -luntur<br />faggot worm -ulat sarung makanan, nisbah<br />fairy ring -gelangan cendawan kecekapan makanan<br />fallow (land) -tanah rang feed efficiency -kecekapan makanan<br />false smut -smut palsu<br />family-type farm -ladang jenis keluarga<br />famine -kebuluran<br />farm animal - ternakan ladang<br />farm implement -perkakas ladang<br />farm -ladang, kebun<br />farm management -pengurusan ladang<br />farm manure -baja kandang<br />farm organisation -pengelolaan ladang<br />farming land -tanah ladang<br />farmyard manure -lihat: animal manure<br />fasciated crown -jambul pipih<br />fasciated fruit buah pipih<br />fast growth -pertumbuhan cepat, tumbesaran cepat<br />fauna -fauna<br />fecundity -fekunditi<br />feed additive -penambah makanan<br />feed -beri makan, bahan makanan<br />feed conversion ratio -nisbah penukaran<br />feed hopper -palung-kotak makanan<br />feed record -rekod beri makanan<br />feed trough -palung<br />feeder root -akar penyerap<br />feeding standard -piawai makanan<br />feeding stuff -bahan makanan<br />feedlot standard -kandang makanan<br />fen -tanah paya, rawa<br />fenestrate bridge -sambungan fenestrat<br />feral colony (bee) -koloni liar (lebah)<br />fern (Pteridophytes) -pakis (Pteridophytes)<br />fertile stamen -stamen subur<br />fertility gradient -kecerunan kesuburan<br />fertility kesuburan<br />fertility restoring gene -gen pemulih kesuburan<br />fertility table -jadual kesuburan<br />fertilization response -gerak balas pembajaan<br />fertilization tube -tiub persenyawaan<br />fertilizer recommendation -syor pembajaan<br />fertilizer requirement -keperluan baja<br />fertilizer response -gerak balas baja<br />fertilizing -membaja<br />fetlock joint -keting pertama<br />fibre -sabut, gentian<br />fibrin -fibrin fission -belahan, pembelahan<br />fibrous root -akar serabut<br />field capacity -had basah<br />field nursery -tapak semaian di ladang<br />field tool -alat kebun, alat ladang<br />field-pea (Pisum sativum) -kacang putih (Pisum sativum)<br />fig - ara<br />filament -filamen flat (sowing box) -kotak semaian<br />filamentous -berfilamen flat<br />filator -filator<br />file card (instrument) -pencuci kikir<br />file -kikir<br />file -kikir pipih<br />filings -tahi kikir, serbuk kikir<br />filler -bahan pengisi<br />filler compound -sebatian bahan pengisi<br />fimbria -fimbria<br />fine earth -tanah halus<br />fine sand -pasir halus<br />fir -fir<br />first order interaction -saling tindak tertib<br />fish meal -serbuk ikan<br />fix angle rotor -rotor sudut tetap<br />flabellum -flabelum<br />flag leaf -daun bulir<br />flagellomere -flagelomer<br />flagellum -flagelum<br />flank -rusuk<br />flash flooding -banjir kilat<br />flash point -takat kilat<br />flat land -tanah datar<br />flea beetle (Phyllotreta sinuata) –kabuh lenting (Phyllotreta sinuata)<br />flea -kutu anjing<br />fleshy fruit -buah berisi<br />floating padi -padi apung<br />flocculation -penggumpalan<br />flocculent -pengelompok<br />flood plain -tanah dataran<br />flooded soil -tanah terendam<br />flooding tolerance -toleransi banjir<br />floor brooding -pengeraman di lantai<br />flora -flora<br />floral emergence -kemunculan bunga<br />floral primordium - primordium bunga<br />floret -floret foliage -daun<br />floret number -bilangan floret<br />floriculture -florikultur<br />floristic potential -keupayaan flora<br />flower induction -pengaruhan bunga<br />flower inhibition -perencatan bunga<br />flower initiation -permulaan bunga<br />flower plant -pokok bunga<br />flower stalk -tangkai bunga<br />flowering intensity -keamatan pembungaan, kelebatan pembungaan<br />flowering peak -puncak pembungaan<br />flowering -pembungaan<br />flowering plant -pokok berbunga<br />flut flood irrigation -pengairan banjir<br />flute budding -cantuman tunas<br />flying lizard (Draco volans) -kubin (Drato volans)<br />foam rubber -getah busa<br />fodder conservation -pemuliharaan foder<br />fodder crop -tanaman foder<br />fodder -foder<br />foetid -fetid<br />fog -kabut<br />fogging -pengabutan<br />foliage pot plant -pokok daun pasu<br />foliage spray -penyemburan daun<br />foliar analysis - analisis daun<br />foliar application -semburan daun<br />foliar bum -kebakaran daun<br />foliar feeding -pembajaan daun<br />foliar fertilizer -baja daun<br />foliar spray -lihat: foliar application<br />follicle cell -sel folikel<br />food crop - tanaman makanan<br />food engineer -jurutera makanan<br />food processing -pemprosesan makanan<br />food technologist -ahli teknologi makanan<br />foot cell -sel kaki<br />foot rot -reput pangkal<br />forage -makanan ternak<br />forage plants -tumbuhan makanan ternak<br />forager bee -lebah pencari (makanan)<br />foramen magnum -foramen magnum<br />forceps -forseps<br />foregut -salur hadapan; gut hadapan<br />foreign seed -biji benih asing<br />formal garden -taman formal<br />formative pruning -pemangkasan pembentukan<br />fossil -fosil<br />fossorial -fosorial<br />fotanelle -fotanel<br />foulbrood disease (bee) -penyakit busuk anak (lebah)<br />foundation seed -biji benih asas<br />four angled bean (Psophocarpus tetragonolobus) -kacang botor, kacang kelisa (Psophocarpus tetragonolobus)<br />fowl -ayam<br />fowl cholera -taun ayam<br />fowl pest -musuh ayam<br />fowl pox -cacar ayam<br />fowls dropping grass - lihat: white weed (Ageratum conyzoides)<br />foxtail grass (Setaria geniculata, Setaria rubiginosa -rumput jolong-jolong<br />foxtail grass (Setaria italica) -sekoi (Setaria italica)<br />foxtail grass (Setaria palmifolia, Setaria plicata) -rumput lacang<br />fractional coagulation -pembekuan berperingkat<br />fractional distillation -penyulingan berperingkat<br />fractionation frame -bingkai berperingkat<br />fragmentation -pemecahan<br />frass -fras<br />free flowering -berbunga sepanjang tahun, berbunga bebas<br />free range (poultry) -cara lepas<br />free range system (open system) -sistem lepas<br />free-living -hidup bebas<br />freely drained soil -tanah salir bebas<br />freeze dehydration -penyahairan sejuk beku<br />freeze -sejuk beku<br />freezing injury -kecederaan sejuk beku<br />frenate -frenat<br />french bean (Phaseolus vulgaris) -kacang buncis<br />frenulum -frenulum lilitan<br />frequency of sampling -kekerapan bancian,<br />fresh water nematode -nematod air tawar<br />frond -pelepah<br />frons - frons<br />frontoclypeus -frontoklipeus<br />frost injury -kecederaan fros<br />frost occurence -kejadian fros<br />frost tolerance -toleransi fros<br />frozen semen -mani beku<br />fruit collapse -penyakit bunga hantu<br />fruit development -perkembangan buah<br />fruit drop -peluruhan buah<br />fruit ripening -kemasakan buah<br />fruit thinning -penjarangan buah<br />fruit vegetable -sayur buah<br />fruiting body -jasad berbuah<br />fruiting -pembuahan<br />fruitlet -putik, frutlet<br />fruit-set -kejadian buah<br />full sib family -keluarga sekandung (Phaseolus vulgaris)<br />full spiral tapping system -sistem torehan penuh<br />fumigant -bahan pewasap frekuensi pensampelan<br />fumigation -pewasapan<br />fundatrix -fundatriks<br />fungal disease -penyakit kulat<br />fungicidal -keracunan kulat<br />fungicide -racun kulat<br />fungistatic - fungistatik<br />fungivorous -fungivorus<br />fungus disease -penyakit kulat<br />fungus garden (ant) -taman kulat (semut)<br />fungus -kulat<br />furca -furka<br />furcula -furkula<br />furrow alur<br />fusiform - fusiform<br />fussorial fusorial<br />galangal (Languas galanga, (Alpinia galanga), -lengkuas<br />galea -galea<br />gall -hempedu, puru<br />gall index -indeks puru<br />galliphagous -galifagus sativum)<br />gamentangial contact -sentuhan gametangium<br />gametangium -gametangium<br />gamete -gamet<br />gametogenesis -gametogenesis<br />gamma garden -kebun gama<br />gamopetalous -gamopetal<br />ganglion -ganglion<br />Garcinia atroviridis -asam gelugur (Garcinia atroviridis)<br />garden city -bandaraya bertaman<br />garden codiaeurn -lihat: garden croton<br />garden croton (Codiaeum variegatum) -purling (Codiaeum variegatum)<br />garden -kebun, taman<br />garden pea -lihat: field pea umum .<br />garden rake - pencakar<br />garden shear -gunting pagar<br />garden snail (Achatina fulica) -siput babi<br />garden tractor -traktor kebun<br />gardenia -bunga cina<br />gardening -berkebun<br />garlic (Allium sativum) -bawang putih (Allium<br />gasterotheca -gasteroteka<br />gastric caecum -sekum gastrik<br />gastrulation -penggastrulaan<br />geitonogamy -geitonogami<br />gel filtration -penurasan gel<br />gelatinous matrix -matriks gelatin<br />gena -gena<br />gene action -tindakan gen<br />gene frequency -kekerapan gen<br />gene -gen<br />gene interaction -saling tindak gen<br />gene migration - penghijrahan gen<br />general combining ability -daya gabungan umum<br />general equilibrium position -aras keseimbangan ..<br />general purpose plough – bajak am<br />general resistance -resistans menyeluruh<br />generation -keturunan, generasi<br />genesis -genesis<br />genetic equilibrium -keseimbangan<br />genetic factor -faktor genetik<br />genetic mottling -rintikan genetik<br />genetic parameter -parameter genetik<br />genetic variability -kebolehubahan<br />genetik geographic subspecies -subspesies geografi<br />genetik germination count -hitungan cambah,<br />genic male sterile -gen jantan mandul kiraan cambah<br />geniculate -genikulat<br />genital clasper -klasper genital<br />genital papilla -papila genital<br />genital primordium -primordium genital cambahan<br />genital seta -seta genital<br />genitalia -genitalia<br />genoholotype -genoholotip<br />genolectotype - genolektotip<br />genome -genom<br />genosyntype -genosintip<br />genotype environment interaction -saling tindak persekitaran genotip<br />genotypic correlation -korelasi genotip<br />genotypic frequency – kekerapan genotip<br />genotypic ratio -nisbah genotip<br />genotypic value -nilai genotip<br />genus -genus<br />geological formation -kejadian geologi<br />geological structure -struktur geologi<br />geophagus -geofagus<br />germinal disc - piring jana<br />germination inhibitor -perencat percambahan<br />germination percentage -peratus percambahan<br />germination promoter -penggalak per-<br />germination standard -piawai percambahan<br />germplasm collection -kutipan germplasma<br />gibberellin -giberelin<br />ginger (Zingiber officinale) -halia (Zingiber officinale)<br />girdling -gelangan, turisan lilit<br />girth -lilitan batang<br />gladiolus -gladiolus<br />glandula seta- seta glandula<br />glasshouse -rumah kaca<br />glazed pod -pasu terlicau granite -granit<br />gloxinia (Sinningia spp.) -gloksinia (Sinningia spp.)<br />gnathocephalon -gnatosefalon<br />gnotobiotic -gnotobiotik<br />goat (Capra hircus) -kambing (Capra hircus)<br />golden-currant (Ribes aureum) -buah kismis kuning (Ribes aureum)<br />gonad -gonad<br />gonostylus -gonostilus<br />goose (Anser ferus) - angsa (Anser ferus)<br />goose grass (Eleusine indica) -rumput sambau (Eleusine indica)<br />grader -perata tanah<br />graft -cantum, cantum8cn<br />graft union -penyatuan cantuman<br />grafting -mencantum, cantuman<br />grain -bijian, butiran<br />grain crop -tanaman biji-bijian<br />grain legume -kekacang bijian<br />grain of wood -urat kayu, ira kayu<br />gram negative -gram negatif<br />gram positive -gram positif<br />gram stain -pewarna gram<br />granitic soil -tanah granit<br />granular -berbutir<br />granulated fertilizer -baja berbutir<br />granulated rubber -getah butir<br />granulator -pembutir<br />granule -granul<br />grapefruit (Citrus paradisi) -limau gedang (Citrus paradisi<br />grass fallow -tanah rang berumput<br />grass -rumput<br />grasshopper (Valanga nigricornis) -belalang kunyit (Valanga nigricornis)<br />gravid -gravid<br />grazing ground -padang ragut<br />grazing management -pengurusan ragutan<br />grazing -meragut<br />grazing pressure -tekanan ragutan<br />grazing reserve -padang ragut simpanan<br />grazing system -sistem ragutan<br />greasy sheet -getah keping berminyak<br />great bandicoot rat (Bandicota indica) -wiruk hitam (Bandicota indica)<br />greater yam (Dioscorea alata) -ubi nasi, ubi tiyang (Dioscorea alata)<br />green amaranthus (Amaranthus viridis) -bayam putih (Amaranthus viridis)<br />green belt -jalur hijau<br />green bud stick -ranting mata tunas hijau, ranting mata tunas muda<br />green budding -cantuman tunas hijau, cantuman tunas muda<br />green crested lizard (Calotes cristatellus) -sesumpah (Calotes cristatellus)<br />green fodder -foder hijau<br />green house -rumah tanaman<br />green manure – baja hijau<br />green pea (Phaseolus aureus) - kacang hijau (Phaseolus aureus)<br />green planthopper -benah hijau tabiat tumbesaran<br />green vegetable -sayuran daun<br />greenwood cutting -keratan kayu hijau, keratan kayu muda<br />gregarious -berkelompok<br />grey giant rat (Rattus bowersii) -tikus besar kelabu, tikus bulu kasar (Rattus bowersii)<br />grey tree rat (Rattus canus) -tikus legung (Rattus canus)<br />gristle -rawan<br />grooving -pengaluran<br />ground cover -penutup bumi<br />ground limestone -batu kapur kisar<br />ground sucker -sulur pangkal<br />groundnut (Arachis hypogaea) -kacang tanah (Arachis hypogaea)<br />group replanting -tanaman semula berkelompok<br />grower mash -makanan penyubur<br />growth - pertumbuhan, tumbesaran<br />growth habit -tabiat pertumbuhan,<br />growth hormone -hormon pertumbuhan, hormon tumbesaran<br />growth index -indeks pertumbuhan, indeks tumbesaran<br />growth inhibitor -bahan perencat pertumbuhan, bahan perencat tumbesaran<br />growth promoter -bahan penggalak pertumbuhan, bahan penggalak tumbesaran<br />growth retardant - bahan pembantut pertumbuhan, bahan pembantut tumbesaran<br />grub -lundi<br />guano -tahi kelawar, guano<br />guard bee -lebah pengawal<br />guard row -baris pendinding<br />guava (Psidium guajava) -jambu batu (Psidium guajava)<br />guiding ring -gelang pandu<br />guiding tube -tiub pandu<br />guinea-pig (Cavia porcellus) -argus, tikus belanda (Cavia porcellus)<br />gullet -kerongkong, tenggorok<br />gully erosion - hakisan gaung<br />gustation -perasa<br />gustatory sense -deria perasa<br />guttation -gutasi<br />gymnosperm -gimnosperma<br />gynandromorph -ginandromorf<br />gynoecium -ginoesium "<br />habitat -habitat<br />hack saw -gergaji besi<br />haemocoel -hemosel<br />haemocyanin -hemosianin<br />haemocyte -hemosit<br />haemoglobin -hemoglobin<br />haemolymph -hemolimfa<br />haemorrhage -perdarahan<br />hair -rambut, bulu<br />hairy -berbulu<br />half-sib -separuh kandung<br />half-spiral (tapping system) -separuh lilitan (sistem torehan)<br />halophyte -halofit<br />haltere -halter<br />hamadryad -lihat: king cobra (Naja hannah)<br />hamster (Mesocrecetus aurataus) -hamster (Mesocrecetus aurataus)<br />hamulus -hamulus<br />hand drill -gerudi tangan<br />hand fork -garpu tangan, serampang tangan<br />hand lens -kanta tangan<br />hand pollination -pendebungaan tangan<br />hand trowel -penyodok tangan<br />haploid parthenogenesis -partenogenesis haploid<br />haploid spogamy -spogami haploid<br />hard palate -lelangit keras<br />hard pan -papar keras<br />hard wood -kayu keras<br />hardening -pelasakan<br />hardening unit -unit penyegar, unit pengeras<br />hardseededness - -kekerasan biji<br />hardwood cutting -keratan kayu keras<br />hardy plant -tumbuhan lasak<br />harrow -sikat<br />harrowing -menyisir, menyikat<br />harvest -kutip hasil, tuai<br />hastate -lelembing, hastat<br />hatching agent -agen penetas<br />hatching factor -faktor penetas<br />hatching substance -bahan penetas<br />haulm c haulma<br />haustellate -haustelat<br />haustorium -haustorium<br />hawk (Accipiter virgatus) -helang sikap (Accipiter virgatus)<br />hay -rumput kering<br />hazel (gen. Corylus) -pokok hazel<br />head lettuce -selada berkepala<br />heart rot -reput teras<br />heart-shaped -bentuk jantung<br />heat absorption -penyerapan haba<br />heat -haba<br />heat injury -kecederaan haba<br />heat load -beban haba<br />heat regulation -pengawalaturan haba<br />heat resistance -rintangan haba<br />heat stress -tegasan haba<br />heat tolerance -toleransi haba<br />heat treatment -rawatan haba<br />heat unit -unit haba<br />heath forest -hutan rawa<br />heavy hard wood -kayu keras berat<br />hedge plant -tanaman pagar<br />hedge planting -penanaman pagar<br />heel -tumit<br />heeling-in -kambus-sementara<br />helminth -helmint<br />hematite -hematit<br />hemicephalous -hemisefalus<br />hemielytron -hemielitron<br />hemipneustic -hemipneustik<br />hemp fibre -gentian hem<br />hemp rope -tali hem<br />hen yard -kawasan ayam<br />henna tree (Lawsonia inermis) -pokok inai (Lawsonia inermis)<br />hepatic region -bahagian hati<br />herb - herba<br />herbaceous plant - tumbuhan herba<br />herbage -bahan herba<br />herbarium -herbarium .<br />herbicidal spray -semburan racun herba<br />herbicide injury -kecederaan racun herba<br />herbicide -racun herba<br />herbivore -herbivor<br />herbivorous animal -binatang herbivor<br />hereditary -lihat: heredity<br />heredity -keturunan, kewarisan<br />heritability -keterwariskan<br />heritible -terwariskan<br />hermaphroditism -hermafroditisme<br />herring (Clupea harengus) -ikan hering (Clupea harengus)<br />heterocaryosis -heterokariosis<br />heteroecious -heteroesius<br />heteroecism -heteroesisme<br />heterogeneity coefficient -pekali keheterogenan<br />heterogeneity index -indeks keheterogenan<br />heterogeneity -keheterogenan<br />heterogeny -heterogeni<br />heterokaryosis –heterokariosis<br />heterothally -heterotali<br />heterotypical -heterotipikal<br />heterozygosity -keheterozigotan<br />heterozygous -heterozigot<br />hexoestrol -heksoestrol<br />hibiscus (Hibiscus rosa-sinensis) -bunga raya (Hibiscus rosa-sinensis)<br />hibridize -menghibrid<br />high cut tapping -torehan tinggi<br />high fertility -kesuburan tinggi<br />high frequency -frekuensi tinggi<br />high level tapping -torehan kerap<br />high modulus rubber -getah modulus tinggi<br />high temperature injury -kecederaan suhu tinggi<br />high volume spray -semburan tinggi<br />high yielding material -benih hasil tinggi<br />highland tea -teh bukit<br />highland vegetable -sayur tanah tinggi<br />hill plot -plot bebusut<br />hill Premna -lihat: honeysuckle (Viburnum sembucinum)<br />hill simpuh (Dillenia meliosmifolia) -simpuh bukit (Dillenia meliosmifolia)<br />hindgut -salur belakang, gut belakang<br />histochemistry -histokimia<br />histogram -histogram<br />histopathology -histopatologi<br />hive body -badan haif<br />hive -haif<br />hive stand -kaki haif<br />hive tool -sudip haif<br />hoary bamboo-rat (Rhizomys pruinosus) -dekan kecil (Rhizomys pruinosus)<br />hoary rat -lihat: grey tree rat (Rattus canus)<br />hoeing -mencangkul<br />hole-digger -penggali lubang<br />holidic insect culture -kultur serangga holidik<br />holing and manuring -melubang dan membaja<br />holing –melubang<br />holocarpic -holokarpa<br />holopneustic -holopneustik<br />holoptic -holoptik<br />home gardening -perkebunan sendiri<br />homeostatic -homeostatik<br />homeothermy -homeoterma<br />homodynamous -homodinamus<br />homogenous soil -tanah homogen .<br />homologous chromosome -kromosom homolog!<br />homologue -homolog<br />homothallism -homotalisme<br />homozygo.us -homozigot<br />homozygous line -baris homozigot<br />homozygous mutant -mutan homozigot<br />honey comb -kom madu<br />honey dew -tembikai susu, madu rembesan<br />honey extractor -pengekstrak madu<br />honey gate -paip madu<br />honey house -rumah madu<br />honey -madu, manisan<br />honey pump -pam madu<br />honey sac -pundi madu<br />honey stomach -perut madu<br />honeysuckle (Viburnum sambucinum) -buas-buas bukit, bebuas bukit (Viburnum sambucinum)<br />hoo mak choy (Lacetucia indica) -sawi helang (Lacetucia indica)<br />hopper burn -gersang benah<br />horizon -horizon, ufuk<br />horizontal boring -menebuk melintang<br />horizontal branches -dahan lintang<br />horizontal -melintang<br />horizontal resistance - lihat: general resistance<br />hornblende -hornblend<br />horse gram -lihat: chick-pea (Cicer arietinum)<br />horse mango tree (Mangifera foetida) - pokok bacang, pokok macang (Mangifera foetida)<br />horticulture -hortikultur<br />hose -hos<br />host barrier -rintangan perumah<br />host -perumah<br />host plant -tumbuhan perumah, pokok perumah<br />host preference -pilihan perumah<br />host range -bidang perumah<br />host reaction -tindak balas perumah<br />host selection -pemilihan perumah<br />host specific -perumah tertentu<br />host suitability -kesesuaian perumah<br />host-parasite -parasit perumah<br />hot cap -tudung pemanas<br />hot water treatment -rawatan air panas<br />hotbed -batas hangat<br />house gecko (Hemidactylus frenatus) -cicak (Hemidactylus frenatus)<br />house mouse (Mus musculus) -tikus rumah kecil, tikus terkecil (Mus musculus)<br />house plant -pokok hias-rumah<br />house rat (Rattus rattus) -tikus rumah (Rattus rattus)<br />housing cost -kos perumahan<br />hover -pendiang<br />huller -pengulit biji<br />humic gley soil - tanah glei berhumus<br />humid condition -keadaan lembap<br />humidity control -kawalan kelembapan<br />humidity -kelembapan<br />humus -humus<br />hunger swarm -kerumunan lapar<br />husk (coconut) -sabut kelapa<br />husking -mengupas<br />hybrid -hibrid<br />hybrid sterility -kemandulan hibrid<br />hybrid vigour -cergas kacukan<br />hybridization -pengacukan<br />hydrangea (Hydrangea hortensia) -bunga tiga bulan, bunga raja deli (Hydrangea hortensia)<br />hydrated lime -kapur tawar<br />hydrocooling - pendinginan air<br />hydrology -hidrologi<br />hydrolysis -hidrolisis<br />hydrophilous -hidrofilus<br />hydroponic –hidroponik<br />hydrostatic skeleton -rangka hidrostatik<br />hydrotropism -hidrotropisme<br />hygrophyte -higrofit<br />hygroscopic coefficient -pekali higroskop<br />hyperpneustic -hiperpneustik<br />hypersensitive reaction -tindak balas hiperpeka<br />hypersensitivity -kehiperpekaan<br />hypertonic - hipertonik<br />hypertrophy -hipertrofi<br />hypogeal germination -lihat: hypogeous germination<br />hypogeous germination -percambahan hipogeus<br />hypogyny -hipogini<br />hypomeces weevil (Hypomyces squamosus) -kekabuh debu, kekabuh belangkas (Hypomyces squamosus)<br />hypoplasia -hipoplasia<br />hypopodium -hipopodium<br />hypostome –hipostom<br />icotype -ikotip<br />ideotype, -ideotip<br />igneous rock -batuan igneus<br />ikebana -ikebana<br />ileocolon -ileokolon<br />illegitimate seed -biji benih baka tak tentu<br />illuviation -pengiluviuman<br />imago -imago<br />imbedded -terbenam, tertanam<br />imbibe -pedap<br />imbition ratio -nisbah pedapan<br />immature female -betina tak matang<br />immunofluorescence -imunopendarfluor<br />immunology -imunologi lengkap<br />impact assessment -penilaian kesan<br />impede -halang<br />impeded drainage -saliran terhalang<br />imperfect flower -bunga tak sempuma<br />implant -tempelan<br />improved seed -biji benih diperbaik<br />inactive bud mata tunas lengai<br />inanimate - jamadat<br />inanimate kingdom -alam jamadat<br />inarching -cantum sanding<br />inbred -biak baka dalam<br />inbred line -baris biak baka<br />inbred parent -induk biak baka<br />inbred-variety cross -kacukan biak baka dalam varieti<br />inbreeding coefficient -pekali pembiakbakaan dalam<br />inbreeding -pembiakbakaan dalam<br />inbreeding population -populasi pembiakbakaan dalam<br />incineration of cell -penunuan sel<br />incompatibility -tak serasi, tak sesuai<br />incomplete block design -rekabentuk blok tak<br />incomplete flower -bunga tak lengkap<br />incubation -pengeraman<br />incubation period -tempoh pengeraman<br />incubator -inkubator<br />indehiscent fruit -buah tak letup<br />indentation -lekuk<br />indeterminate plant tumbuhan berterusan<br />Indian hemp (Hibiscus cannabinus) -kenaf (Hibiscus cannabinus)<br />Indian ixora (lxora coccinea) -siantan kuning (lxora coccinea)<br />Indian lettuce -lihat: hoo mak choy<br />indicator plant -tumbuhan penunjuk<br />indigenous -asli injury -lihat: wounding<br />indigenous plant -tumbuhan asli<br />induced mutation -mutasi teraruh<br />induced pasture -pastura teraruh<br />induced resistance -resistans teraruh<br />induction - aruhan bawah<br />industrial landscape -landskap industri<br />inert filler -pengisi lengai<br />inert ingredient -bahan lengai<br />infection index -indeks jangkitan<br />infectious phase -fasa jangkitan<br />infective stage -peringkat berjangkit<br />inferior ovary ovari inferior<br />infestation pengerumunan<br />infiltration -penyusupan<br />inflorescence. - jambak bunga<br />inflow -aliran masuk fertilizer<br />infra-red photography -fotografi inframerah<br />ingluvies ganglion -ganglion ingluvies<br />ingot -jongkong<br />inherent -inheren<br />inheritance -pewarisan<br />inhibitor -penyekat, penahan<br />injurious substance -bahan pencedera<br />inland alluvial soil -tanah aluvium pedalaman<br />inland soil -tanah hulu<br />inner soil -tanah dalam, tanah<br />inocular antenna - sesungut inokular<br />inoculate -inokulat<br />inoculation time -masa penginokulatan<br />inoculum density -ketumpatan inokulum<br />inoculum -inokulum<br />inoculum potential -potensi inokulum<br />inorganic constituent -juzuk tak organik<br />inorganic element -unsur tak organik<br />inorganic fertilizer -baja tak organik<br />inorganic manure -lihat: inorganic<br />insect culture -kultur serangga<br />insect pests -serangga perosak<br />insect pollinated - pendebungaan serangga<br />insecticide -racun serangga<br />insectivore -insektivor<br />insemination -pemanian, permanian<br />insensitive -tak peka<br />instar -instar<br />insulated drier -pengering tertebat<br />insulation -penebatan<br />insulator -penebat<br />integrated control -kawalan bersepadu<br />intensity -keamatan<br />intensive farming -pertanian intensif<br />intensive system -sistem intensif<br />intensive tapping -torehan intensif<br />interaction -saling tindak<br />intercellular space -ruang antara sel<br />interchange –persimpangan, persilangan<br />interclass correlation -korelasi interkelas<br />intercrop -tanaman selingan<br />intercropping -penanaman selingan<br />interculture -interkultur<br />interfascicular cambium -kambium sisip<br />intermediate stock -stok perantaraan<br />intermittent mist - kabus terputus-putus<br />internode -internod, ruas<br />internuncial neuron -neuron internunsial<br />interocular antenna -sesungut interokular<br />interplant competition -persaingan antara tumbuhan<br />interplanting -lihat: intercropping<br />interpleurite -interpleurit<br />interplot - interplot<br />interrow -antara barisan<br />intersegmental membrane -membran intersegmen<br />intersegmental plate -plat intersegmen<br />interspecific competition -persaingan interspesies<br />intersternite -intersternit .<br />intestinal caecum -sekum usus<br />intestinal flora - flora usus<br />intestinal parasite -parasit usus<br />intrageneric -intragenus<br />intraocular antenna - sesungut intraokular<br />intraplant competition -persaingan intratumbuhan<br />intraspecific competition – persaingan intraspesies<br />intraspecific -intraspesies<br />intrauterine -intrauterin<br />intrazonal -intrazon<br />intrinsic viscosity - kelikatan intrinsik<br />introduced variety -jenis dagang<br />introgressive hybridization -penghibridan intrograsi<br />inundation -pembanjiran<br />invasion -serangan<br />invert emulsion - emulsi songsang<br />involvulus -involvulus<br />ion exchange- pertukaran ion<br />ionizing radiation -sinaran pengionan<br />iridescent -iridesen<br />irradiation breeding -pembiakbakaan penyinaran<br />irrigation area -kawasan pengairan<br />irrigation -pengairan<br />irritability -kepekaan<br />isoallel -isoalel<br />isogenic line -baris isogen<br />isolation strip -jalur tampan<br />isolation trench - parit pengasingan<br />isotope -isotop<br />isotypical -isotipikal<br />itroparity - itropariti<br />ixora - siantan, jejarum<br />jacaranda (Jacaranda mimosifolia) -bunga merak (Jacaranda mimosifolia)<br />jack fruit (Artocarpus integra) -nangka (Artocarpus integra)<br />jack plane -ketam kasar, ketam jek<br />jasmine (Jasminum sambac) -melur (Jasminum sambac)<br />jelly fungus -kulat jeli<br />jeringa (Pithecellobium jiringa) -jering (Pithecellobium jiringa)<br />Jerusalem artichoke (Helianthus tuberosus) -articok Jerusalem (Helianthus tuberosus)<br />jet moulding -acuan jet<br />jet pipe -paip jet<br />Jimsom weed (Datura stramonium) -kecubung (Datura stramonium)<br />John Innes base -baja asas John Innes<br />John Innes potting -kompos pasu John Innes<br />John Innes seed compost -kompos biji benih John Innes<br />Johnston's organ -organ Johnston<br />joint (carpentry) -tanggam (pertukangan kayu)<br />jugal lobe -cuping jugum<br />jugum -jugum<br />juicy flesh -isi berair<br />Jun jute (Corchorus spp.) -jut (Corchorus spp.)<br />June drop -luruhan<br />juvenile hormone -hormon remaja<br />juvenility -keremajaan<br />kai choy (Brassica juncea) -sawi pahit, sawi-sawi<br />kale -kai lan<br />kangkung (Ipomoea reptans) -kangkung (Ipomoea reptans)<br />kaolin -lihat: china clay<br />karyogamy -kariogami<br />keel (nautical) -lunas<br />kenaf fibre -gentian kenaf<br />kenaf -kenaf<br />kenaf rope -tali kenaf<br />kenari-nut tree (Canarium commune) -pokok kenari<br />kernel -isirung<br />key. -kekunci<br />kidney bean -lihat: french bean (Phaseolus vulgaris)<br />king-cobra (Naja hannah) -ular tedung selar (Naja hannah)<br />kintaweed (Arundina graminifolia, Arundina bambusefolia), -anggerik, orkid bambu<br />klendusity -klendusiti<br />knapsack sprayer -penyembur galas<br />knife coulter -kulter pisau<br />knob -gembul<br />knockdown dose -dos rebah<br />knot -buku, simpul<br />Koch's postulate -postulat Koch<br />kohlrabi -kolrabi<br />Kuhl’ flying gecko (Ptychozoon kuhli) – cicak terbang<br />labial palpus -palpus labium<br />labium -labium<br />lacerate -laserat<br />lacinella -lasinela<br />lacinia -lasinia<br />lactiferous tissue -tisu berlaktifer<br />lady-bird beetle (Epilachna indica) -kekabuh kura-kura (Epilachna indica)<br />ladybird beetle -kumbang ladybird<br />lady's finger -lihat: okra (Hibiscus esculentus)<br />lalang (lmperata cylindrica) -lalang (lmperata cylindrica))<br />lamarckism -lamarkisme<br />lamella -lamela<br />lamina -lai<br />laminate bulb -bebawang berlamina<br />land alienation -pemberian milik tanah<br />land capability -keupayaan tanah<br />land classification -pengelasan tanah<br />land convolvulus -kangkung darat<br />land -daratan<br />land inspection -pemeriksaan tanah<br />land resource -sumber tanah<br />land tenure -hakmilik tanah<br />land use -kegunaan tanah<br />land utilization -penggunaan tanah<br />landscape analysis -analisis landskap<br />landscape architect - arkitek landskap<br />landscape architecture -seni bina landskap<br />landscape design -rekabentuk landskap<br />landscape horticulture -hortikultur landskap<br />landscape -landskap<br />landscape planning -perancangan landskap<br />landscape survey -tinjauan landskap<br />landscaping -pelandskapan<br />landslide -runtuhan tanah<br />langsat (Lansium domesticum) -langsat (Lansium domesticum)<br />Langstroth frame -bingkai Langstroth<br />large bandicoot rat -lihat: great bandicoot rat (Bandicota indica)<br />larvapod -larvapod<br />larviparous -larviparus<br />late blight -hawar lewat<br />lateks layout -pertapakan<br />latent bud -mata tunas pendam<br />latent energy tenaga pendam<br />latent infection -jangkitan pendam<br />laterad -laterad<br />lateral branch -dahan sisi, cabang sisi<br />lateral bristle -bulu kasar lateral<br />lateral bud -mata tunas sisi<br />lateral groove -alur rusuk<br />lateral oviduct -oviduktus lateral<br />lateral root -akar sisi<br />lateral -rusuk, sisi<br />lateral tracheal trunk -batang trakea sisi<br />laterite -laterit<br />lateritic soil -tanah laterit<br />laterization -pelateritan<br />latex bulking tank -tangki pengumpul lateks<br />latex concentrate -lateks pekat<br />latex concentration -kepekatan lateks<br />latex constituent -juzuk lateks<br />latex contamination -pencemaran lateks<br />latex crumb coagulum -bekuan cebis lateks<br />latex density -ketumpatan lateks<br />latex deposit -enapan (mendakan)<br />latex foam - busa lateks<br />latex formation -pembentukan lateks<br />latex -lateks<br />latex moulding -pengacuan lateks<br />latex particle -zarah lateks<br />latex powder -lateks serbuk<br />latex scrap -sekerap lateks<br />latex skim -skim lateks<br />latex thread -bebenang lateks<br />latex variability -kebolehubahan lateks<br />latex vessel -saluran lateks<br />lath-house -rumah beroti<br />Latin square -kuasa dua Latin<br />lattice design -rekabentuk kekisi<br />lawn -halaman rumput<br />lawn mower -pemangkas halaman rumput<br />layer (poultry) -penelur (ayam)<br />layer mash -makanan penelur<br />layerage -lihat: layering<br />layering - tut lentur<br />layering batteries -sangkar bersusun<br />laying nest -tarang, petarangan, sangkak ayam<br />leaching larut lesap<br />leader training latihan cabang utama<br />leaf blade lai daun<br />leaf blight hawar daun<br />leaf curl -ikal daun<br />leaf curl virus -virus ikal daun<br />leaf eating caterpillar -beluncas makan daun<br />leaf fail -luruh daun<br />leaf hive -haif daun<br />leaf hopper -lelompat daun<br />leaf mosaic mozek daun<br />leaf mosaic virus -virus mozek daun bumi<br />leaf mould -reputan daun, cendawan daun<br />leaf renewal -perdaunan semula<br />leaf rust -karat daun<br />leaf sampling procedure -tatacara pensampelan daun<br />leaf sandwich method - kaedah daun bertindih<br />leaf sheath -upih daun<br />leaf shedding -peranggasan daun<br />leaf spot -bintik daun<br />leaf storey - tingkat daun<br />leaf vegetable -sayur daun<br />leaf-bud cutting -keratan tunas daun<br />leaflet -anak daun<br />leaf-miner ulat pelombong daun<br />leaf-stem ratio -nisbah daun-batang<br />leafy shoot -taruk<br />leafy vegetable -lihat: green vegetable<br />leathery pocket -penyakit mata dalam<br />leek -lik<br />leeward -lindung angin<br />legitimate seed -biji benih baka tertentu<br />legume -kekacang<br />leguminous cover -kekacang penutup<br />leguminous creeper -kekacang jalar<br />lemon (Citrus spp.) -lemon (Citrus spp.)<br />lemon grass (Cymbopogon citratus) -serai (Cymbopogon citratus)<br />lemon migrant (Catopsilia crocale, Catopsilia pomona) -kupu-kupu kasia<br />lenticel -lentisel<br />lentil -kacang<br />lethal concentration - kepekatan maut<br />lethal dose -dos maut<br />lethal factor -faktor maut<br />lethal feeding period -tempoh makan maut<br />lethal time -masa maut<br />lettuce (Lactuca sativa) -selada (Lactuca sativa)<br />leucocyte -leukosit<br />ley -lei<br />ley pasture -pastura lei<br />lichenophagbus -likenofagus<br />life span -jangka hayat<br />life table -lihat: life span<br />light ageing -penuaan cahaya<br />light crown clone -klon silara jarang<br />light trap -perangkap cahaya<br />lignin -lignin<br />lima bean -kacang serinding, kacang lima<br />lime butterfly (Papilio polytes), (Papilio demoleus) -kupu-kupu limau, kupu-kupu papili<br />lime -kapur, limau nipis, limau<br />limestone -batu kapur<br />liming -mengapur, pengapuran<br />linden -lihat: basswood (Tilia americana), (Tilia europala)<br />line breeding -pembiakbakaan baris<br />linkage equilibrium -keseimbangan rangkaian<br />linkage group -kumpulan rangkaian<br />linkage intensity -keamatan rangkaian<br />linkage map -peta rangkaian<br />linkage value -nilai rangkaian<br />liquid -cecair<br />liquid manure -baja cecair<br />litter -sampah sarap, seperindukan<br />litter size -saiz seperindukan<br />litter weight - berat seperindukan<br />little rat - lihat: polynesian rat (Rattus exulans)<br />little spiny rat (Rattus whiteheadi) -tikus duri kecil, tikus ekor pendek<br />liver -hati<br />livestock ternakan<br />living cell sel hidup<br />living tissue - tisu hidup<br />loam lom<br />loamy sand pasir berlom<br />lobe -cuping (Rattus fulrescens) (Rattus fulrescens)<br />lobster -udang kara<br />local lesion -luka setempat<br />local variety -varieti tempatan<br />locule -lokul<br />loculus -pangsa<br />locust (Schistocerca gregaria) -belalang juta<br />lodging -rebah, loging<br />log phase - fasa log<br />loin (Longissimus dorsi) -daging batang pinang.<br />long bean (Vigna sesquipedalis) -kacang panjang (Vigna sesquipedalis)<br />long cut system -sistem torehan panjang<br />long medium term padi - padi sederhana berat<br />long term (padi) -padi berat<br />long term variety (padi) -jenis berat<br />longan (Nephelium longana) -longan (Nephelium longana)<br />long-day plant -tumbuhan siang panjang<br />longevity -lanjut usia<br />long-tailed giant-rat (Rattus sabanus) -tikus ekor panjang, tikus mondok ekor panjang<br />long-tailed mountain rat -tikus bukit ekor panjang<br />lophotrichous -lofotrikus<br />loquat -lokuat<br />lorum -lorum<br />lot feeding -pemberian makan di kandang<br />lotus lily (Nalumbium nelumbo) -teratai, seroja (Nalumbium nelumbo)<br />louse -tuma, kutu<br />love grass (Chrysopogon aciculatus) -kemuncup<br />low fertility -kesuburan rendah, kurang subur<br />low frequency tapping -torehan kekerapan rendah<br />lower animal -haiwan peringkat rendah<br />lower plant -tumbuhan peringkat rendah<br />lowland - tanah pamah<br />lowland tea -teh tanah pamah<br />lowland vegetable - sayur tanah pamah<br />lrish potato lihat: potato<br />luminescence -pendarkilau<br />lye -air abu<br />macadamia -makadamia<br />maceration - pemaseratan<br />macerator (crepe ) -maserator<br />macrochaeta -makroketa<br />macroconidium -makrokonidium<br />macrocyclic -makrokitar<br />macronutrient -makronutrien<br />macrophage -makrofaj<br />maggot -berenga<br />magnitude -magnitud<br />magnolia -magnolia (bunga)<br />main crop -tanaman utama<br />main season -musim utama<br />major nutrient -nutrien major<br />male sterility -kemandulan jantan<br />male-sterile line -baris mandul jantan<br />malformation -canggaan<br />mangler (rubber) -mesin pengeping<br />mangrove -bakau<br />marble fruit - penyakit guli-guli<br />marcot -lihat: marcotiage<br />marcottage pengetutan, tut<br />margosa -lihat: neem plant (Melia indica)<br />marine nematode -nematod samudera<br />market gardening -perkebunan pasaran<br />marsh Premna -lihat: honeysuckle (Viburnum sambucinum)<br />mask virus -virus terlindung<br />masking effect -kesan melindung<br />mass culture -kultur gadang<br />masticate -kunyah<br />mastication -pengunyahan<br />maternal effect -kesan maternal<br />mating flight -terbang mengawan<br />mating -mengawan<br />mating swarm -kerumunan mengawan<br />mating system -sistem mengawan<br />mature green -hijau matang<br />mature plant resistance -resistans tumbuhan (getah) matang<br />maturity -kematangan<br />mayfly -mayfly<br />mealy bug -koya<br />mechanical control -kawalan mekanik<br />mechanoreceptor -mekanoreseptor<br />median oviduct -oviduktus median<br />medicinal plant - tumbuhan ubatan<br />medieval - zaman pertengahan<br />medium -medium<br />megagametogenesis –megagametogenesis<br />megaspore mother cell -sel ibu megaspora<br />meiospore -meiospora<br />mellisugous -melisugus<br />menognatha -menognata<br />menorhyncha -menorinka<br />meridic diet -diet meridik<br />meroistic egg tube -tiub telur meroistik<br />mesophile -mesofil<br />metabolic inhibitor -perencat metabolisme<br />metabolic process -proses metabolisme<br />metabolism -metabolisme<br />metapneustic -metapneustik<br />metula -metula<br />microbe -mikrob<br />microclimate -mikroiklim<br />microconidium -mikrokonidium<br />microcyclic -mikrokitar<br />microencapsulation -mikroenkapsulan<br />microflora - mikroflora<br />microgametogenesis -mikrogametogenesis<br />microgyne -mikrogin<br />micromutation -mikromutasi<br />micronutrient -mikronutrien<br />microorganism -mikroorganisma<br />microsymbiont - mikrosimbion<br />microtapping -mikrotorehan<br />midgut -salur tengah, gut tengah<br />migratory beekeeping -pemeliharaan lebah hijrah<br />millet -milet<br />mineral element -unsur mineral<br />mineral fertilizer -baja mineral<br />mineralization -pemineralan<br />miniature garden -taman mini<br />miniature pot plant -tumbuhan pasu mini<br />minimum tillage -penenggalaan minimum<br />miscible liquid -cecair terlarutcampurkan<br />mist blower -penyembur kabus<br />mist irrigation -pengairan kabus<br />mist propagation -pembiakan berkabus<br />mitospore -mitospora<br />mixed cropping -tanaman campuran<br />mixed farming -perladangan campuran<br />mixed fertilizer -baja campuran<br />mixed stock -stok campuran<br />mode -mod, ragam<br />modified leader -cabang utama diubahsuai<br />modifying gene -gen pengubahsuai<br />modulus -modulus<br />moisture diffusion -resapan lembapan<br />moisture -lembapan<br />molluscicide -racun siput<br />monocrown clone -klon monosilara<br />monoculture –tanaman tunggal, monokultur<br />monodomous -monodomus<br />monoecious -monoesius<br />monoembryony -monoembrioni<br />monogamus -monogamus<br />monogerm -monogerma<br />monograph - monograf<br />monogynous -monoginus<br />monophagous -monofagus<br />monosomy -moilosomi<br />monothelious -monotelius<br />monothrichus -monotrikus<br />monotypical genus -genus monotipikal<br />morning glory -seri pagi<br />morphotype -morfotip<br />mosaic -mozek<br />moth -rama-rama<br />mother bulb -bebawang induk<br />mother genus -genus induk<br />mother plant -pokok induk<br />motile -motil<br />mottle -belak<br />mould board plough -bajak sepak<br />mouldy rot (disease) -cendawan lapuk, (penyakit)<br />moult -salin kulit<br />movable frame -bingkai boleh gerak<br />muck (soil) -muk (tanah)<br />mudstone -batu lumpur<br />Mueller's rat -lihat: swamp giant-rat (Rattus muelleri)<br />mulching material -bahan sungkupan<br />mulching -sungkupan<br />mule -baghal<br />Muller's organ -organ Muller<br />multi spine -berbilang duri<br />multiarticulate -multiartikulat<br />multidirection -berbilang arah<br />multiline variety -varieti berbilang baris<br />multiparasitism -multiparasitisme<br />multiple allele -alel berbilang<br />multiple cropping -penanaman berbilang<br />multiple cross -kacukan berbilang<br />multiple fruit -buah berbilang<br />multiplication -penggandaan<br />multi-storey physiognomy -fisiognomi berbilang<br />multivalence -multivalens<br />multivoltine -multivoltin<br />mungbean -lihat: green pea (Phaseolus aureus)<br />muskmelon -tembikai wangi<br />mutagen -mutagen tingkat<br />mutagenesis -mutagenesis<br />mutation breeding -pembiakbakaan mutasi<br />mutation rate -kadar mutasi<br />mutational heterosis -heterosis mutasi<br />mycelial strand -bebenang miselium<br />mycethernia -misetemia<br />mycetocyte -misetosit<br />mycetome -misetom<br />myiasis -miasis<br />myofibril -miofibril<br />myrmecology -mirmekologi<br />myrmecophage -mirmekofaj<br />myrmecophily -mirmekofili<br />naiad -naiad<br />nail -paku, kuku<br />nail punch -pembenam paku<br />nail set -lihat: nail punch<br />narrow spectrum -spektrum sempit<br />nasute -nasut<br />natality -kenatalan<br />national park -taman negara<br />native plant -tumbuhan asli<br />natural brooding -pengeraman semula jadi<br />natural enemy -musuh semula jadi<br />natural manure baja asli<br />natural pruning pemangkasan semula jadi<br />natural regeneration -penjanaan semula jadi<br />natural swarm - kerumunan asli<br />natural vegetative propagation – pembiakan tampang semula jadi, pembiakan vegetatif semula jadi<br />natural vegetative reproduction - pembiakan tampang semula jadi, pembiakan vegetatif semula jadi<br />necrosis -nekrosis<br />necrotrophic -nekrotrofik<br />neem plant (Melia indica) -margosa, sadu (Melia indica)<br />nelumbo -lihat: lotus lily (Nalumbium nelumbo)<br />nematode -nematod<br />neoplasm -neoplasma<br />neoteinic queen -ratu neoteni<br />neotype -neotip<br />Nephelium malaiense -mata kucing<br />nephridium -nefridium<br />nephrocyte - nefrosit<br />nested design -rekabentuk tersarang<br />nesting box -kotak petarangan<br />net assimilation -asimilasi bersih<br />net assimilation rate -kadar asimilasi bersih<br />nettle caterpillar -beluncas netel<br />net-veined -urat selirat<br />neurocyte -neurosit<br />neuron -neuron<br />neuropile -neuropil<br />neurotoxicant -neurotoksikan<br />neurotransmitter -neuropemancar<br />nicotine sulphate -nikotin sulfat<br />night-blooming plant -pokok kembang malam<br />nitrate of lime -nitrat kapur<br />nitrate of soda -nitrat soda<br />nitrobacter -nitrobakter<br />nitro-chalk -kapur-nitro<br />nitrogen -nitrogen<br />nocturnal - malaman<br />nodulation -pembintilan<br />nodule -bintil<br />nodus -nodus<br />nonchitinous cuticle -kutikel tak berkitin<br />non-chitinous -tak berkitin<br />non-lateritic -bukan laterit<br />non-nucleate -tak bernukleus<br />non-protein nitrogen -nitrogen bukan protein<br />non-recurrent parent -induk tak berulang<br />normal diploid -diploid normal<br />norway rat (Rattus norvegicus) -tikus bandar (Rattus norvegicus)<br />nozzle (sprayer) -nozel (penyembur)<br />nuclear sap -cecair nukleus<br />nuclei fusing -penyebatian nukleus<br />nucleocapsid -nukleokapsid<br />nucleolus -nukleolus<br />nucleus budding -penunasan nukleus<br />nucleus -nukleus<br />nullisome -nulisom<br />nuptial flight - penerbangan mengawan<br />nurse bee -lebah pengasuh<br />nurse crop -tanaman pengasuh<br />nursery bed -batas semaian<br />nursery -tapak semaian<br />nut crop - tanaman kacang<br />nut -kekeras<br />nutmeg (Myristica fragrans) -buah pala (Myristica fragrans)<br />nutrient cycle -kitaran nutrien<br />nutrient solution -larutan nutrien<br />nutrition -pemakanan<br />nutritional disease -penyakit pemakanan<br />nutritionist -ahli pemakanan<br />nutritive chamber -kebuk nutrien<br />nutritive value -nilai nutrien<br />nymph -lihat: water lily<br />obligate parasite -parasit obligat<br />obligate saprobe -saprob obligat<br />observation -cerapan<br />observation hive -haif cerapan<br />occipital ganglion -ganglion oksiput<br />occiput -oksiput<br />ocellus -oselus<br />oedema -edema one-tier -satu tingkat<br />oenocyte -enosit<br />oesophageal intestinal valve -injap usus esofagus<br />off season crop -tanaman luar musim<br />off season cropping -penanaman luar musim<br />off season -luar musim<br />off type -jenis ganjil<br />off-set -ofset<br />offshoot -tunas susur<br />oil palm (Elaeis guineensis) -kelapa sawit, sawit (Elaeis guineensis)<br />oil-extended rubber -getah beraduk minyak<br />oilstone -batu asah minyak<br />okra (Hibiscus esculentus) -bendi, bender (Hibiscus esculentus)<br />oleander -oleander<br />olericulture -olerikultur<br />olfaction -olfaksi<br />oligidic diet -diet oligidik<br />oligoneura -oligoneura<br />oligopod larva -larva oligopod<br />ommatidium -ommatidium<br />one-crop farming -perladangan tanaman tunggal<br />onion -bawang<br />oogamous -oogamus<br />oogonium -oogonium<br />ooze (bacterial) -ooz (bakteria)<br />opacity -kelegapan<br />open drain -parit dedah<br />open pollination -pendebungaan bebas<br />open-centre tree - pokok terbuka tengah<br />open-ended spanner - sepana hujung terbuka<br />opisthognatha -opistognata<br />opossum (Didelphis virginiana) -oposum (Didelphis virginiana)<br />orang hutan (fam. Pongideae) -mawas (fam. Pongideae)<br />orbicula orbikula<br />orchard -dusun<br />orchard management -pengurusan dusun<br />orchid -anggerik, orkid<br />organic fertilizer -baja organik<br />organic manure -lihat: organic fertilizer<br />organic material -lihat: organic matter<br />organic matter -bahan organik<br />organochlorine -organoklorin<br />organophosphate -organofosfat<br />ornamental plant -tumbuhan hiasan<br />ornamental tree -pokok hiasan<br />orthogonal set -set ortogon<br />otaheite-apple (Spondias spp.) -kedondong, amra (Spondias spp.)<br />outbreak -kerebakan<br />outbreeding -pembiakbakaan luar<br />outcrossing -kacukan luar<br />ovary ovari<br />ovary -ovari<br />overdominance -kedominanan lampau<br />overflow -limpah<br />overgrazing -ragutan berlebihan<br />overgrowth -semak<br />overlapping generation -generasi bertindih<br />overripe -ranum<br />oversowing -penyemaian berlebihan<br />overstocking -penstokan berlebihan<br />overwintering -langkau sejuk<br />oviduct -oviduktus, salur ovum<br />ovoviviparous -ovoviviparus<br />ovum -ovum<br />ox -lembu jantan<br />oxidised rubber -getah teroksida<br />oxisol -oksisol<br />oyster grit -serbuk kulit tiram<br />oyster shell -kulit tiram outflow -aliran keluar<br />oyster -tiram<br />pachyderm -pakiderma<br />package technology -teknologi lengkap<br />paddy bug (Leptocorhiza spp.) -pianggang, cenangau, kesing<br />padi husbandry -perusahaan tanaman padi<br />pak choy -lihat: Chinese cabbage (Brassica chinensis)<br />pale crepe -krep putih (getah)<br />paleoentomology -paleoentomologi<br />paleontology -paleontologi<br />palisade cell -sel pancang<br />palisade tissue -tisu pancang<br />palm kernel cake -bungkil isirung sawit<br />palm kernel oil -minyak isirung sawit<br />palm oil -minyak kelapa sawit, minyak sawit<br />palm -palma<br />palpiger -palpiger<br />palpus -palpus<br />panama disease -penyakit panama<br />panel (tapping) -muka torehan<br />panel disease -penyakit muka torehan<br />panicle -bulir<br />panmixia -panmiksia<br />panoistic panoistik<br />panzootic -panzootik<br />papaya -betik<br />papilla -papila<br />para rubber -getah para<br />parabiosis -parabiosis<br />paralectotype -paralektotip<br />paramere -paramer<br />paranotal expansion -lihat: paranotal lobe<br />paranotal lobe -cuping paranotum<br />paranotum - paranotum<br />paraphyses -parafises<br />parapsidal suture -sutur parapsidal<br />parasexual cycle -kitaran paraseks<br />parasitic dieback -penyakit mati rosot parasit<br />parasitic plant -pokok parasit<br />parasitoid -parasitoid<br />paratroph -paratrof<br />paratype -paratip<br />parent material bahan induk<br />parent rock -batuan induk<br />parent stock -stok induk<br />parent tree -pokok induk<br />parental effect -kesan induk<br />parentesome -parentesom<br />park -taman, taman rimba)<br />parsley (Petroselinum vulgare) -parsli<br />parsnip (Pastinaca sativa) -parsnip (Pastinaca sativa)<br />parthenocarpy -partenokarpi<br />partial diallel -dialel separa<br />partial dominance -kedominanan separa<br />particle -kumin<br />particular species -spesies tertentu<br />passion fruit (Passiflora edulis) -buah susu, markisah (Passiflora edulis)<br />pastoral nomadism -penternakan pindah<br />pasture management -pengurusan pastura<br />pasture -pastura<br />patch budding -cantuman tunas keping<br />patch canker -kanker bertompok<br />paternal effect -kesan paternal<br />pathogen -patogen<br />pathogenesis -patogenesis<br />pathogenesity –kepatogenan<br />pathogenility -patogeniliti<br />pathotoxin -patotoksin<br />peacock's crest (Caeslpinia pulcherrima -jambu merak<br />peat bog -rawa gambut<br />peat -gambut<br />peat moss (potting medium) -pit mos (medium pasu)<br />peaty soil -tanah bergambut<br />pedestrian tractor -traktor tunda<br />pedigree breeding -pembiakbakaan pedigri<br />pedigree method - kaedah pedigri<br />pedigree -pedigri<br />pedipalpus -pedipalpus<br />peg -tugal<br />pellet (virus) -pelet (virus)<br />pellet -until<br />pelleting seed -biji benih bergentel<br />pelvic area -kawasan pinggul<br />penduncle -tangkai, pendunkel<br />pentaploid -pentaploid<br />pepper (Piper nigrum) -lada hitam (Piper nigrum)<br />peppermint (Mentha piperita) -po-oh (Mentha piperita)<br />perch space -ruang tenggeran<br />perennial crop -tanaman saka<br />perennial plant -pokok saka<br />perennial -saka<br />perfect flower -bunga sempurna<br />perfect stage -peringkat sempurna<br />pericardial sinus -sinus perikardium<br />periclinal chimera -kimera periklin<br />perigyn -perigini<br />perineural sinus -sinus perineuron<br />periodic tapping -torehan berkala<br />periphallic organ -organ perifalik<br />peripheral nervous system -sistem saraf periferal<br />periphysys -perifisis<br />peripneustic -peripneustik<br />periproct -periprok<br />perithesium -peritesium<br />peritoneal cavity -rongga peritoneum<br />peritreme -peritrem<br />peritrichous -peritrikus<br />permanent crop -tanaman kekal<br />permeability -ketertelapan<br />persimmon -pisang kaki<br />persistence -tetap<br />pest management -pengurusan perosak<br />pest outbreak -letusan perosak<br />pest -perosak<br />pesticide -racun perosak<br />petioled budding -cantuman tunas berpetiol<br />petri dish -piring petri<br />phellem -felem<br />phenotypic correlation -korelasi fenotip<br />phenotypic ratio -nisbah fenotip<br />phialide -fialid<br />phosphate fixation -pengikatan fosfat<br />phosphate -fosfat<br />phosphorus -fosforus<br />phototrophy -fototrofi<br />phyllody - filodi<br />phylloplane -filoplan<br />phyllotaxis -filotaksis<br />physical control -kawalan fizik<br />physical property -sifat fizik<br />physiognomy -fisiognomi<br />physiological race -ras fisiologi<br />physiological resistance -resistans fisiologi<br />physiology -fisiologi<br />phytoalexin -fitoaleksin<br />phytology -fitology<br />phytophagous -fitofagus<br />phytosanitary certificate -sijil fitosanitasi<br />phytosanitation -fitosanitasi<br />phytotoxemia -fitotoksemia<br />phytotoxic -fitotoksik<br />phytotoxic symptom -gejala fitotoksik<br />pickle -jeruk, pekasam<br />pickup baler -pembandela jerami<br />pigeon hole cabinet -gerobok lubang merpati<br />pigeon orchid (Dendrobium crumenatum) -anggerik merpati, orkid merpati<br />piglet -anak babi<br />pigment -pewarna<br />pileus -pileus<br />pinching -mengutil<br />pine -pain, pinus<br />pineapple (Ananas comosus) -nanas (Ananas comosus)<br />pink disease -penyakit cendawan angin<br />Piper umbellatum -lemba (Piper umbellatum)<br />pistachio -pistasio<br />pistillate flower -bunga pistilat<br />pit (stone fruit) -pit<br />pitch (flight) -kemiringan<br />pitchfork -serampang peladang<br />plague (bacteria) - plag (bakteria)<br />plane -ketam<br />planing -mengetam<br />planning -merancang<br />planogametic copulation -sanggama planogamet<br />plant breeder -ahli pembiak baka tumbuhan<br />plant breeding -pembiakbakaan tumbuhan<br />plant cell -sel tumbuhan<br />plant classification -pengelasan tumbuhan<br />plant competition -pertandingan tumbuhan<br />plant density -kepadatan tumbuhan<br />plant disease -penyakit tumbuhan<br />plant hormone -hormon tumbuhan<br />plant house -rumah tumbuhan<br />plant introduction -pengenalan tumbuhan<br />plant kingdom -nabatat<br />plant nursery -semaian tumbuhan<br />plant nutrient -nutrien tumbuhan<br />plant pathology -patologi tumbuhan<br />plant propagation -pembiakan tumbuhan<br />plant spacing -jarak tanaman<br />plant specimen -spesimen tumbuhan<br />plant tissue -tisu tumbuhan<br />plant -tumbuhan, loji<br />plantation horticulture -hortikultur perladangan<br />plantation -perladangan<br />planter -peladang, alat penanam<br />planthopper (Sogatella furcifera) -benah putih<br />planting date -tarikh menanam<br />planting density -kepadatan penanaman<br />planting depth -kedalaman penanaman<br />planting distance -jarak penanaman<br />planting hole -lubang menanam<br />plasmid -plasmid<br />plasmodium -plasmodium<br />plasticity -keplastikan<br />plasticity retention index -indeks penahanan keplastikan<br />plastid -plastid<br />plastron -plastron<br />plate brush brinjal (Solanum torvum) -terung pipit putih (Solanum torvum)<br />platy -berlapis-lapis<br />play flight -terbang jangkauan<br />plectenchyma -plektenkima<br />pliers -playar<br />plot -petak<br />plot-to-plot variation -ubahan plot-ke-plot<br />plough -bajak, tenggala<br />ploughing. -membajak, menenggala<br />plowshare -mata bajak, mata tenggala<br />plugging index -indeks palam<br />plum mango (Bouea macrophylla) - remia, rumenia (Bouea macrophylla)<br />plumule tissue -tisu plumul<br />pod borer (Etiella zinckenella) -penebuk buah, penebuk lenggai (Etiella zinckenella)<br />pod -lenggai<br />poinsettia (Euphorbia pulcherrima) -poinsetia, pohon merah (Euphorbia pulcherrima)<br />poison bait -umpan beracun<br />poison -racun<br />poison seta -seta beracun<br />polar nucleus -nukleus kutub<br />polarity -kekutuban<br />pollen germination -percambahan debunga<br />pollen mother cell -sel induk debunga<br />pollen substitute -debunga gantian<br />pollen supplement -debunga tambahan<br />pollen trap -perangkap debunga<br />pollen viability –kebolehhidupan debunga<br />polyclimax -kemuncak banyak, poliklimaks<br />polyclone - poliklon<br />polycross -kacukan berbilang<br />polycross progeny -progeni kacukan berbilang<br />polyembryony -poliembrioni<br />polygene -poligen<br />polyhedron -polihedron<br />polymorphism -polimorfisme<br />polynesian rat (Rattus exulans) -tikus kecil (Rattus exulans)<br />polyphagous -polifagus<br />polytrophic egg tube -tiub telur politrof<br />polytypic species -spesies politip<br />pomelo -limau bali, limau abung<br />pomology -pomologi<br />population competition -persaingan populasi<br />population distribution -taburan populasi<br />population genetics -(ilmu) genetik populasi<br />population improvement -pembaikan populasi<br />pore fungus -kulat berliang<br />porosity -keronggaan<br />positive correlation -korelasi positif<br />post emergence herbicide -racun herba lepas cambah<br />post frontal suture -sutur posfrontal<br />post germination -lepas percambahan<br />postclypeus,- posklipeus<br />postcubitus -poskubitus<br />postemergence -lepas cambah<br />postgena -posgena<br />post-harvest handling -pengendalian lepas tuai<br />postlabium -poslabium<br />postmentum -posmentum<br />postoccipital suture -sutur posoksiput<br />posture -gaya, keadaan<br />pot experiment -percubaan berpasu<br />potash -baja kalium<br />potassium -kalium<br />potato blight -hawar kentang<br />potato -kentang<br />potentiation -potentiasi<br />potted plant -pokok pasu<br />potting compost -kompos pasu<br />potting -memasu<br />potting mixture -campuran tanah pasu<br />potting soil -tanah pasu<br />poultry dissection -pembelahan ayam itik<br />poultry husbandry -peternakan ayam itik<br />powdered rubber -getah serbuk<br />powdery mildew -kulapuk berdebu<br />powdery scab - keruping berdebu<br />prairie soil -lihat: brunizem<br />prawn dust -habuk udang<br />prawn meal -serbuk udang<br />precosity -penghasilan awal<br />precursor -pelopor<br />predacious -pemangsaan<br />predator -pemangsa<br />predisposing factor -faktor penggalak<br />pre-emergence - pramuncul, pracambah<br />pre-emergence blight -hawar pracambah<br />pre-emergence herbicide -racun herba pracambah<br />pre-emergence rot -penyakit reput pracambah<br />pre-emergence weed killer -lihat: pre-emergence weedicide<br />pre-emergence weedicide -racun rumpai pracambah<br />preform - sedia ada<br />pregermination -prapercambahan<br />preharvest -pratuai<br />premature -pramatang<br />premature seeding -pembijian pramatang, penyemaian pramusim<br />prementum pramentum<br />prepackaging -prapembungkusan<br />prepenetration - prapenembusan<br />preplanting treatment - rawatan prapenanaman<br />prescutum - preskutum<br />preservation - pengawetan<br />preservative -bahan pengawet<br />preservative chemical -bahan kimia pengawet<br />preserve -awet<br />pre-soak -prarendam<br />prey-predator relationship -perhubungan mangsa-pemangsa<br />pricking out –menjarang<br />prickle -duri kulit<br />prickly hair -bulu deduri<br />prickly lantana (Lantana aculeata) -bunga tahi ayam (Lantana aculeata)<br />prickly -miang, berduri<br />primary infection - jangkitan primer<br />primary leaf -daun primer<br />primary meristem -meristem primer<br />prime swarm -kerumunan utama<br />probasidium - probasidium<br />probit analysis -analisis probit<br />proboscis -belalai<br />processor -pemproses, alat memproses<br />proctodaeum –proktodaeum<br />producer -pengeluar<br />production ration -catuan pengeluaran<br />progametangium -progametangium<br />progeny plot -plot progeni<br />progeny selection -pemilihan progeni<br />progeny test -ujian progeni<br />prognosis -prognosis<br />proliferation -pemeridian<br />promiscuous breeding -pembiakbakaan bebas<br />pronotum -pronotum<br />prop root -akar sokong<br />propagation -pembiakan<br />propolis -propolis<br />propolisation -pempropolisan<br />proprioreceptor -proprioreseptor<br />prosorus - prosorus<br />protectant -bahan pelindung<br />protected bud -mata tunas terlindung<br />protein -protein<br />proteinous substance -bahan berprotein<br />proteolytic enzyme -enzim proteolisis<br />protocerebrum -protoserebrum<br />protogyny -protogini<br />prototype -prototip<br />protuberance -pembonjolan<br />proventriculus -proventrikulus<br />proximal end -hujung proksimal<br />pruning -pemangkasan<br />pseudobulb -bebawang semu<br />pseudo-stem -batang semu<br />pseudo-taproot -akar tunjang semu<br />ptilinal suture -sutur ptilinum<br />ptilinum ptilinum<br />pubescent -pubesen<br />puffiness -kegeronggaan<br />pullet -ayam dara<br />pullorum -berak kapur<br />pulsatile organ -organ pendenyut<br />pulvillus -pulvilus<br />pumpkin (Cucurbita maxima) -labu (Cucurbita maxima)<br />puncture tapping -torehan pancit<br />pure seed -biji tulen, biji benih tulen<br />purification -penulenan<br />purified virus -virus tulen<br />purity standard -piawai ketulenan<br />pustule -pustul<br />pycnidium -lihat: pycnium<br />pycniospore pikniospora<br />pycnium piknium, piknidium<br />pyloric valve -injap pilorus<br />pyrethroid -piretroid<br />qualitative character -ciri kualitatif<br />quality control -kawalan mutu<br />quantitative character -ciri kuantitatif<br />quartemary -kuartemer<br />queen (bee) -ratu (lebah)<br />queen cell -sel ratu<br />queen excluder -pemisah ratu<br />queen rearing -pengwujudan ratu<br />quick decline disease (citrus) -penyakit rosot cepat<br />quick freezing -penyejukbekuan segera<br />quiescent -kuiesen<br />quiescent seed -biji kuiesen<br />quincunx planting -tanaman siku keluang<br />quincunx -siku keluang<br />rack -pelantar<br />rail (Rallus striatus) -sintar (Rallus striatus)<br />rain gauge,- tolok hujan<br />rainfall data -data hujan<br />rainfall distribution - taburan hujan<br />rainfall record -rekod hujan<br />rainstorm -hujan ribut<br />rake -sisir, sikat, pencakar<br />rakit nursery -semaian rakit<br />ramie (Boehmeria nivea) -rami (Boehmeria nivea)<br />ramie fibre -gentian rami<br />ranch - ranco<br />ranching -perancoan<br />random -rawak<br />random sample -sample rawak<br />random selection -pilihan rawak<br />randomize block -blok rawak<br />randomized complete block design - rekabentuk blok lengkap terawak<br />randomized incomplete block design -rekabentuk blok tak lengkap terawak<br />range -banjaran, julat<br />rangeland -padang ternakan<br />ranikhet -sampar<br />ranking order -susunan teratur<br />rat -tikus, dekan<br />ratchet brace -gerudi engkol<br />rate of accomplishment -kadar pencapaian<br />ratoon stunting disease -penyakit pembantutan ceding<br />raven's cucumber (Passiflora foetida) -letup-letup, timun dendang (Passiflora foetida)<br />raw material -bahan mentah<br />receptacle (flower) -pudung<br />receptive hypha -hifa reseptif<br />record of enumeration -rekod bancian<br />record -rekod<br />rectal pad -pelapis rektum<br />rectangular planting - penanaman segiempat tepat<br />recurrent parent - induk berulang<br />recurrent selection -pemilihan berulang<br />red bean (Phaseolus angularis) -kacang merah (Phaseolus angularis)<br />red chilli (Capsicum annuum var. longum) -cili merah (Capsicum annuum var. longum)<br />red clay pot -pasu tanah liat merah<br />red mite -hama merah<br />red root disease -penyakit akar merah<br />red rust -karat merah<br />red spiny rat (Rattus surifer) -tikus duri merah (Rattus surifer)<br />red-currant (Ribes rubrum) -buah kismis merah (Ribes rubrum)<br />reduced frequency tapping -torehan kurang kerap<br />reduction division -pembahagian penurunan<br />refoliation -lihat: leaf renewal<br />regenerate -menjana semula<br />registered seed -biji benih berdaftar<br />regurgitate -regurgitat<br />relative tapping cost -kos torehan relatif<br />relay cropping -penanaman geganti<br />relief -topografi, bentuk muka bumi<br />renewal bark -kulit pulihan<br />renewal pruning -pemangkasan pembaharuan semula<br />renewed bark -kulit baru<br />repetitive discharge (nerve) -nyahcas berulang (sarat)<br />repotting - pemasuan semula<br />reproductive organ -organ pembiakan<br />repulsion linkage -rangkaian tolakan<br />repulsion phase -fasa ceraian<br />residual effect -kesan baki, kesan sisa<br />residual film - tipisan sisa<br />residue -hampas, baki<br />resilience -kebingkasan<br />resin -damar, resin<br />rest period -kala rehat<br />resting spore -spora rehat<br />resurgence -kebangkitan semula<br />retardant -bahan pembantut<br />retranslocation -translokasi semula<br />retting (process) -pengeretan<br />rhabdom -rabdom<br />rhabdomere -rabdomer<br />rhinoceros beetle -kumbang badak<br />rhizosphere -rizosfera<br />ribbed smoked sheet -getah asap berbunga<br />rice (Oryza sativa) -padi, beras(Oryza sativa)<br />rice bean (Phaseolus calcaratus) -kacang sepalit, kacang puyuh (Phaseolus calcaratus)<br />rice bug (Leptocorhiza spp.) -lihat: paddy bug (Leptocorhiza spp.)<br />rice field -sawah, bendang<br />ricefield rat (Rattus r. argentiventer) -tikus sawah (Rattus r. argentiventer)<br />ridge -batas<br />ridging -membatas<br />rill erosion -hakisan alur<br />rim blight (tea) -hawar tepi daun (teh)<br />ring budding -cantuman tunas cecincin<br />ring spanner -sepana gelang<br />ring weeding -merumput keliling<br />rip saw -gergaji belah<br />ripe -masak<br />ripening -kemasakan<br />river catchment area -kawasan tadahan sungai<br />rock phosphate -fosfat batuan<br />rockmelon -lihat: muskmelon<br />rod row plot -plot berbaris rod<br />rogue plant -tumbuhan takai<br />rogue -takai<br />roll (flight) -oleng<br />roll worm -ulat gulung<br />roller -penggiling, penggelek<br />rolling machine -mesin penggelek, mesin penggulung<br />root collar -pergelangan akar<br />root cutting -keratan akar<br />root grafting -cantuman akar<br />root hair -akar rambut<br />root initial -pemula akar<br />root raker -pembongkar akar<br />root rot -reput akar<br />root shoot -tunas akar<br />root sucker -sulur akar<br />root system -sistem akar<br />root-bound -kepadatan akar<br />root-inducing hormone -hormon pengaruh akar<br />rooting hormone -hormon pengakaran<br />rooting medium -medium pengakaran<br />rooting -pengakaran<br />rootstock -pokok penanti<br />rose of India (Lagerstroemia flosreginae) -bungur (Lagerstroemia flosreginae)<br />rose -ros, mawar<br />rose-of-sharon -bunga raya sharon<br />rot -reput<br />rotary cultivator -bajak putar<br />rotary plough -lihat: rotary cultivator<br />rotary slasher -penebas putar<br />rotational cropping -lihat: crop rotation<br />rotational grazing -ragutan bergilir<br />roughage -pelawas<br />round worm (Ascaris lumbricoides) -cacing gelang (Ascaris lumbricoides)<br />row plot -plot berbaris<br />royal jelly -manisan ratu<br />royal palm (Oredoxa spp, Roystonea spp), -palma diraja (Oredoxa spp. Roystonea spp.)<br />ru, kasuarina<br />rubber plant -pokok getah<br />rubber statistics -perangkaan getah<br />rudimentary embryo -embrio rudimen<br />runoff -meleleh<br />saddle grafting - cantuman celapak<br />saddle-back harrow -sikat pelana, sikat sela<br />sag -landut<br />saga (Adenanthera pavonina) -saga (Adenanthera pavonina)<br />sago palm (Metroxylon sagu) -rumbia (Metroxylon sagu)<br />sago -sagu<br />salad crop -tanaman selada<br />salivarium -salivarium<br />salivary gland -kelenjar liur<br />sample -sampel<br />sampling distribution -taburan pensampelan<br />sampling error -ralat pensampelan<br />sand culture -kultur pasir<br />sandstone -batu pasir<br />sandy loam -lom berpasir<br />sandy soil -tanah berpasir<br />sanitation -sanitasi<br />sansevieria -lidah buaya<br />sapling -anak pokok<br />saprobe -saprob<br />saprophytic fungi -kulat saprofit<br />savanna -savana<br />savoying (leaf) -kedutan (daun)<br />saw set -penyelaras gergaji<br />saw teeth -mata gergaji<br />scab -skab<br />scalding -melecur<br />scale insect -teritip<br />scape (antenna) -skap (sesungut)<br />scarification -pelelasan<br />scarified (soil) -cakar (tanah)<br />scarify -melelas<br />scatter -tabur<br />scientific breeding -pembiakbakaan ilmiah<br />scion -sion<br />scion wood -kayu sion<br />sclerotium -sklerotium<br />sclerotization -pensklerotinan<br />scorch -lecuh<br />scout bee -lebah peninjau<br />scrap (rubber) - sekerap (getah)<br />screen house -rumah penyaring<br />screening -penyaringan<br />screw driver -skru drebar<br />scrub - belukar<br />scutum -skutum<br />sea almond (Terminalia catappa) -ketapang (Terminalia catappa)<br />sealing-wax palm (Cyrtostachys lakka) -pinang raja (Cyrtostachys lakka)<br />seasonal crop -tanaman bermusim<br />seasonal grazing -ragutan bermusim<br />secateur -kacip, sekateur<br />second digging -membajak balas<br />second seed fall -luruhan biji benih kedua<br />secondary characteristic -ciri sekunder<br />secondary fall -lihat: secondary leaf fall<br />secondary leaf fall -luruhan daun sekunder<br />secondary meristem -meristem sekunder<br />sectorial chimera -kimera sektor<br />sedentary grazing system -sistem ragutan setempat<br />sedentary soil -tanah setempat<br />sedge grass -rumput sendayan<br />sedge -rusiga<br />sedimentary rock -batuan mendak<br />sedimentation analysis -analisis pemendakan<br />seed bed -batas biji benih<br />seed -biji, biji benih<br />seed borne -bawaan biji<br />seed box -kotak semaian<br />seed dressing -rawatan biji benih<br />seed embargo -embargo biji benih<br />seed farm -ladang biji benih<br />seed garden -kebun biji benih<br />seed health -kesihatan biji<br />seed kiln -tanur biji benih<br />seed longevity -kelanjutan usia biji benih<br />seed pelleting -penggentelan biji benih<br />seed plot -plot biji benih<br />seed pod (rubber) -lenggai, buah getah<br />seed quality -mutu biji benih<br />seed scarification -pelelasan biji, pelelasan biji benih<br />seed testing -ujian biji benih<br />seed transmission -penyebaran biji<br />seed treatment -rawatan biji benih<br />seed viability -kebolehhidupan biji benih<br />seed vitality -kevitalan biji benih<br />seeding -penyemaian<br />seeding rate -kadar penyemaian<br />seedlessness -ketanpabijian<br />seedling -anak benih<br />seedling blight -hawar anak benih<br />seedling establishment -penyediaan anak benih<br />seedling nursery -tapak semaian anak benih<br />seedling stump -anak benih pancung<br />seedling tool -ceding anak benih<br />segregation -pengasingan<br />selected variety -jenis pilihan<br />selection pressure -tekanan pemilihan<br />selective grazing - ragutan memilih<br />selective herbicide -racun herba tertentu<br />selective seedling -merumput pilih<br />selective semen -air mani pilihan<br />selectivity -kepemilihan<br />self-fertile -subur sendiri<br />self-fertilization -persenyawaan sendiri<br />self-incompatability -ketakserasian sendiri<br />selfing -kacukan sendiri<br />self-pollination -pendebungaan sendiri<br />self-spacing frame -bingkai penjarang sendiri<br />semelparity -semelpariti<br />semi-arid -separa kering<br />semihardwood -separa kayu keras<br />semi-intensive -separa intensif<br />semi-intensive system -sistem separa intensif<br />seminal vesicle -pundi semen<br />semi-natural vegetation -tumbuhan separa asli<br />seminiferous tubule -tubul seminiferus<br />semiparasite -separa parasit<br />semipermeable membrane -membran separa telap<br />sensillum -sensilum<br />septum -septum<br />sequential cropping -penanaman berjujukan<br />sequential sampling -pensampelan berjujukan<br />serial dilution -pencairan bersiri<br />sero-diagnosis -sero-diagnosis<br />setaceous -setaseus<br />severity -keterukan (penyakit)<br />sex dimorphism -dimorfisme seks<br />sex pheromone -feromon seks<br />sex ratio -nisbah jantina, nisbah seks<br />sexual propagation -pembiakan seks<br />shade plant -tumbuhan naungan, tumbuhan penaung<br />shading -naungan<br />shale - syal<br />shank -keting<br />sheath blight -hawar upih<br />sheep (gen. Ovis) -biri-biri (gen. Ovis)<br />sheet rubber -getah keping<br />shelf fungi - kulat rak<br />shelf life -usia rak<br />shell membrane -membran cangkerang<br />shield budding -cantuman tunas perisai<br />shifting agriculture -pertanian pindah<br />shifting cultivation -lihat: shifting agriculture<br />shoot -pucuk<br />short medium term padi -padi ringan sederhana<br />short term padi -padi ringan<br />short term variety -jenis ringan<br />short-day plant - tumbuhan siang pendek<br />short-leaved kyllinga (Cyperus brevifolius) - rumput tuki (Cyperus brevifolius)<br />short-tail mole (Talpa micrura) -cencorot tanah, tikus menggali (Talpa micrura)<br />shrub -pokok renek<br />sib mating -mengawan sekandung<br />sib -sekandung<br />sickle -sabit<br />side grafting - cantuman sisi<br />side shoot -sulur sisi<br />significance test -ujian keberertian<br />silage -silaj<br />silk worm -ulat sutera<br />silk-cotton tree (Ceiba pentandra) -pokok kekabu, kapuk (Ceiba pentandra)<br />silt -kelodak<br />silty clay -lempung berkelodak, tanah liat berkelodak<br />silty clay loam - lom lempung berkelodak, lom tanah liat berkelodak<br />silty loam -lom berkelodak<br />simple interest disease -penyakit rebak biasa<br />simple layering -lenturan mudah<br />Singapore rat (Rattus annandalei) -tikus tunggul (Rattus annandalei)<br />Singapore rhodendron (Melastoma malabathricum) -senduduk (Melastoma malabathricum)<br />single cut file -kikir gigi tunggal<br />single digging -membajak sekali<br />single grain structure -struktur bijian sebiji<br />single high cut -torehan tunggal tinggi<br />single-line selection -pemilihan sebaris<br />siphon -sifon<br />sisal hemp (Agave sisalana) -pokok sisal (Agave sisalana)<br />sisal –sisal<br />site analysis -analisis tapak<br />site design -rekabentuk tapak<br />site planning -perancangan tapak<br />skeletonizer -ulat perangka daun<br />skim milk -susu skim<br />skim rubber -getah skim<br />slashing knife -parang penebas<br />slatted floor -lantai bilah<br />slaughter tapping -torehan parah<br />slip -salur<br />slope -cerun<br />slough podzol -podzol lembah<br />slow loris (Nyctlcebus tardigradus) -kokang (Nyctlcebus tardigradus)<br />sludge content -kandungan enapcemar<br />slug (Gastropod spp.) –lintah bulan (Gastropod spp.)<br />slurry -sluri<br />slurry treatment -rawatan sluri<br />small holder -pekebun kecil<br />smog -kabut<br />smoked sheet -getah keping asap<br />smoker (bee) -pengasap (lebah)<br />smooth loofah -petola manis<br />smoothing plane -ketam halus<br />smut -smut<br />snake gourd (Trichosanthes anguina) -ketola ular (Trichosanthes anguina)<br />social insect -serangga bermasyarakat<br />socket spanner -sepana soket<br />sod -sod<br />sodding -pengesodan<br />soft rot -reput lembut<br />softened rubber -getah lunak<br />softwood -kayu lembut<br />soil aggregation -pengagregatan tanah<br />soil amelioration -pembaikan tanah<br />soil application -rawatan tanah<br />soil conservation -pemuliharaan tanah<br />soil corrosion -kakisan tanah<br />soil erosion -hakisan tanah<br />soil exhaustion -keusangan tanah<br />soil fertility assessment -penilaian kesuburan tanah<br />soil fertility gradient -kecerunan kesuburan tanah<br />soil formation -pembentukan tanah<br />soil fumigant -fumigan tanah<br />soil horizon -horizon tanah<br />soil incorporation -penyebatian tanah<br />soil injection -suntikan tanah<br />soil invader -penyerang tanah<br />soil map -peta tanah<br />soil mixture -campuran tanah<br />soil moisture -lembapan tanah<br />soil nutrient status -taraf nutrien tanah<br />soil particle -kumin tanah<br />soil pattern -pola tanah<br />soil porosity -keronggaan tanah<br />soil profile -profil tanah<br />soil reaction -tindak balas tanah<br />soil sample -sampel tanah<br />soil sterilant -bahan pensteril tanah<br />soil structure -struktur tanah<br />soil survey -kaji ukur tanah, tinjauan tanah<br />soil texture -tekstur tanah<br />soil topography -topografi tanah<br />soil water -air tanah<br />soil-borne -bawaan tanah<br />soil-inhabitant -penghuni tanah<br />sol -sol<br />solar radiation -sinaran suria<br />soldier (termite) -askar (anai-anai)<br />sole crepe -krep tapak<br />solubility -kelarutan<br />soluble fertilizer -baja larut<br />soluble powder -serbuk larut<br />solution - larutan<br />solvent -pelarut<br />somatic soma<br />somatogamy - somatogami<br />sooty mould -kulat jelaga<br />sorghum (Sorghum vulgare) - betari (Sorghum vulgare)<br />source of error -punca ralat<br />source of variability -punca kevariabelan<br />soursop (Annona muricata) -durian belanda (Annona muricata)<br />South American leaf blight -hawar daun Amerika Selatan<br />sow -babi betina tua<br />sowing medium -medium semaian<br />sowing -penyemaian<br />sowing rate -kadar penyemaian<br />soybean (Glycine max) -kacang soya (Glycine max)<br />spade -sodok, penyodok<br />spadix -seludang<br />spanner -sepana<br />spathe -seludang<br />Spathoglottis plicata -anggerik lemba, orkid lemba<br />specific resistance - lihat: vertical resistance<br />specificity -ketentuan<br />spectroscopy -spektroskopi<br />sperm -sperma<br />spermatisation - penspermaan<br />spermatozoon -spermatozoon<br />spice - rempah<br />spider mite -hama lelabah<br />spike let -anak spika<br />spinach (Spinacia oleracea) -spinas (Spinacia oleracea)<br />spinastemum -spinastemum<br />spinneret -spineret<br />split plot -plot belah<br />split-split plot -plot belah ganda dua<br />split-split-split plot -plot belah ganda tiga<br />sporangiolum -sporangiolum<br />sporodochium -sporodokium<br />sporogenous -sporogenus<br />sporophore -sporofor<br />sporulation --pensporulan<br />spot spraying -semburan tompok<br />spray drift -tempias semburan<br />sprayer -penyembur, alat penyembur<br />spreader - perata, alat perata<br />sprig -sprig<br />sprigging -pensprigan<br />sprinkler irrigation - pengairan percikan<br />square planting -penanaman segiempat sama<br />squash -labu steep -curam<br />stable equilibrium -keseimbangan stabil<br />stake -pancang, junjung, junjungan<br />staking -memancang<br />stalk -batang, tangkai, gagang<br />stamen -stamen<br />staminate flower -bunga jantan<br />stand (per hectare) -kepadatan pokok (sehektar)<br />standard (of flower) -ranggi panji, petal panji (bunga)<br />standard error -ralat piawai<br />staple diet -diet ruji<br />staple food -makanan ruji<br />starch -kanji<br />starter mash -makanan awal<br />starter solution -larutan pemula<br />stationary phase -fasa tetap<br />statistical genetics -(ilmu) genetik statistik<br />statistical precision -kepersisan statistik<br />steam knife (bee) -pisau hangat (lebah)<br />stem cutting -keratan batang<br />stem pitting -batang berlekuk<br />stem rot -reput batang<br />stemmata -stemata<br />sterigma -sterigma<br />sterile male technique -kaedah pemandulan jantan<br />sterile plant -tumbuhan mandul<br />sterile soil -tanah steril<br />sterile stamen -stamen mandul<br />sterility -kemandulan, kesterilan<br />stigma -stigma<br />stimulant -perangsang<br />stimulation –perangsangan<br />stimulus -rangsangan<br />sting sengat<br />stink bug (Scotinophara coarctata) -kutu beruang<br />stipule -stipul<br />stock -lihat: rootstock<br />stock nursery -semaian stok<br />stock replacement penggantian baka<br />stocking rate kadar muatan<br />stolon stolon<br />stolonizing penstolonan<br />stomodaeum stomodaeum<br />stone fruit buah biji keras<br />stool layering -lihat: layering<br />stooling -penstulan<br />storage hardening -pengerasan storan<br />storage root -akar kepuk, akar berubi<br />straight fertilizer -baja lurus<br />straight ruler -pembaris<br />strain efficiency -kecekapan strain<br />strain specificity -ketentuan strain<br />strand -bebenang<br />straw -jerami<br />stridulate -stridulat<br />stridulation -penstridulatan<br />stridulatory organ organ penstridulat<br />strip cropping -penanaman jalur<br />strip grazing -ragutan jalur<br />structural defence -pertahanan struktur<br />stubble -tunggul<br />stumped budding -anak cantuman pancung<br />stunting -bantut<br />style -benang sari<br />stylet-borne -bawaan stilet<br />sub-acute toxicity -ketoksikan subakut<br />subalar muscle -otot subalar<br />subantennal suture -sutur subsesungut<br />subculture -subkultur<br />suberization -pensuberinan<br />subesophageal ganglion -ganglion subesofagus<br />sub-humid -sublembap<br />sublethal -submaut<br />subplot -petak kecil<br />subpopulation -subpopulasi<br />subsistence farming -pertanian sara diri<br />subsoil -tanah dalam, tanah bawah<br />substitution line -baris gantian<br />substrate -substrat<br />subterranean sucker sulur bawah tanah<br />succession planting -penanaman berturutan<br />succulent -sukulen, lendair<br />sucker -anak sulur<br />sucking bug -kutu penghisap<br />suction pump -pam sedut<br />sugar beet -bit gula<br />sugar palm (Arenga saccharifera) -kabung<br />sulphate of ammonia - sulfat ammonia<br />sulphate of potash -sulfat kalium<br />sulphur drug -ubat belerang<br />sunflower (Helianthus annuus) -bunga matahari<br />sun-scorched leaf -daun selaran matahari<br />super (hive) -super (haif)<br />superinfection -superjangkitan<br />supernatant -supernatan<br />superphosphate -superfosfat<br />superposition eye -mata superposisi<br />surface active agent -agen aktif permukaan<br />surface feeder (root) -akar permukaan<br />surface weeding -penarahan<br />surfactant -surfaktan<br />survival - kemandirian<br />suspensor muscle - otot pengampai<br />swano giant-rat (Rattus muelleri) - tikus air, tikus lembah<br />sward structure -struktur swad<br />sward -swad<br />swarm -kerumun, kerumunan<br />swarming -pengerumunan<br />sweating -perpeluhan<br />sweep net -jaring sesauk<br />sweet basil -lihat: basil (Ocimum basilicium)<br />sweet pepper -lihat: bell pepper (Capsicum annuum)<br />sweet potato (Ipomoea batatas) -keledek (Ipomoea batatas)<br />sweet shoot (Sauropus androgynus) - cekur manis, asin-asin<br />sword sucker -sulur pedang<br />symbiotic fixation -pengikatan simbiosis<br />sympathetic ganglion -ganglion simpati<br />sympatric species -spesies simpatri<br />synapse (nerve) -sinaps (saraf)<br />synchrony -segerak<br />synergid -sinergid<br />synergism -sinergisme<br />synergist -sinergis<br />synovial membrane -membran sinovia<br />synthetic variety -varieti sintesis<br />syntrophy -sintrofi<br />syntype -sintip<br />synxenic -sinksenik<br />systemic fungicide -racun kulat serap<br />systemic -sistemik<br />systole -sistole<br />T -budding -cantuman tunas- T<br />tactile –taktil<br />taenidium - taenidium<br />tagma -tagma<br />tagmosis - tagmosis<br />tallow - lemak lembu, lemak biri-biri<br />tamarind (Tamarindus indica) –asam jawa (Tamarindus indica)<br />Tamil safflower (Bixa orellana) - kesumba keling<br />tandem -tandem<br />tape worm (Taenia spp.) -cacing pita (Taenia spp.)<br />tapioca - lihat: cassava (Manihot utilissima, Manihot esculenta)<br />tapir (gen. Tapirus) - tenuk (gen. Tapirus)<br />tapping cycle -kitaran torehan<br />tapping groove - alur torehan<br />tapping intensity -keamatan torehan<br />tapping panel -tapak torehan musim<br />tapping system -sistem torehan<br />tapping task -umpukan torehan<br />taro -lihat: yam<br />tarsus -tarsus<br />taxonomic category -kategori taksonomi<br />tea (Camellia sinensis) -teh (Camellia sinensis)<br />teat -puting<br />tegmina -tegmina<br />teliospore - teliospora<br />telium - telium<br />tembusu (Fagraea fragrans) -tembusu, tembesu<br />temperature gradient - kecerunan suhu<br />tender plant -tumbuhan tak lasak<br />teneral -teneral<br />tenon saw -gergaji puting, gergaji bajang<br />tentacle -tentakel<br />teratogen -teratogen<br />teratogenesis -teratogenesis<br />terminal bearer -pembuah terminal, pembuah hujung<br />terminal bud -mata tunas hujung<br />terminal ganglion -ganglion terminal<br />terminal -hujung<br />terminal shoot -pucuk hujung<br />termite (Coptotermes curvignathus) -anai-anai (Coptotermes curvignathus)<br />terrace -teres<br />terrarium -terarium<br />tertiary root -akar tertier<br />test cross -ujian kacukan<br />tested queen -ratu teruji<br />testicular follicle -folikel testis<br />tetraploid -tetraploid<br />textural triangle -segitiga tekstur<br />texture -tekstur<br />thallophyte -talofit<br />thatch (turfgrass),- jejerami (rumput turf)<br />thawing -pencairan<br />thelyotoky -teliotoki<br />thermal fogging -pengabutan terma<br />thermal injury -kecederaan terma<br />thermodormancy -ketermodormanan<br />thermoregulation -pengawalaturan termo<br />thermotropism –termotropisme<br />thicket -belukar<br />thigmotactic tigmotaktik<br />thigmotaxis -tigmotaksis<br />thinning -penjarangan<br />thorn apple (Datura fastuosa) -kecubung (Datura fastuosa)<br />thorn -duri<br />thorny blite (Amaranthus spinosus) -bayam duri (Amaranthus spinosus)<br />thread blight -hawar bebenang<br />three-way cross -kacukan tiga hala<br />thresher -pengirik<br />threshing bin -tong banting<br />threshing -mengirik, membanting (padi)<br />threshold -ambang<br />thrips - trips<br />tick -cengkenit, sengkenit<br />tile drain -parit bebetung, parit ubin<br />tile drainage -saliran ubin<br />tillage -penenggalaan<br />tiller -anak, gagang, pembajak<br />tilth -gembur<br />tip layering -lenturan hujung<br />tobacco (Nicotiana tabacum) tembakau (Nicotiana tabacum)<br />toe -hujung gergaji<br />tokay (Gekko gekko) -tokek (Gekko gekko)<br />tomato (Lycopersicum esculentum) -tomato (Lycopersicum esculentum)<br />tonofibril -tonofibril<br />tool cabinet -gerobok alatan<br />tool wall panel -panel alatan<br />top budding -cantuman tunas atasan<br />top cross -kacukan atas<br />top dressing -baja permukaan<br />top soil tanah atas, bunga tanah<br />top-dressing (fertilizer) pembajaan permukaan<br />topical application -pembubuhan topikal<br />topographical feature -sifat topografi<br />topography -topografi, bentuk muka bumi<br />top-working cantuman pulih<br />tormogen tormogen<br />tortoise beetle kumbang kura-kura<br />town park taman bandar<br />toxemia toksemia<br />toxic level aras toksik<br />toxicant -bahan toksik<br />toxicity -ketoksikan<br />toxicogenic insect -serangga toksikogen<br />toxicogenicity -ketoksikogenan<br />toxiniferous -toksiniferus<br />trace element -lihat: micronutrient<br />tractor -traktor<br />tramal cell -sel trama<br />transduction -transduksi<br />transfer mechanism -mekanisme pemindahan<br />transformation -transformasi<br />transhumance -pindah ternak<br />transmission (virus) -sebaran (virus)<br />transovarial transmission sebaran transovari<br />transovum transmission sebaran transovum<br />transplant -cedung, pindah, ubah<br />transplantation pencedungan, pemindahan<br />transplanting -pengubahan<br />transplanting shock -kejutan pengubahan<br />transtadial transmission -sebaran transtadium<br />transverse colon -kolon lintang<br />transversed rib -urat daun lintang<br />tree breeding -pembiakbakaan pokok<br />tree fern (Cyathea spp.) -paku gajah (Cyathea , spp.)<br />tree lace (rubber) -getah sekerap<br />tree shape (foliage) -bentuk pohon (daunan)<br />tree-stump -tunggul pokok<br />trellis -kekisi, jejala, junjung<br />trematode -trematod, cacing pipih<br />trench layering -lenturan peparit<br />triangular file -kikir segitiga<br />triangular planting penanaman segitiga<br />trickle (drip) irrigation pengairan titisan<br />trifoliate -trifoliat<br />trinomial -trinomial<br />triplex -tripleks<br />trisomy -trisomi<br />trisquares - sesiku<br />tritocerebrum -tritoserebrum<br />trochanter –trokanter<br />trochantin -trokantin<br />trophallaxis -trofalaksis<br />trophocyte –trofosit<br />tropical bracken (Gleichenia linearis) -resam (Gleichenia linearis)<br />tropical legume -kekacang tropika<br />trowel -sudip<br />truck farming -perkebunan trak<br />true bred (pure bred) baka tulen<br />truncate wing -kepak kontot<br />try plane -ketam perata<br />trypsin -tripsin<br />tryptophan -triptofan<br />tubercle - tuberkel<br />tuberous root -akar berubi<br />tulip -tulip<br />tumour virus virus tumor<br />tunicate bulb bebawang tunikat<br />tunneling -mengorek<br />turf -turf<br />turfgrass -rumput turf<br />turfing - pengeturfan<br />turning (ripening) -peralihan<br />turnip (Brassica compestris var. rapa) -turnip<br />twig -ranting<br />twining -melilit<br />twining stem -batang melilit<br />twist drill bit -mata gerudi<br />twist drill -gerudi<br />twitching (muscle ) – sentakan (otot)<br />two tiers – dua tingkat<br />tympanic membrane – membran timpanum<br />tympanum – timpanum<br />udder -tetek<br />ultra low-volume -ultraisipadu rendah<br />ultra very low-volume -ultraisipadu tersangat rendah<br />ultracentrifuge -ultraempar<br />ultrafiltration -ultraturasan<br />ultraviolet light -cahaya ultralembayung<br />uncapping knife (bee) -pisau pembuka (lebah)<br />undergrowth -semak<br />undersowing -penyemaian kurang<br />understock -lihat: rootstock<br />undulating land -tanah beralun<br />unguifer -unguifer<br />unicell -unisel<br />unidirection -searah, sehala<br />uniformity trial -ujian keseragaman<br />union grafting -titik cantuman<br />univalent -univalen<br />universal veil -selubung universal<br />univoltine -univoltin<br />unsmoked sheet -getah keping tak asap<br />unstable latex -lateks tak stabil<br />unstriated muscle -otot tak berjalur<br />untested queen -ratu tak diuji<br />upgrading -penataran<br />upland -tanah tinggi<br />upper stem rot -reput batang atas<br />upright -tegak<br />uptake -pengambilan<br />upward tapping -torehan menaik<br />urate cell -sel urat<br />urea -urea<br />urediospore -urediospor<br />uredium -uredium<br />uredosorus -uredosorus<br />urigomphi - urigomfi<br />vaccination - pemvaksinan, tanam cacar<br />vaccine -vaksin, benih cacai<br />vacuole -vakuol<br />valley -lembah<br />valvula (ovipositor) -valvula (ovipositor)<br />vannal fold -lipatan vanus<br />varietal experiment -percubaan jenis<br />varietal observation -cerapan jenis<br />variety -varieti<br />vas deferens -vas deferens<br />vas efferens -vas eferens<br />vascular streak dieback - penyaklt mati rosot .<br />vegetable forcing -sayur paksa<br />vegetable gardening -perkebunan sayur<br />vegetarian -vegetarian<br />vegetation -tumbuhan<br />vegetative continuation -keturunan tampang, keturunan vegetatif<br />vegetative propagation -pembiakan tampang, pembiakan vegetatif<br />vegetative structure -struktur tampang, struktur vegetatif<br />vegetative -tampang, vegetatif<br />vein banding (virus) -kejaluran urat daun (virus)<br />vein clearing (virus) -kecerahan urat daun (virus)<br />veining -berurat<br />ventral nerve cord -urat saraf ventral<br />vernalization -penvernalan<br />vernonia (Vernonia cinerea) -rumput tahi babi (Vernonia cinerea)<br />vertical boring -penebukan tegak<br />vertical chiselling -pemahatan tegak<br />vertical paring – lihat: vertical chiselling<br />vertical resistance -resistans mengkhusus<br />vestibulum -vestibulum<br />viability -kebolehhidupan<br />viable -boleh hidup<br />viable seed -biji benih bernas<br />vigour -cergas, kecergasan<br />viper (fam. Viperidae) -ular kapak (fam. Viperidae)<br />viraemia viremia<br />viral inactivation -pentakaktifan virus<br />virgin area -tanah baharu<br />virgin bark -kulit dara<br />virgin island bark -baki kulit dara<br />virgin queen -ratu dara<br />viroid -viroid<br />virulence -virulens<br />virus -virus<br />viscous -likat<br />vitellarium (ovariole) –vitelarium<br />vitelline membrane -membran<br />vitellogenesis -vitelogenesis<br />vitelophage -vitelofaj<br />vitreous body -jasad vitreus<br />viviparous -viviparus<br />vivotoxin - vivotoksin<br />volatile fatty acid -asid lemak meruap<br />volatile matter -jirim meruap<br />volatilization -peruapan<br />volunteer crop -tumbuhan rela, tanaman rela<br />vulcanizing agent -agen pemvulkanan<br />warm-season crop -tanaman musim panas<br />warning colouration -pewarnaan amaran<br />wart -ketuat<br />wasteland -tanah tandus<br />water balance -imbangan air<br />water buffalo -lihat: buffalo<br />water convolvulus -kangkung air<br />water cress (Nasturtium officinale) -selada air (Nasturtium officinale)<br />water edge -tepian air<br />water front -hadapan air<br />water hyacinth -keladi bunting, keladi lembayung<br />water lily (Nymphaea stellata, (Nymphaea odorata), -telipuk<br />water mould -kulat air<br />water stable aggregate -agregat stabil air<br />water stress -tegasan air<br />water supply -bekalan air<br />water tight -kedap air<br />water weed -rumpai air<br />water-hen (white breasted) (Amaurornis phoenicurus chinensis) -ruak-ruak (Amaurornis<br />watering -menyiram, penyiraman<br />water-logging -bertakung air, bergenang air<br />watermelon -tembikai, semangka<br />wax gland -kelenjar lilin<br />wax gourd (Benincasa cerifera) -kundur (Benincasa cerifera)<br />weathering -luluhawa<br />weathering process -proses luluhawa<br />wedge -baji<br />wedge grafting -cantuman baji weed -rumpai<br />weed control -pengawalan rumpai<br />weed killer -pembunuh rumpai, lihat: weedicide<br />weedicide - racun rumpai<br />weeding -merumput<br />weevil -kumbang belalai<br />wet mash -makanan basah<br />wet nursery -semaian basah<br />wet padi -padi sawah<br />wet rot -reput basah<br />wettable powder (wp) -serbuk terbasahkan<br />wheat -gandum<br />wheelbarrow -lihat: barrow<br />whet - mengasah<br />whey -dadih<br />whip grafting -cantuman tanggam<br />white blister -lepuh putih<br />white cabbage -lihat: Chinese cabbage (Brassica chinensis)<br />white fan blight -hawar urat putih<br />white root disease -penyakit akar putih<br />white rust -karat putih<br />white sparrow's brinjal -lihat: plate brush brinjal (Solanum torvum)<br />white thread blight -hawar bebenang putih<br />white weed (Ageratum conyzoides) -rumput tahi ayam<br />white-backed planthopper -benah belakang putih<br />white-bellied mountain rat (Rattus niviventer), (Rattus bukit) -tikus bukit dada putih, tikus dada putih<br />whitefly - benah putih<br />whitehead's rat -lihat: little spiny rat (Rattus whiteheadi)<br />whorl (leaf) -pusar (daun)<br />wild cherry (Prunus martabanica) -ceri hutan (Prunus martabanica)<br />willow (gen. Salix ) -dedalu (gen. Salix)<br />wilt -layu<br />wilting - kelayuan<br />wilting point -titik layu<br />wind -angin<br />wind break -adangan angin<br />wind damage -cedera ribut<br />wind pollination - pendebungaan angin<br />wind-borne spore -spora bawaan angin<br />wind-fast clone - klon tahan angin<br />wing beat - pukulan kepak<br />wing pad -anak kepak<br />wing venation - peruratan kepak<br />winged bean -lihat: four angled bean<br />wingless - lihat: apterous<br />wintering -peluruhan daun<br />wire fencing - pagar dawai, kawat<br />wire netting -dawai, kawat mata punai<br />witcher -lihat: wilt<br />witches broom (disease) -penyakit penyapu<br />wong nga pak (Brassica chinensis var. pekinensis) -sawi daun<br />wong ngah pak -lihat: wong nga pak (Brassica chinensis var. pekinensis)<br />wood chisel -pahat kayu<br />wood vice ragum kayu<br />wood working pertukangan kayu<br />woodland -hutan jarang<br />woodshaving -tatal<br />woody plant -tumbuhan berkayu<br />wool -bulu, benang bulu<br />worker (bee) -pekerja (lebah)<br />workshop tool -alat bengkel<br />wounding -kecederaan<br />xenia – xenia<br />xerophyte –xerofit<br />xylophylous – xilofilus<br />yam bean sengkuang<br />yam keladi<br />yaw (flight) merewang<br />yeast ragi, yis<br />yellow flame (Peltophorum pterocarpum) batai (Peltophorum pterocarpum)<br />yellow tea mite hama kuning teh<br />yield plateau penghasilan maksimum mendatar<br />yield stimulation (rubber) perangsangan lateks (getah)<br />yoke -dening<br />yolk -yolka, kuning telur<br />young bud stick -kayu tunas muda<br />young budding -cantuman tunas muda<br />young clonal latex -lateks klon muda<br />young mature rubber -getah matang muda<br />zigot- zigot<br />zinnia (Zinnia elegans) -zinnia (Zinnia elegans)<br />zonal soil -tanah zon<br />zoogeography - zoogeografi<br />zoonosis - zoonosis<br />zoophilus -zoofilus<br />zoosporangium -zoosporangium<br />zoosuccivorous -zoosuksivorus<br />zoysia- zoysiayusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com20tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-20409311414799951072008-06-06T23:20:00.002+08:002008-06-06T23:22:16.581+08:00unsur-unsur nutrien dan baja<p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><b style=""><span style="font-size: 12pt;">UNSUR-UNSUR NUTRIEN DAN BAJA<o:p></o:p></span></b></p> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">1. Unsur-unsur Yang Perlu (Essential Elements)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Kira-kira 75% hingga 90% daripada berat keseluruhan suatu tumbuhan adalah air. Bakinya adalah bahan kering yang sebahagian besarnya terdiri dari karbon, oksigen dan hidrogen. Sebahagian kecil dari bahan kering ini (tetapi amat penting) adalah terdiri dari unsur-unsur nutrien tertentu yang perlu untuk tumbesaran. Daripada 100 unsur kimia yang diketahui, hanya sebilangan kecil sahaja daripada unsur-unsur berkenaan merupakan unsur-unsur yang perlu bagi tumbuh-tumbuhan untuk membesar dengan sempurna. Sesuatu unsur nutrien dianggap sebagai unsur yang perlu jika:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">a.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">tumbuh-tumbuhan perlukan unsur itu dalam proses tumbesaran dan pembiakannya,<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">b.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">fungsi unsur itu tidak dapat diganti oleh unsur yang lain, dan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">c.<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">dalam masa sesuatu tumbuhan mengalami kekurangan sesuatu unsur, penambahan unsur itu dapat memperbaiki keadaan kekurangan tersebut.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p>Setakat ini terdapat 16 unsur nutrien yang didapati amat diperlukan oleh kebanyakan tumbuh-tumbuhan; iaitu<o:p><br /></o:p></span></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; border-collapse: collapse;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">1. Karbon (C)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">5. Posforan (P)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">9. Sulfur (S)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">13. Kuprum (Cu)<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">2. Oksigen (O)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">6. Kalium (K)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">10. Ferum (Fe)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">14. Boron (B)<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">3. Hidrogen (H)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">7. Calsium (Ca)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">11. Manganum (Mn)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">15. Molibdenum (Mo)<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">4. Nitrogen (N)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">8. Magnesium (Mg)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">12. Zinkum (Zn)<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 115.55pt;" valign="top" width="154"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">16. Klorin (Cl)<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;"><o:p> </o:p>Terdapat juga unsur-unsur lain yang terkandung dalam tisu tumbuh-tumbuhan tetapi bukanlah merupakan unsur-unsur yang diperlukan seperti kobaltum, aluminium, silika, natrium dan florin.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Unsur karbon diperolehi dari gas karbon dioksida sementara oksigen dan hidrogen diperolehi dari air. Bekalan ketiga-tiga unsur ini pada amnya tidak terhad dan boleh didapati dengan mudah. Namun begitu, secara keseluruhannya, tumbuh-tumbuhan sering bergantung kepada unsur-unsur ke 4 hingga ke 16 yang terdapat di dalam tanah sebagai sumber bekalan yang utama.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Berdasarkan kepada kuantiti yang diperlukan oleh tumbuh-tumbuhan, 13 unsur tersebut boleh dibahagikan kepada dua kumpulan:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">a. unsur makro<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in; text-indent: 0in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">unsur yang diperlukan dalam kuantiti yang banyak<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.25in; text-indent: 0in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">kuantiti yang diperlukan biasanya dinyatakan dalam bahagian per seratus (peratus)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">termasuklah nitrogen, fosforus, kalium, kalsium, magnesium dan sulfur<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">b. unsur mikro<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">unsur yang diperlukan dalam kuantiti yang sedikit<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">kuantiti yang diperlukan biasanya dinyatakan dalam bahagian per sejuta (bsj)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.5in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;">termasuklah ferum, boron, manganum, zinkum, kuprum, molibdenum dan klorin<span style=""></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">2. Fungsi-fungsi Nutrien Dalam Sel Tumbuh-tumbuhan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; margin-left: 18.9pt; border-collapse: collapse;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size: 10pt;">Nutrien<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size: 10pt;">Fungsi<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Nitrogen<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">bahagian penting protin <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">bahagian penting pewarna klorofil tumbuhan<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">tersangat penting kepada pertumbuhan daun<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Posforus<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">bahagian penting dalam nukleo-protein (dalam nukleus sel); amat perlu bagi tisu-tisu yang sedang membesar yang mengandungi sel-sel yang sedang membahagi dengan aktif<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">perlu dalam proses fotosintesis<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menggalakkan pertumbuhan anak benih<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menggalakkan pertumbuhan akar<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menggalakkan pembungaan, pembentukan buah dan biji benih<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Kalium<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menggalakkan pembentukan klorofil<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menguatkan sel<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">perlu dalam pergerakan air antara sel<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">membantu dalam tindak balas kimia yang perlu<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menggalakkan penebalan dinding sel dan ini membantu tumbuhan menjadi lebih tahan kepada penyakit<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">membaiki kualiti bunga, buah dan biji benih<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Magnesium<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menjadi sebahagian dari molekul klorofil<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Kalsium<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">perlu untuk membina dan menguatkan dinding sel<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menggalakkan tisu-tisu yang sedang membesar supaya berfungsi dengan betul terutamanya hujung akar<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">meneutralkan asid dalam sap sel<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Sulfur<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">menjadi sebahagian dari protein<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">membantu dalam pembentukan molekul klorofil<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Ferum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">membantu dalam pembentukan molekul klorofil<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Manganum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">membantu dalam pembentukan protein<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">perlu untuk proses fotosintesis<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Kuprum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">sebagai ko-enzim (pengaktif enzim) untuk tindakbalas kimia<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Zinkum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">sebagai ko-enzim (pengaktif enzim)<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">penting dalam penghasilan hormon tumbesaran<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Boron<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">penting untuk pembentukan sel-sel baru di bahagian pucuk, akar, kudup bunga dan buah yang sedang membesar<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal"><span style="font-size: 10pt;">Molibdenum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 0.3in; text-indent: -0.25in;"><!--[if !supportLists]--><span style="font-size: 10pt;"><span style="">-<span style="font-family: "Times New Roman"; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; font-size: 7pt; line-height: normal; font-size-adjust: none; font-stretch: normal;"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size: 10pt;">sebagai pengawalatur dalam pembinaan protein dari nitrat<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;"><o:p> </o:p>3. Tanda-tanda (Simtom) Kekurangan Nutrien <o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Tanda-tanda umum kekurangan nutrien (yang dapat dilihat) pada tumbuh-tumbuhan adalah seperti berikut:<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;"><span style=""> </span>i. Tanda-tanda yang bermula pada daun tua<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; margin-left: 18.9pt; border-collapse: collapse;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size: 10pt;">Nutrien<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size: 10pt;">Tanda-tanda (Simtom)<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Nitrogen<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Warna daun menjadi hijau muda dan kemudian kuning (klorosis). Ada kalanya berserta warna kemerah-merahan. Biasanya bermula dengan daun tua. Daun menjadi kecil.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Posforus<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Keseluruhan tumbuhan terbantut. Kurang cabang. Daun atau gagang daun berwarna ungu atau merah.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Kalium<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Daun tua menunjukkan bintik-bintik nekrosis atau tepi daun melecur. Daun muda mungkin menunjukkan warna merah atau warna kekuningan antara urat daun.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Magnesium<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Klorosis di tepi daun atau antara urat-urat daun pada daun-daun tua. Hujung atau tepi daun ada kalanya melengkung ke atas.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Molibdenum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Tepi daun melecur.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 1.5in; text-indent: -1.5in;"><span style="font-size: 10pt;"><o:p> </o:p>ii. Tanda-tanda yang bermula pada daun muda<o:p><br /></o:p></span></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; margin-left: 18.9pt; border-collapse: collapse;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Kalsium<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Bahagian pertumbuhan (growing point) mati. Tepi dan hujung daun bergulung ke atas kemudian mati<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Sulfur<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Keseluruhan daun menjadi pucat terutamanya pada daun termuda. Saiz daun menjadi kecil dan bergulung ke bawah.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Ferum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Klorosis antara urat daun. Pada kes yang teruk, warna daun muda menjadi luntur diikuti dengan nekrosis.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Klorin<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Klorosis diikuti dengan nekrosis pada daun berserta layu. Akar terbantut dan menebal pada hujungnya.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Boron<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Bahagian pertumbuhan mati. Daun berbentuk tidak normal.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Zinkum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Daun menjadi kecil dan berkerdut (rosett). Dalam kes yang kurang serius, daun menjadi klorosis.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Kuprum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Daun muda menunjukkan klorosis, bergulung dan akhirnya mati. Bunga tidak terbentuk dengan normal, tidak tersenyawa dan buah tidak terbentuk.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 1.5in; text-indent: -1.5in;"><span style="font-size: 10pt;"><o:p> </o:p>iii. Tanda-tanda yang bermula pada daun pertengahan<o:p><br /></o:p></span></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; margin-left: 18.9pt; border-collapse: collapse;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 76.5pt;" valign="top" width="102"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Manganum<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 366.8pt;" valign="top" width="489"> <p class="MsoNormal" style=""><span style="font-size: 10pt;">Klorosis antara urat daun pada daun pertengahan. Dalam kes yang teruk, bintik-bintik atau jalur-jalur nekrosis mungkin terbentuk.<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> </tbody></table>yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-23563944461816685932008-06-03T19:22:00.008+08:002008-06-06T23:43:49.218+08:00Teknik Penanaman Cili<span style="font-size:85%;"><p:colorscheme colors="#993300,#ffffff,#bb5f03,#feec94,#ff9900,#b76a03,#ffffcc,#cccc00"></p:colorscheme></span> <div class="O" shape="_x0000_s1026"><div class="O" shape="_x0000_s1026"><span style="font-weight: bold;">Pengenalan</span><br />cili ialah sejenis sayuran berbuah yang popular di kalangan penduduk Malaysia. Ia dipercayai berasal dari Mexico dan America Selatan, tetapi sekarang ditanam disemua negeri beriklim tropika. Cili yang dikenali juga sebagai lada atau cabai, kebanyakan ditanam di kawasan tanah rendah. </div></div><ul><li>Di Semenanjung Malaysia, kawasan-kawasan pengeluar terutama cili ialah Perak, Johor dan Kelantan </li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">Kultivar yang disyorkan</span><br />1. MARDI MC11: Pedas<br /><ul><li>berhasil tinggi (17-24 mt/ha)</li><li>mengeluarkan hasil 10 minggu selepas ditanam</li><li>pemetikan hasil sebanyak 30 kali semusim dan ia berbuah secara berterusan.</li><li>kandungan pepejal sebanyak 20% yang sesuai untuk kegunaan pemprosesan</li><li>toleran terhadap penyakit anthraknos (7% jangkitan) dan penyakit hawar pucuk Choenophora</li></ul><br />2. MARDI MC12<br /><ul><li>Sederhana pedas, mempunyai ciri masak serentak dan matang awal</li><li>Hasil tinggi 15-25 mt/ha</li><li>Ia mengeluarkan hasil 7 minggu selepas ditanam dan sangat produktif cepat matang tahan penyakit dan penuaian selang 5 hingga 6 hari sekali.</li></ul><br />3. CILIBANGI-1: untuk kegunaan segar, mempunyai ciri masak serentak, biomas optima dan<br />kurang masalah rebah. Purata hasil 1.17 kg/pokok.<br />4. CILIBANGI-2: jenis untuk cili kering, berpotensi untuk ditanam oleh pekebun kecil. Purata<br />hasil 1.02 kg/pokok.<br />5. CILIBANGI-3: stabil, sangat pedas, sesuai untuk kegunaan segar dan berhasil tinggi.<br /><br /><br />6. CILIBANGGI–4: buah masak kering di pokok, oleh itu sesuai untuk cili kering. Saiz pokok<br />kecil dan rendah, dan boleh ditanam dengan kepadatan 44,000 pokok/ha.<br />7. CILIBANGGI-5: Hasil buah juga tinggi, kurang pedas dan sesuai untuk makan segar.<br />8. CILIBANGGI-6: Saiz buah lebih besar dari CILIBANGGI-5, kering dipokok, dan buahnya<br />pedas.<br />9. CILI Kulai varieti tempatan yang berbentuk panjang dan pedas<br />7 jenis cili kulai<br /><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Kesesuaian Tanah/Cuaca</span><br /><ul><li>Sesuai ditanam di dataran rendah, Suhu diantara 22-40 °C</li><li>hujan yang sederhana iaitu antara 1500 - 2000 mm/tahun</li><li>iklim yang paling baik ialah yang mempunyai suhu 28-29 °C</li><li>Cili sesuai ditanam di kebanyakan jenis tanah termasuk tanah gambut dan tanah pasir (tanah BRIS dan tanah bekas lombong)</li><li>Nilai pH tanah yang sesuai untuk tanaman ini ialah 5.5 – 6.8</li><li>Taburan hujan : 15000-2000 mm/tahun</li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">Penyediaan anak benih<br /><br /></span>Menyedia Anak Benih<br /><ul><li>Sediakan kotak semaian 60 cm x 30 cm x 10 cm utk 100 anak benih</li><li>Isikan kotak semaian dengan tanah campuran 3 bahagian tanah, 1 bahagian tahi ayam reput dan 1 bahagian pasir.</li><li>200 g/ha biji benih (50% percambahan)</li><li>Biji benih dirawat dengan 3g thiram/1000 g biji benih</li><li>Siram dengan penyiram semburan halus dua kali sehari</li><li>Kotak semaian mesti dilindungi daripada matahari dan hujan yang berlebihan.</li><li>Ubah anak benih ke ladang 3 - 4 minggu selepas disemai.</li><li>Sebelum diubah ke ladang, dedahkan anak benih kepada cahaya matahari selama 3 hingga 4 hari untuk mengeraskannya.</li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">Penyediaan kawasan</span><br /><br />Ladang<br /><ul><li>Bajak dan gemburkan tanah sedalam 15 hingga 22 cm.</li><li>Sediakan batas berukuran 1.2 m lebar dan 22 - 30 cm tinggi. Panjang batas mengikut keadaan kawasan.</li><li>Jarak antara batas - 45 cm.</li><li>Gaulkan tahi ayam reput sebanyak 25 kg bagi 50 meter persegi kawasan.</li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">Pengapuran</span><br /><ul><li>Untuk tanah gambut dan berasid, pengapuran pada kadar 2 tan/ha setahun. Untuk tanah berasid yang sangat rendah (pH 3.5 –3.7), pengapuran pada kadar 10 – 25 tan/ha setahun.</li></ul><br />Penyuburan tanah<br /><ul><li>tambahkan najis haiwan pada tanah berpasir & tanah liat</li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">Penanaman di ladang</span><br /><ul><li>Anak benih berumur 4 – 7 minggu boleh diubah ke batas.</li><li>Sebelum mencabut, basahkan kotak semaian supaya anak benih senang digali. Kemudian gali anak benih dengan segumpal tanah dan tanam terus ke batas.</li><li>Jarak tanaman - 80cm X 80 Atau 90cm X 120 cm antara pokok. 150 cm antara baris</li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">PENJAGAAN</span><br /><br />Sungkupan<br /><ul><li>Gunakan rumput-rumput kering atau pelepah kelapa sebagai sungkupan.</li><li>Merumput</li><li>Bersihkan batas dariapada rumpai dengan menggunakan tanah, cangkul atau tajak. Bagi tanaman dalam pasu cabut rumpau untuk mengawalnya.</li></ul><br />Pembajaan<br /><ul><li>Pembajaan mesti dilakukan mengikut elemen-elemen baja yang diperlukan secukupnya</li><li>Baja NPK berwarna hijau (15:15:15) atau baja cecair (15:30:15) digunakan untuk pembajaan asas.</li><li>Baja buah NPKMg berwarna biru (12:12:17:2:TE) atau baja cecair (18:18:21) untuk pembajaan pokok dewasa.</li><li>Hormon dan vitamin tumbuhan boleh digunakan untuk menjamin kesihatan pokok.</li><li>Jumlah baja NPK dan NPKMg yang digunakan adalah 1.8 – 2.5 tan/ha dan dibahagikan kepada 4 kali pembajaan.</li><li>Pembajaan asas dibuat sekali sebelum atau ketika pengubahtanaman diikuti dengan 3 pusingan pembajaan permukaan.</li><li>Sebanyak 10 g baja ditabur di sekeliling pokok setiap 2 minggu. Baja cecair dilarutkan pada kadar 1 sudu besar per liter air. Baja cecair 15:30:15 disembur dari pangkal pokok hingga ke daun setiap 7-10 hari sehingga pokok berbunga. Baja cecair 18:18:21 juga disembur pada kadar yang sama.<br /></li></ul>Pengurusan air<br /><br />Penyiraman <ul><li>Dilakukan 2 kali sehari dengan sistem ‘sprinkler’ pada awal pagi dan petang</li><li>Boleh juga secara manual</li><li>Cili memerlukan 3.5 L air sehari</li><li>Jarak antara batas : perlu diselangi parit seluas 75 sm untuk mengatasi air bertakung dan banjir</li><li>Perparitan diperlukan jika menghadapi masalah saliran</li><li>Pengurusan perosak</li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">perosak tanaman dan penyakit</span><br /><ul><li>Racun rumpai pracambah digunakan selepas tanah disediakan untuk mengawal rumpai</li><li>Racun serangga digunakan untuk mengelakkan serangan kutu daun dan hamama serta vektor afid yang membawa penyakit virus.</li><li>Pelekat (perangkap) lalat buah boleh digunakan semasa pembuahan.</li><li>Varieti-varieti Cili bangi rintang kepada penyakit kerekot daun (virus CVMV) dan antraknos buah. Racun kulat digunakan untuk penyakit kulat yang lain.</li></ul><br /><span style="font-weight: bold;">Penyakit Cili</span><br /><ul><li>Penyakit mozek dan daun kerinting disebabkan virus adalah antara penyakit yang biasa menyerang cili. Daun-daun yang diserang menjadi kecil, tidak tentu bentuknya dan selalunya bergulung ke bawah. Virus biasanya disebarkan oleh serangga, oleh itu cara yang berkesan untuk mengurangkan penyakit ini ialah dengan menyembur pokok-pokok dengan Malathion sebulan sekali untuk mengawal serangga.</li><li>Kadangkala layu daun disebabkan oleh bakteria Pseudomonas solanacearum berlaku juga pada pokok cili. Semua pokok yang diserang hendaklah dicabut dan dibakar.</li><li>Bintik Daun yang dikenali sebagai cercospora leaf spot @ bacterial leaf spot yang berpunca dari kulat Xanthomoas. Kulat akan menghisap cecair dari daun pokok cili sehingga daun pokok cedera dan berlubang</li><li>hamama - selalu dikelirukan dengan serangan virus, kerana daun yang diserang kedua-dua perosak tersebut menunjukkan tanda yang hampir sama. Daun jadi kerekot, kerinting, mengecil dan pokok boleh terbantut.Daun yang kerekot tu akan melengkung ke bawah..Daun akan bertukar warna menjadi perak dan luruh</li><li>Antraknos buah - berpunca dari serangan kulat. merebak dengan cepat. Buah rosak dan gugur</li></ul><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Serangga Perosak</span><br /><ul><li>Lalat buah merupakan serangga perosak cili yang utama. Lalat ini bertelur dalam buah-buah yang muda dan larvanya makan di dalam buah. Warna coklat pada cili hijau akibat serangan larva selalunya boleh dilihat pada cili hijau yang dihidangkan di restoran. Buah cili ini dipetik sebelum kerosakan bertambah serius hingga menyebabkan buah cili gugur.</li><li>Jika dibiarkan, buah cili menjadi lembut, berwarna coklat dan akan gugur sebelum tua. Larva lalat buah itu boleh dilihat bila buah cili dipotong untuk diperiksa. Semua jenis cili mudah diserang lalat buah. Cara-cara mengawal lalat buah ialah seperti yang diterangkan pada halaman yang lalu. Jika serangannya berterusan, walaupun dikawal dengan berbagai cara, cara yang paling baik untuk mengelakkan daripada diserang ialah dengan memetik buah cili ketika ia masih hijau</li></ul>KAWALAN SERANGGAN DAN PENYAKIT PENGUTIPAN HASIL<br /><ul><li>Hasil dipetik ketika pokok berumur 12 hingga 16 minggu. Purata hasil 16-20 tan/ha.</li><li>Punggutan hasil dibuat setiap 3 atau 4 hari.</li><li>Peringkat kematangan yang sesuai untuk penuaian berbeza mengikut cara pemasarannya dan cara memakannya samaada untuk makan segar atau diproses sebagai produk hiliran.</li><li>Cili boleh dipetik 60-75 hari selepas menanam di ladang</li></ul><br /><ul><li>memetik cili bagi kegunaan segar - berwarna hijau tua kemerahan</li><li>cili kering - apabila cili berwarna merah sepenuhnya</li><li>Kerja-kerja memetik cili sebaik-baiknya dilakukan pada waktu pagi atau lewat petang ketika suhu rendah.</li><li>Penuaian cili dilakukan dengan hanya menarik secara perlahan-lahan bagi mengelak kelompok cili terluka ataupun terguris</li><li>Pengendalian lepas tuai</li><li>Aspek yang dirangkumi termasuklah tahap kematangan, pengendalian dan pengangkutan di ladang, perlakuan operasi rumah pembungkusan dan pengagihan untuk pasaran.</li></ul><span style="font-weight: bold;">Pemprosesan</span><br /><ul><li>Cili yang diproses secara minimum merupakan cili yang telah didedahkan kepada proses pembersihan, pemotongan, pra-perlakuan kimia, pengeringan dan pembungkusan. Produk ini sedia untuk terus di masak/makan. Cili yang diproses minimum boleh disimpan di suhu 2°C selama 3 minggu.</li></ul>Pengeringan<br />perlu dilakukan untuk membuat lebihan air yang melekat pada cili bagi mengawal pertumbuhan patogen<br /><br />Penuaian<br />berbeza mengikut cara pemasarannya dan cara memakannya samaada untuk makan segar atau diproses sebagai produk hiliran.<br /><br />Pemilihan<br />mengasingkan cili yang cedera, berubah warna, kematangan dan saiz yang tidak sesuai. Pengasingan pada peringkat awal yang dilakukan di ladang akan menjimatkan kos dan memudahkan operasi seterusnya.<br /><br /><br />Pembasuhan<br />membuang kotoran, dan sisa penggunaan bahan kimia seperti racun kulat. Bekas yang bersih perlu digunakan untuk membasuh. Air mestilah bersih dan perlu ditukar selalu bagi mengelakkan pengumpulan patogen dan jangkitan penyakit yang boleh menyebabkan kerosakan pada cili.<br />Rawatan air panas - untuk mengawal penyakit antraknos dengan merendam cili didalam air panas pada suhu 50 °C selama 3-5 min<br /><br /><br />Penggredan/Pengkelasan<br />digred untuk mengasingkan tahap kematangan, tahap kecederaan mekanik, rupa bentuk, warna, tahap serangan penyakit dan rupa keseluruhan. Cili yang telah digred akan lebih seragam dan mudah untuk dipasarkan<br /><br />Pembungkusan<br />pembungkus yang sesuai serta tahan lasak. Pembungkusan yang baik dapat mengurangkan kehilangan air dan kerosakan mekanik yang boleh mempengaruhi mutu cili pada peringkat penggunaan. bahan pembungkus yang sesuai ialah beg plastik LDPE, jaring plastik, beg kertas dan dulang polistairin yang di balut dengan filem polivinal klorida.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Anggaran Kos Pengeluaran</span><br />Anggaran kos pengeluaran cili seluas satu hektar<br />RM 12 839.41yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com17tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-79720290032798753242008-05-27T02:12:00.002+08:002008-05-27T02:19:27.067+08:00Kaedah pembiakan tanamanPEMBIAKAN TUMBUHAN<br /><br />Pembiakan adalah satu proses di mana tiap-tiap organisma menambah dari segi bilangan individu beranak dan berkembang dalam peredaran masa. Tumbuhan membiak dan berkembang dengan dua cara :<br />•seksual; contoh biji benih, spora<br />•Tampang (vegetatif); contoh keratan, belahan, cantuman, organ-organ khas dan lain-lain.<br /><br />Biji benih<br /><br />Kebanyakan tumbuhan dibiak dengan biji benih. Contohnya pokok-pokok bunga semusim, pokok saka dan juga daripada jenis renek walaupun pokok-pokok ini boleh dibiak secara tampang.<br /><br />Kebaikan Pembiakan Secara Biji Benih<br />•Boleh menghasilkan baka-baka baru<br />•Dapat menyediakan pokok-pokok sebagai pokok penanti untuk cantuman<br />•Murah dan menghasilkan lebih banyak pokok<br />•Anak pokok mungkin lebih cergas (hybrid vigour) berbanding dengan induknya.<br /><br />Keburukan Pembiakan Secara Biji Benih<br />•Biji benih mungkin mempunyai masa rehat (dormancy)<br />•Mengambil masa yang panjang untuk matang<br />•Kemungkinan menghasilkan tumbuhan yang berbeza daripada induknya<br />•Setengah tumbuhan hanya dapat dibiakkan pada masa-masa tertentu kerana pengeluaran buah dan biji benihnya bermusim<br /><br /><br />Pemilihan Biji benih<br /><br />Biji benih dengan ciri-ciri berikut perlu dipilih:<br /><br />•Matang<br />•Tulen (tidak bercampur dengan biji benih dari baka lain)<br />•Berisi, segar dan bersih dari kekotoran<br />•Bernas (mempunyai keupayaan untuk bercambah)<br />•Bebas dari penyakit dan perosak<br /><br />Biji benih yang hendak digunakan mestilah diambil dari buah-buah yang matang atau masak. Biji itu dibersihkan. Biji-biji yang telah dipilih itu kemudian dikeringkan di tempat yang terbuka dan ternaung. Biji benih perlu cukup kering supaya tahan lama. Dalam keadaan biasa seperti di Malaysia biji benih tidak dapat disimpan lama dan akan kehilangan daya percambahan dengan cepat. Jika hendak disimpan lama, biji benih hendaklah disimpan di tempat bersuhu dan peratus lembapan yang rendah. Jika benih dibeli, periksa tarikh luputnya. Peratus percambahan benih menurun apabila disimpan lama.<br /><br />Percambahan biji benih<br />Percambahan biji benih bergantung pada faktor-faktor seperti peratus lembapan, suhu, cahaya dan oksiogen. Percambahan biji benih yang tidak serentak disebabkan oleh faktor-faktor fizikal, fisiologikal dan persekitaran. Fenomena ini berlaku oleh kerana kulit biji benih (testa) tidak telap air atau biji benih mengeluarkan bahan beracun dan lain-lain faktor dalaman. Kadangkala biji benih memerlukan rawatan tertentu untuk mempercepatkan percambahan.<br /><br />Rawatan percambahan biji benih<br /><br />Terdapat beberapa cara rawatan untuk percambahan biji benih:<br /><br />•Pelelasan (scarification)<br />Satu proses dimana kulit biji benih dirawat supaya biji benih telap air. Cara-caranya biasa dilakukan ialah membuang atau mengikis testa, merendam biji benih dalam asid atau air panas.<br /><br />•Stratifikasi<br /><br />Stratifikasi adalah proses melembutkan testa ddengan meletakkan biji benih dalam timbunan pasir, tanah atau habuk papan yang basah pada suhu yang turun naik.<br /><br />•Vernalisasi<br /><br />Vernalisasi adalah satu proses menyebabkan biji-biji benih mengeluarkan hormon untuk percambahan dengan meletakkan biji benih pada suhu yang rendah.<br /><br />•Pemeraman (fermentation)<br /><br />Pemeraman adalah satu proses merendam biji benih ke dalam air atau menyimpannya dalam beg plastik yang diikat untuk menanggalkan selaput biji benih.<br /><br />Menyemai Biji benih<br /><br />a. Rawatan sebelum menyemai<br /><br />Biji benih yang hendak disemai sebaik-baiknya dirawat terlebih dahulu bagi mengelakkan dari serangan penyakit terutama penyakit dari jenis kulat.<br />Bahan-bahan kimia yang digunakan ialah seperti Thiram, Benlate atau kuprum sulfat (kadar bancuhan 1 gm/liter air)<br /><br />b. Medium Percambahan<br /><br />Medium percambahan yang digunakan harus mempunyai ciri-ciri berikut:<br />•mampu menyokong anak-anak benih,<br />•menyimpan air secukupnya<br />•mempunyai cukup rongga untuk pengudaraan dan penembusan akar<br />•bebas dari biji benih rumpai<br />Contohnya; vermiculite, perlite, tanah gambut, tanah loam, habuk papan atau cocopeat reput, pasir atau campuran bahan-bahan di atas J.I.S.).<br /><br />c. Cara menyemai<br /><br />Biji benih disemai mengikut saiznya. Terdapat perbezaan teknik menyemai untuk biji benih halus dan kasar.<br /><br />Biji benih halus<br /><br />Sediakan campuran tanah J.I.S dan dimasukkan kedalam bekas semaian. Siram bekas ini sehingga lembab. Biji benih halus digaul dengan pasir halus dengan nisbah 1 bahagian benih : beberapa bahagian pasir halus dan kering untuk memudah dan meratakan taburan biji benih atas permukaan tanah. Selepas ditabur, tutup biji benih dengan satu lapisan tanah peroi dan disiram. Bekas menyemai boleh ditutup dengan gelas atau plastik lutsinar hingga benih bercambah.<br /><br /><br />Biji benih kasar<br /><br />1. Sediakan medium percambahan, dan bekas semaian yang sesuai.<br />2. Pilih biji benih yang bernas dengan merendamkannya di dalam air. Biji benih yang timbul<br /> dibuang. Semai secepat mungkin dengan menggunakan teknik yang betul.<br />3. Setelah biji benih mengeluarkan 2-3 helai daun sebenar (true leaves) bolehlah diubah ke<br /> dalam beg politena.<br /><br />Pembiakan Tampang<br />Pembiakan tampang ialah pembiakan yang menggunakan bahagian-bahagian vegetatif tumbuhan seperti akar, batang, daun untuk memperbanyakkan tumbuhan yang sama dengan induknya. Tumbuh-tumbuhan yang dihasilkan secara demikian dipanggil klon. Bahagian-bahagian vegetatif ini adalah paling istimewa oleh sebab tiap-tiap sel ini mewakili pokok keseluruhannya. Oleh itu, pokok yang dibiak 100 tahun dahulu adalah sama dengan yang dibiak sekarang.<br /><br />Kebaikan Pembiakan Tampang<br />* Boleh mendapat pokok yang seragam<br />* Ciri-ciri anak pokok menyerupai induknya<br />* Cepat berbunga atau berbuah<br />* Boleh dibiakkan sepanjang tahun<br />* Dapat dibiak dengan banyak dalam satu masa<br />* Dapat digunakan untuk membiakkan tumbuhan yang tidak mengeluarkan biji benih bernas<br /><br />Keburukan Pembiakan Tampang<br />* Tidak semua jenis tumbuhan dapat dibiak dengan cara ini<br />* Pemindahan penyakit lebih mudah terutama penyakit virus<br />* Setengah kaedah memerlukan kemahiran teknikal yang agak rumit<br /><br />Jenis-jenis Pembiakan Tampang<br /><br />A) Secara Semula Jadi<br /><br />a.Rayapan (stolon) – batang yang keluar dari aksil daun dan biasanya tumbuh menjalar secara<br /> mendatar di atas permukaan tanah. Contoh: Episcia dan chlorophythum.<br />b. Sulur - Anak atau rumpun pokok yang dipisahkan dari pokok induk. Contoh: Pisang kipas<br /> (Ravenala), Keladi<br />c.Umbisi - Contoh: Gladiolus, abaca<br />d.Bebawang (leaf scale) Contoh : Lily, Amaryllis<br />e.Rizom – batang yang menjalar di bawah permukaan tanah. Contoh : halia, bunga tasbih, iris,<br /> rumput, kunyit<br />f.Tuber Contoh: kentang, keladi<br />g.Akar Tuber - Akar yang membesar dalam tanah. Mata tunas terdapat pada jemala akar.<br /> Contoh: dahlia, keledek, gloriosa<br /> <br />Pembahagian boleh dilakukan kepada beberapa jenis bahagian tumbuhan tersebut di atas dengan memotongnya kepada bahagian-bahagian yang lebih kecil. Contoh kentang, bebawang.<br /><br /><br /><br />B. Secara Buatan<br /><br />KERATAN<br /><br />a. Keratan dahan atau batang<br /> Keratan dahan terdiri daripada keratan kayu keras, kayu sederhana dan keratan kayu hijau atau lembut.<br /><br />Cara mengambil keratan batang:<br /><br />Pilih dahan atau ranting yang subur dan tidak berpenyakit. Panjangnya keratan anantara 15 - 20cm. Potong pangkal keratan itu serong di bawah satu mata tunas. Tinggalkan 2 atau 3 helai daun. Tentukan sekurang- kurangnya ada 1 tunas untuk akar dan 1 tunas untuk pucuk. Tanam keratan itu sedalam kira-kira 5 - 7cm (1/3 daripada keratan). Tekan di sekeliling pangkal keratan. Siram. Untuk keratan yang susah berakar, rawat pangkal keratan dengan hormon penggalak akar seperti IBA, ABA, NAA. Jenis-jenis hormon ini ada dijual dalam bentuk debu.<br /><br />b. Keratan daun<br /><br />Jenis ini terdiri daripada keratan bahagian daun, keratan urat daun, keratan tangkai daun dan keratan helaian daun.<br /><br />Keratan helai daun dibuat dengan mengambil sehelai daun yang bertangkai atau tidak bertangkai di mana ianya ditanam dalam medium pengakaran seperti pasir. Akar dan daun baru akan keluar dari sebelah bawah daun. Pokok Begonia boleh dibiak dengan meletak sehelai daun yang telah dikerat urat daunnya di atas pasir. Pokok sanseiveria boleh dibiak dengan cara keratan bahagian daun. Untuk membuat keratan tangkai daun tentukan lai daun mempunyai batang sepanjang 2.5 – 4cm panjang.<br /><br />c. Keratan Akar<br /><br />Keratan akar dibuat dengan memotong bahagian-bahagian akar yang sihat dan tidak berpenyakit kira-kira 7 - 15cm panjang dan kemudian ditanam dengan membaringkan akar di dalam pasir yang bercampur serbuk papan atau tanah gambut. Pastikan paras atas akar adalah sama paras dengan pasir.<br />Ada setengah pokok tidak mengeluarkan biji dan susah pula dibiak dengan cara lain, (misalnya pokok sukun, dahlia, Plumbago). Oleh itu akarnya boleh digunakan sebagai bahan pembiakan.<br /><br />Penjagaan Keratan<br /><br />Penjagaan rapi adalah mustahak semasa pengakaran. Sebaiknya keratan jangan diubah-ubah kerana akar-akar baru sangat lembut dan senang patah. Kebersihan kawasan perlu dijaga untuk mengelakan dari jangkitan penyakit.<br />Peratus kelembapan dikurangkan secara berperingkat setelah pengakaran mula berlaku dan keamatan cahaya dipertingkatkan. Keratan-keratan tadi sedia diubah apabila mengeluarkan akar sekunder. Elakkan akar tercedera semasa mengubah dengan menyiramnya terlebih dahulu sebelum dicungkil. Kemudian tanam di dalam bekas yang mengandungi campuran tanah yang bersesuaian. Siram secukupnya dan beri teduhan selama 7-14 hari.<br /><br />Cantuman<br /><br />Cantum satu pembiakan tampang biasanya digunakan untuk membiak pokok buah-buahan. Namun ianya sesuai juga untuk pokok-pokok hiasan.<br />Pembiakan cara cantuman terbahagi kepada 3 jenis :<br /><br />a) Cantuman tunas atau Cantuman dekatan<br /><br />i) Sandingan<br /><br />b) Cantuman mata tunas<br /><br />i) Cantuman 'T'<br />ii) Cantuman tampal<br />iii) Cantuman takuk<br /><br />c) Cantuman Belahan<br /><br />i) Belahan tepi<br />ii) Belahan rencung<br />iii) Belahan baji<br /><br />Pokok Penanti (Stock Plant)<br /><br />Pokok penanti ialah pokok yang ditanam dari biji benih untuk tujuan mendapatkan sistem akar yang baik. Cantuman boleh dilakukan apabila pokok penanti mencapai saiz batang yang sesuai (berukuran lebih kurang 1 cm garispusat) untuk menerima mata tunas.<br /><br />Mata tunas<br /><br />Terdapat dua jenis mata tunas iaitu mata tunas rehat dan mata tunas ketiak. Pokok-pokok yang mempunyai mata tunas rehat ialah seperti rambutan, bunga kertas, ciku, cempedak dan lain-lain. Pokok-pokok yang mempunyai mata tunas ketiak ialah seperti durian dan ros.<br /><br />Cara mencantum mata tunas<br /><br />Contoh: Cantuman tampal<br /><br />a) Sediakan pokok penanti<br />b) Potong dua garisan daripada atas ke bawah, panjang kira-kira 4cm pada batang pokok<br /> penanti, dengan menggunakan pisau cantuman yang tajam dan bersih.<br /><br />c) Potongan dibuat kira-kira 15cm daripada tanah. Jarak antara garisan kira-kira 1cm.<br />d) Buat satu garisan melintang di sebelah bawah dan kopek sedikit kulit bagi menentukan sama<br /> ada kulit itu boleh dikopek.<br />e) Pilih satu mata tunas yang baik, potong dua garisan sebesar dengan yang dibuat pada pokok<br /> penanti tadi. Kemudian potong kepingan tunas daripada kayu mata tunas dan tanggalkan<br /> kulitnya beserta mata tunas.<br />f) Kopekkan kulit daripada pokok penanti tadi dan tampalkan mata tunas. Buangkan kulit pokok<br /> penanti dan tinggalkan lebih kurang 1cm.<br />g) Antara 20 - 30 hari mengikut jenis-jenis pokok, buka balutan pita plastik itu.<br />h) 1 minggu selepas pita plastik dipotong, bahagian atas pokok penanti dipotong kira-kira 5cm - 8cm daripada bahagian yang dicantum.<br />Dalam masa 2 - 3 minggu selepas pokok penanti dipotong, mata tunas akan mulai membesar. Tunas-tunas yang tumbuh daripada bahagian-bahagian lain sepanjang pokok penanti hendaklah dibuang.<br /><br />Untuk memastikan kejayaan cantuman perkara-perkara berikut perlu diberi perhatian:<br />a) Pisau cantuman mestilah tajam dan bersih<br />b) Pokok penanti dan mata tunas yang hendak dicantum mestilah dari keluarga yang sama.<br />c) Saiz mata tunas dan saiz kelaran di pokok penanti mestilah sama.<br />d) Proses mencantum mesti dibuat dengan cepat untuk mengelakkan kambium atau mata tunas<br /> menjadi kering<br />e) Pokok penanti dan mata tunas mestilah sihat dan subur.<br />f) Tentukan ikatan jangan terlalu kuat atau terlalu longgar<br />g) Kerja mencantum eloklah dibuat di waktu pagi atau petang sebelum siraman dilakukan.<br /><br />LENTURAN (layering)<br /><br />Lenturan adalah satu proses pembiakan tampang menggunakan bahagian pokok yang masih menjadi sebahagian daripada pokok induk yang masih hidup.<br /><br />Terdapat empat jenis lenturan:<br />a) Lenturan Pucuk (tip layerage)<br />b) Lenturan Busut<br />c) Lenturan Peparitan (berbaringan)<br />d) Lenturan udara (tut)<br /><br />a) Lenturan udara (tut)<br />Lenturan yang biasa di buat. Pembiakan cara ini sesuai digunakan untuk pokok-pokok yang susah dibiak dengan cara tampang yang lain. Biasanya dilakukan pada pokok-pokok jenis kayu keras seperti pokok kenanga, cempaka, limau dan ciku.<br /><br />Cara-cara mengetut<br /><br />Sediakan tanah campuran yang sesuai yang mempunyai sifat-sifat senang dikepal, melekat dan yang boleh menyimpan air dengan secukupnya selama masa dahan dalam proses pengakaran.<br /><br />Tanah campuran biasa digunakan ialah:<br />a) 2 bahagian isipadu tanah peroi 1 bahagian isipadu baja organik<br /><br />b) 4 bahagian isipadu habuk papan 3 bahbahagian isipadu tanah peroi 2 bahagian isipadu baja<br /> organik<br /><br />Cara memilih dahan yang sesuai<br />a) Dahan dipilih daripada pokok sihat, segar dan tidak berpenyakit atau diserang serangga.<br />b) Dahan mestilah dari kayu keras atau sederhana keras, sekurang-kurangnya lcm garis pusat.<br />c) Dahan yang dipilih sebaiknya seimbang percabangan, berbentuk lurus dan mendapat cukup<br /> cahaya matahari.<br /><br />Cara mengetut<br /><br />a) Sediakan kepalan campuran tanah sebesar telur ayam dan direnjis air sehingga lembab.<br />b) Pilih dahan yang sesuai serta buangkan daun-daun dan ranting-ranting di bawah kelaran<br /> yang akan dibuat.<br />c) Buatkan kelaran keliling, pertama di bawah mata tunas dan kelaran kedua dibuat<br /> sekurang-kurangnya 3cm di bawah dari kelaran pertama.<br />d) Kupas kulit di antara dua kelaran dan kikiskan (kambium) hingga ke kayu.<br />e) Sapukan hormon penggalak akar di kelaran atas<br />f) Ikatkan plastik di bahagian kelaran bawah.<br />g) Dekatkan tanah yang telah dikepal di bahagian dahan yang telah dikikis tadi, tentukan tanah<br /> itu padat dan melekat dengan baik.<br />h) Bungkuskan kepalan tanah dengan kertas plastik dan diikat pada kedua-dua hujungnya.<br />i) Selepas 2 - 3 bulan, tut ini akan mengeluarkan akar dan boleh dipotong bahagian bawah dan<br /> diubah ke dalam beg plastik.yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-89213131800866793442008-05-26T04:47:00.002+08:002009-01-07T00:44:37.975+08:00Galeri Gambar<div><embed src="http://widget-16.slide.com/widgets/slideticker.swf" type="application/x-shockwave-flash" quality="high" scale="noscale" salign="l" wmode="transparent" flashvars="cy=bb&il=1&channel=1513209474811203094&site=widget-16.slide.com" style="width:400px;height:320px" name="flashticker" align="middle"></embed><div style="width:400px;text-align:left;"><a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&at=un&id=1513209474811203094&map=1" target="_blank"><img src="http://widget-16.slide.com/p1/1513209474811203094/bb_t005_v000_s0un_f00/images/xslide1.gif" border="0" ismap="ismap" /></a> <a href="http://www.slide.com/pivot?cy=bb&at=un&id=1513209474811203094&map=2" target="_blank"><img src="http://widget-16.slide.com/p2/1513209474811203094/bb_t005_v000_s0un_f00/images/xslide2.gif" border="0" ismap="ismap" /></a></div></div>yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7587018711373337684.post-88591722403665458642008-05-23T03:39:00.003+08:002008-05-29T18:20:36.842+08:00Panduan penanaman sayur<span style="font-weight: bold;">PENANAMAN SAYUR-SAYURAN</span> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-weight: bold;">Pengenalan</span> </p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Sayur-sayuran sering ditanam di kawasan rumah atau secara komersial. Sayuran yang ditanam sendiri lebih selamat dimakan berbanding dengan sayuran yang ditanam secara komersial kerana bebas daripada racun. Sayuran sangat penting kepada manusia kerana ianya membekalkan vitamin, garam mineral, protein, karbohidrat dan lemak.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Jenis Sayur-sayuran</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Sayur-sayuran boleh dibahagikan kepada empat jenis utama mengikut bahagian-bahagian makanan.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Jadual Jenis Sayur-Sayuran</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; margin-left: 41.4pt; border-collapse: collapse;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 0.5in;" valign="top" width="48"> <p class="MsoNormal">Bil</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 117pt;" valign="top" width="156"> <p class="MsoNormal">Jenis sayuran</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 207pt;" valign="top" width="276"> <p class="MsoNormal">Contoh</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 0.5in;" valign="top" width="48"> <p class="MsoNormal">1</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 117pt;" valign="top" width="156"> <p class="MsoNormal">daun</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 207pt;" valign="top" width="276"> <p class="MsoNormal">bayam, sawi bunga, sawi putih, kobis dan kangkung</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 0.5in;" valign="top" width="48"> <p class="MsoNormal">2</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 117pt;" valign="top" width="156"> <p class="MsoNormal">kekacang</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 207pt;" valign="top" width="276"> <p class="MsoNormal">kacang botor/kelisa, kacang buncis, kacang tanah dan kacang panjang</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 0.5in;" valign="top" width="48"> <p class="MsoNormal">3</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 117pt;" valign="top" width="156"> <p class="MsoNormal">buah</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 207pt;" valign="top" width="276"> <p class="MsoNormal">bendi, cili, kundur, terung, petola, timun, tomato</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 0.5in;" valign="top" width="48"> <p class="MsoNormal">3</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 117pt;" valign="top" width="156"> <p class="MsoNormal">akar / umbisi</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 207pt;" valign="top" width="276"> <p class="MsoNormal">halia, lobak putih, lobak merah, ubi keledek, ubi sengkuang, keladi</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p style="font-weight: bold;" class="MsoNormal">Pemilihan Tapak</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Terdapat beberapa faktor yang mempengaruhi pemilihan tapak pertanian antaranya termasuklah;</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">berhampiran dengan bandaraya atau pekan bagi memudahkan proses pemasaran.</p> <p class="MsoNormal">berhampiran dengan sumber air bagi memudahkan penyiraman dan mencuci sebelum pasaran dilakukan.</p> <p class="MsoNormal">di kawasan yang luas dan lapang supaya cahaya matahari terkena terus kepada tanaman bagi tujuan fotosentisis dan akar pokok tidak bersaing untuk mendapatkan air dan nutrien.</p> <p class="MsoNormal">mempunyai kemudahan infrastruktur.</p> <p class="MsoNormal">mempunyai tanah yang rata supaya mudah pengurusan. Teres digunakan jika tanah bercerun.</p> <p class="MsoNormal">Jauh dari kawasan yang berpotensi untuk pembiakan agen perosak dan penyakit.</p> <p class="MsoNormal">berdekatan dengan rumah bagi memudahkan pengurusan dan mengelakan kecurian</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p style="font-weight: bold;" class="MsoNormal">Penyediaan tapak</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Tanah di Malaysia sering mengalami suhu tinggi dan hujan lebat.<span style=""> </span>Oleh iitu pemuliharaan tanah<span style=""> </span>perlu untuk kesuburan tanah. Kesuburan tanah adalah satu konsep umum dan ditakrifkan sebagai keupayaan sesuatu tanah untuk menampung pengeluaran hasil tanaman yang memuaskan. Tanah akan terjejas jika mempunyai sifat seperti berikut:</p> <p class="MsoNormal"><span style=""> </span></p> <p class="MsoNormal">Kandungan nutrien yang rendah – kawasan tropika sering mengalami kadar proses luluhawa dan larut resap menyebabkan kandudngan nutrien tanah tidak mencukupi.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Keadaan tanah berasid – tanah asid sulfat dan tanah gambut ialah dua jenis tanah yang bermasalah di <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region> kerana pH yang lebih rendah. Tanah asid sulfat kurang subur dan tanaman yang ditanam di tanah ini biasanya mengalami ketoksidan aluminium, ferum dan mangan.<span style=""> </span>Tanah gambut bermasalah kerana kekurangan beberapa mikronutrien seperti kuprum, mangan, zink, ferum, molibdenum dan boron.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Tanah berlempung – mengandungi tanah liat yang tinggi.<span style=""> </span>Tanah ini menjadi lekit apabila basah dan berketul bila kering.<span style=""> </span>Kadar saliran dan kadar peresapan air sangat rendah.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Iv<span style=""> </span>Tanah berpasir – tanah berpasir seperti tanah bekas lombong dan tanah Bris mengalami<br /> saliran lampau sehingga kandungan air tidak mencukupi untuk keperluan tanaman.Tanah<br /> ini tidak mempunyai struktur yang boleh memegang tumbuhan dan kurang daya penahan air<br /> dan pH tanah jenis ini adalah antara 4.3 hingga 5.8.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"> Secara umumnya tanah untuk sayuran hendaklah mengandungi tanah peroi, mempunyai<br /> saliran yang baik, menyimpan nutrient, kelembapan yang sederhana dan tidak terlalu berasid. </p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p style="font-weight: bold;" class="MsoNormal">Penyediaan batas</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Kawasan pertanian yang dipilih perlu disediakan untuk tujuan penanaman sayur-sayuran seperti :</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Membuang rumpai dan batu batan</p> <p class="MsoNormal">Membakar rumpai bagi mengelakkan serangga perosak dan penyakit<span style=""> </span>membiak.<span style=""> </span>Abunya boleh digunakan sebagai baja.<span style=""> </span>Rumput yang kering pula boleh digunakan sebagai sungkupan.</p> <p class="MsoNormal">Gali dan terbalikkan tanah<span style=""> </span>sedalam 25-30 cm bagi tujuan menggembur tanah, membunuh haiwan perosak dan akar-akar rumpai.</p> <p class="MsoNormal">Gemburkan tanah kepada gemburan yang lebih halus bagi memperbaiki saliran dan pengudaraan tanah.</p> <p class="MsoNormal">Bina batas samada batas rata dengan ketinggian 15 – 25 cm atau batas tunggal berketinggian 20 – 25 cm.</p><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SD595gg8qqI/AAAAAAAAAG8/22yunLyf150/s1600-h/batas.bmp"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer;" src="http://3.bp.blogspot.com/_9Z4YK6ob-LU/SD595gg8qqI/AAAAAAAAAG8/22yunLyf150/s320/batas.bmp" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5205736646221015714" border="0" /></a> <p class="MsoNormal">Sungkupan<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p>Sungkupan bermakna penutupan batas dengan bahan-bahan yang sesuai seperti rumput yang dipotong, daun, pelepah dan kompos.<span style=""> </span>Lapisan sungkupan mestilah jangan terlalu tebal sebab ia akan mengelakkan anak benih dari bercambah dan menggalakkan haiwan perosak dan penyakit.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Sebab-sebab sungkupan diperlukan adalah untuk;</p> <ul><li><o:p> </o:p>mengurangkan suhu tanah: – suhu tanah yang tinggi menyebabkan sejatan yang keterlaluan dan juga membunuh hidupan tanah yang berguna.</li><li>menjaga tanah supaya sentiasa lembab: - air yang dipelihara akan didapati oleh anak benih dan hidupan tanah.</li><li>mengelakkan tanah daripada terlalu keras dan padat:- tumbesaran akar adalah sukar dan hidupan tanah mendapati sukar untuk hidup di dalam tanah yang keras dan padat.</li><li>mengelakkan tumbesaran rumpai</li><li>mengelakkan hujan lebat dari menghakis tanah atau menghanyutkan biji benih atau anak benih.</li><li>bertindak sebagai baja organan apabila ia reput.</li></ul><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /> <p class="MsoNormal">Pemilihan biji benih</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p><span style=""></span>Pemilihan biji benih perlu dilakukan dengan sempurna dan teliti bagi menjamin kadar percambahan dan pertumbuhan anak benih yang sihat seterusnya membawa pulangan yang tinggi.</p> <p class="MsoNormal">Ciri-ciri biji benih yang baik</p> <ul><li><o:p></o:p>Besar dan berisi penuh supaya anak benih sihat.</li><li>Cukup matang dan bernas supaya kadar percambahan tinggi.</li><li>Bebas dari haiwan perosak dan penyakit agar peratus percambahan menjadi tinggi.</li><li>Tidak rosak atau cacat.</li></ul> <p class="MsoNormal">Kaedah penyimpanan biji benih sayur-sayuran</p><ul><li>Keringkan biji benih supaya tidak bercambah dan tidak diserang penyakit.</li><li>Simpan di dalam bekas kedap udara bagi mengelakkan serangan haiwan perosak.</li><li>Labelkan biji benih supaya mudah dikenali.</li><li>Simpan ditempat yang kering dan sejuk bagi mengelakkan kerosakan.</li><li>Gaulkan racun serangga dan racun kulat bagi mengelakkan </li></ul> <p class="MsoNormal">Penyemaian biji benih</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p><br />Cara menyemai biji benih adalah bergantung kepada saiznya.<span style=""> </span>Terdapat tiga cara penyemaian:</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p><br /><span style=""> </span>Semaian<span style=""> </span>terus biji benih besar </p> <ul><li><o:p></o:p>Semaian terus secara tetap pada jarak yang tertentu.</li><li><o:p></o:p>Sebelum menyemai biji benih peraturan berikut perlu di patuhi :</li><li>Rendamkan biji benih seharian untuk mempercepatkan percambahan</li><li>Tanam sebiji atau dua biji selubang</li><li>Selepas bercambah, lakukan penjarangan.</li></ul> <p class="MsoNormal"><span style=""> </span><span style=""> </span></p> <p class="MsoNormal">Semaian terus biji benih kecil </p> <p class="MsoNormal"><o:p></o:p><span style=""></span>Menyemai sayuran berbiji benih kecil seperti jenis daun, cili tomato, terus<span style=""> </span>dan lain-lain boleh menggunakan dua cara:<span style=""> <br /></span></p> <p class="MsoNormal">Semaian terus ke batas tetap.</p><ul><li><o:p></o:p>Kaedah alur - buat alur yang cetek dengan jarak tertentu</li><li>Tabur sedikit<span style=""> </span>ke alur dan timbuskan sedikit dengan tanah.</li><li>Beri perlindungan (sungkupan) dan air.</li><li>Selepas percambahan, jarangkan anak benih dan tinggalkan pokok pada jarak tertentu.</li></ul> <p class="MsoNormal">semaian biji benih halus di dalam kotak semaian </p> <p class="MsoNormal"><span style=""><br /></span>Kebaikan <span style=""> </span>menyemai di dalam kotak semaian semaian </p> <ul><li>penjagaan anak benih lebih mudah</li><li>anak benih yang sihat boleh dipilih untuk diubah ke batas tetap.<span style=""> </span>Ini memastikan hasil yang bertambah.</li><li>anak benih yang sama saiz boleh dipilih dan akan memberi tumbesaran yang sama.</li><li>Pokok yang rosak dibatas tetap mudah diganti dari batas semaian.</li></ul> <p class="MsoNormal">Menyemai cara semai tabur</p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p>Teknik menyemai secara semai tabur adalah seperti berikut,</p><ul><li><o:p></o:p>tabur biji benih atas batas dan timbus dengan lapisan tanah yang nipis.</li><li>beri perlindungan (sungkupan) dan air.</li><li>selepas percambahan, jarangkan anak benih dan tinggalkan pokok pada jarak tertentu.</li></ul> <p class="MsoNormal">Penjarangan</p> <p class="MsoNormal">Satu<span style=""> </span>proses pembuangan anak benih / pokok yang tumbuh terlalu rapat di antara satu sama lain.<span style=""> </span>Sebab-sebab penjarangan adalah untuk mengurangkan anak benih/ pokok bersaing untuk mendapatkan cahaya, air dan nutrien.<span style=""> </span>Disamping itu untuk menentukan tumbesaran yang sekata dan hasil yang tinggi.</p> <p class="MsoNormal">Penjarangan dilakukan dengan mencabut pokok atau memotong batang dengan pisau yang tajam.<br /><o:p></o:p><br />Menyulam</p> <p class="MsoNormal"><span style=""></span>Satu proses mengubah anak benih di bahagian yang terlalu jarang di antara anak pokok. Sekiranya anak pokok terlalu jarang di batas atau tapak penanaman, akan berlaku pembaziran tempat dan akan merendahkan pengeluaran hasil serta kos akan meningkat.</p> <p class="MsoNormal">Adakalanya terdapat juga anak benih yang tidak bercambah, mati, diserang perosak, terbantut tumbesaran<span style=""> </span>atau tidak sihat, anak benih ini perlu dibuang dan diganti. Proses ini dinamakan Penyulaman Anak Benih.</p>Penanaman<span style=""></span><br />Panaman adalah penting bagi mengurangkan persaingan dan juga untuk memudahkan kerja penjagaan. Berikut adalah beberapa sistem yang biasa diigunakan dalam penanaman sayuran.<br /><br /><b><span style="font-size: 11pt; font-family: Arial;"></span></b>Mengubah <p class="MsoNormal"><o:p></o:p>Proses menanam semula anak benih/pokok ke tempat yang lain. Biasanya anak benih dari batas semaian diubah ke batas tetap.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Teknik mengubah anak benih adalah seperti berikut ;</p> <ul><li><span style=""></span>Segarkan anak benih sebelum diubah</li><li>Lakukan waktu pagi atau petang</li><li>Siram batas semaian untuk lembutkan tanah dan untuk mengelakkan dari tanah pecah semasa mengubah.</li><li>Dengan menggunakan sudip, cungkil tiap-tiap anak benih dengan ketul tanah di sekeliling akar.</li><li>Mesti dilakukan dengan cermat untuk mengurangkan kerosakan akar.</li><li>Tanam anak benih di batas tetap pada jarak yang disyorkan</li><li>Tekan tanah disekeliling anak benih padat-padat supaya akar dapat pegangan yang kuat.</li><li>Bekalkan perlindungan dan air.</li><li>Buangkan perlindungan sedikit demi sedikit selepas beberapa hari<br /><br /></li></ul> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Naungan</p><p class="MsoNormal">Naungan perlu diberikan kepada anak benih muda atau baru diubah untuk mengurangkan pancaran cahaya matahari yang terik ke atas anak benih.<span style=""> </span>Cahaya matahari yang terik mungkin menyebabkan anak benih layu dan mati.<span style=""> </span>Naungan dapat mengelakkan timpaan hujan yang terus ke atas anak benih muda yang akan merosak atau menghanyutkan anak benih.</p> <p class="MsoNormal"><o:p></o:p>Bahan-bahan biasa yang digunakan untuk naungan ialah pelepah kelapa, lalang/rumput yang dipotong, kertas plastik dan jaring.<span style=""> </span>Naungan janganlah terlalu tinggi kerana cahaya matahari yang terik dan air hujan boleh masuk menerusi tepi naungan.<span style=""> </span>Naungan haruslah sedikit demi sedikit dibuang ketika anak benih membesar.<span style=""> </span>Ini akan membolehkannya menerima cahaya matahari untuk membina makanan.</p> <p class="MsoNormal">Penjagaan tanaman sayuran</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Penjagaan tanaman sayuran meliputi aktiviti berikut:</p> <p class="MsoNormal"><span style=""></span><span style=""></span><span style=""></span></p>Menyiram <br />Penyiraman perlu dilakukan dua kali sehari iaitu disebelah pagi dan petang. Penyiraman penting bagi membantu melarutkan nutrien di dalam tanah untuk diserap oleh akar pokok. Disamping itu juga air diperlukan oleh tumbuhan untuk kesegahan sel-sel dan juga untuk kesegaran tumbuhan. Siraman jangan dilakukan terlalu kuat sehingga merosakkan anak benih dan menghanyutkan tanah. Untuk tujuan itu kita perlu menggunakan penyiram yang mempunyai lubang siraman yang halus.<br /><br />Merumput<br /><br />Rumpai adalah semua jenis tumbuhan yang tidak dikehendaki. Merumput adalah untuk mengelakkan persaingan diantara rumpai dengan sayur-sayuran dalam mendapatkan nutrien, air, cahaya dan ruang. Merumput juga dapat memusnahkan tempat tinggal dan tempat pemb<br />perosak dan agen penyakit. Pengawalan rumpai hendaklah dilakukan semasa penyediaan tanah dan pada peringkat tumbesaran anak benih sayur-sayuran. Rumpai kecil boleh dicabut dengan tangan. Rumpai besar atau terlalu banyak boleh dicabut dengan menggunakan serampang tangan. Tajak boleh digunakan untuk membuang rumpai di lorong batas. Jika saiz ladang luas, rumpai boleh dikawal secara kimia.<br /><br />Membaja<br /><br />Sayur-sayur memerlukan makanan atau nutrien untuk tumbesaran yang sihat. Terdapat tiga jenis nutrien yang utama iaitu nitrogen, fosforus dan kalium (NPK). Kalsium, magnesium dan sulfur juga diperlukan oleh sayur-sayuran tetapi dalam kuantiti yang sedikit. Nutrien tanah yang telah berkurangan boleh ditambah dengan cara membaja. Baja yang boleh digunakan ialah baja organik dan baja kimia.<br /><br /> <p class="MsoNormal"></p>Membuat sokongan<br /><br />Setiap jenis sayur-sayuran mempunyai tabiat tumbesaran yang berbeza. Ada yang menjalar, melilit atau mempunyai batang yang lemah. Sayur-sayuran yang memanjat seperti timun dan kacang panjang memerlukan kayu pancang, sementara sayur-sayuran yang berbatang lemah memerlukan sokongan untuk menyokong buahnya yang berat. <br /><br />Tujuan utama memberi sokongan adalah supaya pokok boleh mendapat cahaya matahari yang secukupnya. Selain itu, ia juga akan memudahkan kerja pengurusan seperti merumput, membaja, memungut hasil dan mengelakkan buahnya daripada menjadi kotor kerana terkena tanah.<br /> <p class="MsoNormal"></p>Mengawal Perosak dan penyakit <br /><br />Haiwan perosak atau hidupan lain yang menyerang sayur-sayuran boleh menjejaskan mutu sayur-sayuran. Di samping itu ia juga boleh membantutkan tumbesarannya. Kebanyakan perosak sayuran adalah dari kumpulan serangga. Manakala penyakit pula biasanya di sebabkan oleh kulat dan bakteria. Oleh itu perosak atau agen penyakit ini perlu dikawal bagi mendapat hasil yang bermutu tinggi <br /><br />Sayuran yang diserang penyakit selalunya kelihatan melecur ataupun kelihatan daunnya bertompok-tompok kehitaman. Tanda diserang perosak pula ialah daun yang berlubang atau tepinya telah di makan ulat. Perosak yang biasa menyerang sayur-sayuran ialah ulat beluncas, siput babi, kutu daun, kumbang, pianggang, koya, teritip dan bari-bari.<span style=""><br /></span> <p class="MsoNormal">Penyakit-penyakit biasa sayur-sayuran</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">Penyakit yang biasa menyerang sayur-sayuran pula ialah melecur anak benih, bintik daun dan layu bakteria. Berikut adalah jadual yang menerangkan penyakit-penyakit yang biasa terdapat pada sayur-sayuran di <st1:country-region st="on"><st1:place st="on">Malaysia</st1:place></st1:country-region>.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Penyakit-penyakit biasa sayur-sayuran</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; margin-left: 59.4pt; border-collapse: collapse; width: 432px; height: 206px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Penyakit</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Agen</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal">Simptom</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Melecur anak benih</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Kulat</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal">Anak benih layu dan mati</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Reput akar</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Kulat atau bakteria</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal">Pokok layu dan mati</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Bintik daun</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Kulat</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal">Daun dengan bintik perang atau hitam</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Layu bakteria</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Bakteria</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal">Urat daun menjadi hitam.<span style=""> </span>Pokok akan layu dan mati</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Kulapok</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Bakteria</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal">Daun yang diserang layu dan mati.</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Karat batang/ daun atau lengai</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 1.5in;" valign="top" width="144"> <p class="MsoNormal">Kulat</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 167.4pt;" valign="top" width="223"> <p class="MsoNormal">Tompok kuning/perang daun yang dijangkiti akan jatuh.</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal">Memungut hasil<o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p>Hasil sayur-sayuran boleh dipungut mengikut kehendak pengguna. Oleh itu memungut hasil pada masa yang sesuai adalah penting. Sebagai contoh, jika sayuran jenis daun dipungut terlalu awal, hasilnya adalah rendah.<span style=""> </span>Sebaliknya jika lewat dipungut, hasilnya banyak tetapi mutunya rendah kerana mengandungi serat kasar.<span style=""> </span></p> <p class="MsoNormal"><span style=""></span>Masa memungut hasil</p> <p class="MsoNormal"><o:p></o:p>Masa yang sesuai untuk memungut sayur-sayuran adalah pada waktu pagi atau lewat petang.<span style=""> </span>Ini bertujuan untuk mendapat hasil yang segar dan memuaskan.<br /><o:p></o:p><br /><span style=""></span>Panduan Memungkut Hasil Sayuran<br /><o:p> </o:p></p> <table class="MsoNormalTable" style="border: medium none ; margin-left: 41.4pt; border-collapse: collapse; width: 495px; height: 204px;" border="1" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style=""> <td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0in 5.4pt; width: 81pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal">Sayur-sayuran</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.4in;" valign="top" width="230"> <p class="MsoNormal">Tempoh mula memungut hasil</p> </td> <td style="border-style: solid solid solid none; border-color: windowtext windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: 1pt 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.05in;" valign="top" width="197"> <p class="MsoNormal">Panduan</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 81pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal">Sawi</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.4in;" valign="top" width="230"> <p class="MsoNormal">4 hingga 6 minggu</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.05in;" valign="top" width="197"> <p class="MsoNormal">Cukup besar tetapi belum berbunga</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 81pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal">Timun</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.4in;" valign="top" width="230"> <p class="MsoNormal">4 hingga 6 minggu</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.05in;" valign="top" width="197"> <p class="MsoNormal">Buahnya muda tetapi belum bertukar menjadi warna kekuning-kuningan</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 81pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal">Kacang panjang</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.4in;" valign="top" width="230"> <p class="MsoNormal">6 hingga 8 minggu</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.05in;" valign="top" width="197"> <p class="MsoNormal">Lengai mudah di patahkan tetapi bijinya belum terbunjul keluar</p> </td> </tr> <tr style=""> <td style="border-style: none solid solid; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext; border-width: medium 1pt 1pt; padding: 0in 5.4pt; width: 81pt;" valign="top" width="108"> <p class="MsoNormal">Sengkuang</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.4in;" valign="top" width="230"> <p class="MsoNormal">20 hingga 24 minggu</p> </td> <td style="border-style: none solid solid none; border-color: -moz-use-text-color windowtext windowtext -moz-use-text-color; border-width: medium 1pt 1pt medium; padding: 0in 5.4pt; width: 2.05in;" valign="top" width="197"> <p class="MsoNormal">Daun mula menjadi kuning dan gugur.</p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="MsoNormal"><o:p><br /></o:p></p><p class="MsoNormal"></p>Cara memungut yang betul ; <br /> <ul><li>memotong dengan pisau / sekatur</li><li>contoh - bendi, kundur, peria, petola, timun, labu</li><li>mencabut </li><li>contoh - sayuran jenis daun, sayuran jenis akar atau umbisi.</li><li>memetik contoh - sayuran kekacang, cili, terung, tomato dan lain-lain.</li><li>menggali dengan cangkul/serampang </li><li>contoh - sayuran jenis akar / umbisi seperti keledek, keladi, sengkuang dan lain-lain.</li></ul> Memasar <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p>Sayuran yang dipungut mestilah dibasuh, digredkan, dan dibungkus dengan sempurna sebelum dipasarkan. Sayuran perlu dipasarkan seger</p><p class="MsoNormal"><span style=""></span></p><br /><span style="font-size: 11pt; font-family: Arial;" lang="FI"></span>yusshttp://www.blogger.com/profile/15965439966723717908noreply@blogger.com25